Hur bromsar lagarna upp digitaliseringen inom fastighets- och byggbranschen? – Miljöministeriet samlade in information via Lagkliniken
Det unika försökprojektet Lagkliniken inom projektet KIRA-digi har bidragit till information om lagar och bestämmelser som fördröjer digitaliseringsutvecklingen inom fastighets- och byggbranschen. Digitaliseringen av branschen fördröjs mest av reglering som hänför sig till bl.a. informationshantering och öppna data, gränssnitt för dataöverföring, dataskydd, upphandlingslagen och myndigheternas verksamhet. Miljöministeriet kommer att beakta resultaten t.ex. i beredningen av reformen av markanvändnings- och bygglagen.
Försöksprojektet inleddes våren 2018 med avsikten att utveckla lagstiftningen på ett helt nytt sätt. Lagkliniken bad om kommentarer direkt av aktörerna i fastighets- och byggbranschen. Projektet, som genomfördes av advokatbyrån Lexia Asianajotoimisto, erbjöd samtidigt aktörerna rådgivning om lagstiftningen. Försöksprojektet avslutades i slutet av 2018.
Resultaten från Lagkliniken visar att det inom fastighets- och byggbranschen fortfarande finns många utmaningar som är kopplade till lagstiftningen och som fördröjer eller förhindrar digitaliseringsutvecklingen i branschen. Miljöministeriet har för avsikt att bland resultaten från Lagkliniken framför allt behandla sådana iakttagelser som faller inom området för ministeriets lagberedning. Exempelvis i reformen av markanvändnings- och bygglagen kommer slutsatserna i rapporten att studeras noggrant.
”Genom Lagkliniken har vi behändigt fått information om problem som har koppling till lagstiftningen. Branschen har en förhoppning om att planläggningen och byggloven i framtiden ska basera sig på digitala förfaranden och digital ärendehantering. Man måste dock alltid också beakta de medborgare som av en eller annan orsak inte klarar av att sköta ärenden digitalt. Pappersansökningar och åsikter bör hur som helst kunna överföras i digital form utan problem”, säger regeringsrådet Jaana Junnila vid miljöministeriet.
Öppna och aktuella data
Enligt resultaten från Lagkliniken önskar aktörerna att lagstiftningen på området ska vara tydlig och lätt att tolka. De önskar sig framför allt förändringar när det gäller regleringen om öppna data och informationens aktualitet och tillgänglighet. Om gränssnitten för informationsgången inom den offentliga sektorn öppnas upp, tror företagen att de kan skapa ny affärsverksamhet. Enligt resultaten bör den offentliga sektorn se till att öppna datakällor är uppdaterade och informationen tillgänglig.
Av kommentarerna framgick också att myndighetsprocesserna och myndigheternas verksamhet i fortsättningen bör vara mer förutsebar och bli mer enhetlig genom lagstiftningen. Enligt Junnila är en av de stora framtida utmaningarna att fundera på hur lagarna kan bli mer kundorienterade.
”Vi som arbetar vid myndigheterna är verksamma inom respektive sektor, men kundens utgångsläge är nästan alltid sektorsövergripande. De problem inom digitaliseringen som är förknippade med lagar gäller, förutom markanvändnings- och bygglagen, författningar om såväl dataskydd, upphovsrätt som upphandling, och dessa författningar behandlas i regel av andra ministerier. I revideringen av markanvändnings- och bygglagen kan vi t.ex. inte lösa problem som handlar om upphovsrätten vid överföring av data. För detta behöver vi nära samarbete ministerierna emellan”, säger Junnila.
Förhoppning om ökad förståelse för den snabbt föränderliga fastighets- och byggbranschen
Enligt resultaten från Lagkliniken hoppas aktörerna på förbättringar i den gällande upphandlingslagstiftningen, som i dagens läge upplevs fördröja i synnerhet stora projekt och nya innovationer. Dessutom gav aktörerna respons om EU:s dataskyddsförordning och informationen kring den samt om totalreformen av markanvändnings- och bygglagen, där digitaliseringen borde beaktas t.ex. genom bestämmelser om byggnadsinformationsmodeller.
”Det finns en önskan om att lagstiftarna ska ha förståelse för det snabbt föränderliga verksamhetsfältet inom fastighets- och byggbranschen. Lagstiftningen borde styra, och delvis till och med tvinga, branschen att utnyttja digitala processer för att digitaliseringen ska gå framåt. Vi fick dock också positiva kommentarer om den gällande lagstiftningen. Framför allt den elektroniska bygglovsprocessen upplevs vara till nytta”, säger advokaten Aleksi Lundén vid advokatbyrån Lexia Asianajotoimisto.
Av de aktörer som tog kontakt inom ramen för Lagkliniken representerade 42 procent den privata sektorn och 58 procent den offentliga sektorn. Aktörerna inom privata sektorn ställde framför allt frågor som rör det juridiska i fråga om bygglov samt frågor om tillämpningen av dataskyddsförordningen och om lagstiftningen om elektroniska förmedlingstjänster. De aktörer som representerade offentliga sektorn tog kontakt i frågor som gällde t.ex. regleringen om markanvändning och byggande, planläggning, BIM-modeller och dataskyddsbestämmelser.
De som använde Lagkliniken hade möjlighet att få råd rörande lagstiftningen och berätta om uppdagade problem per telefon, e-post och webben samt i samband med diskussionsmöten.
Läs mer
Mer information
Jaana Junnila, regeringsråd, miljöministeriet, 0295 250 107, [email protected]
Aleksi Lundén, advokat, Lexia Asianajotoimisto, 040 512 5424, [email protected]
Projektet KIRA-digi (2016–2018) ingick i regeringens spetsprojekt för digitalisering av offentliga tjänster och bidrog också till spetsprojektet för smidigare författningar. Ytterligare information om projektets resultat kommer att publiceras våren 2019. För projektet svarade miljöministeriet. De övriga 14 deltagande aktörerna var Arkitektbyråernas förbund ATL rf, Finlands fastighetsmäklareförbund rf, Fastighetsarbetsgivarna rf, Byggmästarna och -ingenjörerna YH RKL rf, Byggnadsindustrin RT rf, Bygginformationsstiftelsen RTS, RAKLI ry, Suomen Arkkitehtiliitto - Finlands Arkitektförbund SAFA ry, Suomen Isännöintiliitto ry, Finlands Fastighetsförbund rf, Finlands Byggnadsingenjörsförbund RIL rf, Suunnittelu- ja konsultointiyritykset SKOL ry, Sähkö- ja teleurakoitsijaliitto STUL ry och Talotekniikkateollisuus ry samt miljöministeriet, finansministeriet, kommunikationsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Åbo fastighetsaffärsverk, Esbo stad, Finlands Kommunförbund, Finlands miljöcentral och Museiverket.
Advokatbyrån Lexia Oy som grundades 1996 är en fullservice advokatbyrå som specialiserat sig på krävande inhemsk och internationell affärsjuridik. Till företagets specialkompetensområden hör bl.a. IKT- och teknologirätt-, fastighets-, byggnads-, EU-, konkurrens-, avtals-, arbets-, finans- och försäkringsrätt samt företagsarrangemang. På Lexia i Helsingfors och Åbo arbetar över 70 experter. www.lexia.fi