Har du sett en tumlare? Berätta om dina iakttagelser och hjälp till att skydda tumlaren

Tumlaren är den enda valart som regelbundet påträffas i Östersjön. Tumlarpopulationen i centrala Östersjön beräknas på basis av akustisk övervakning bestå av endast cirka 500 individer. I finska vatten upptäcks årligen några individer. Som stöd för skyddsarbetet samlar miljöministeriet och Ålands landskapsregering också in allmänhetens observationer av de fridlysta tumlarna.

Hur känner man igen en tumlare?

Tumlaren känner man lättast igen på den låga, trekantiga ryggfenan som syns när tumlaren kommer upp till ytan. När tumlaren simmar vid ytan gör den oftast snabba tumlande, rullande rörelser, vilket också har gett djuret dess namn. När tumlaren andas syns ingen vattenstråle ovanför ytan.

Tumlaren hör till världens minsta valarter. Den är cirka 145–160 centimeter lång och väger cirka 50–60 kilo. Tumlaren är kort och ganska rund till formen. Den har ett litet huvud och saknar den nos som är kännetecknande för många delfinarter.

Tumlare rör sig i allmänhet en och en eller i grupper på några individer. De söker sig i allmänhet inte till fartyg och båtar, såsom delfiner gör.

Ofta förväxlas tumlare med sälar, som är betydligt vanligare i våra havsområden.

”Det är viktigt att komma ihåg att observationerna av marina däggdjur i Finland oftast gäller sälar. I optimala förhållanden kan man skilja åt tumlare från sälar på basis av deras beteende och detaljer. Tumlaren är största delen av tiden under ytan och den rullande rörelsen vid ytan varar oftast bara några sekunder. Vid ytgången syns en liten ryggfena mitt i ryggen. Sälarna syns ofta på ytan under en längre tid. Sälen gör också rullande ytbesök, och deras fötter med simhud kan lätt förväxlas med fenor om man inte är uppmärksam", säger Olli Loisa från Åbo yrkeshögskola, specialsakkunnig med ansvar för hantering av observationer och akustisk uppföljning.

Berätta om dina iakttagelser med hjälp av webblanketten

Det enklaste sättet att berätta om dina observationer av tumlare är att fylla i den blankett som finns på webbplatsen miljo.fi. Det lönar sig att lägga till en bild eller video av djuret, om du har möjlighet att filma det. Med hjälp av bilder och videor är det lättare för experter att bedöma osäkra observationer.

Tumlare som fastnat i nät men som är oskadda bör alltid lösgöras försiktigt och släppas fria. Tumlare som blivit bifångst och dött ska rapporteras till Naturresursinstitutet.

• Rapportera tumlarobservationer med webblanketten på ymparisto.fi
• Rapportera döda tumlare till Naturresursinstitutet med webblanketten

Det är viktigt att allmänheten rapporterar tumlarobservationer

Den akustiska övervakningen, som utförts sedan 2011, visar att tumlare påträffas regelbundet i det öppna havsområdet söder om Åland och Skärgårdshavet. Närmare kusten påträffas tumlare sporadiskt, om man ser till de visuella observationer som gjorts.

Allmänhetens observationer kompletterar den akustiska övervakningen och är en viktig källa för tilläggsinformation när det gäller att bedöma i vilken grad tumlare förekommer. Miljöministeriet har tillsammans med samarbetspartner sedan 2001 i form av en årlig kampanj för tumlarobservationer bett allmänheten rapportera observationer av tumlare i de finländska havsområdena. Med kampanjen får man värdefull information om den fridlysta arten och samtidigt kan man också öka allmänhetens kunskaper om djuret. 

"Trycket i fråga om användningen av havsområden växer. Den akustiska övervakningen av tumlaren och den kompletterande insamlingen av visuella observationer ger värdefull information för bedömningen av skyddsbehovet och planeringen av skyddsåtgärderna i Ålands havsnatur", berättar naturvårdsintendent Maija Häggblom från Ålands landskapsregering.

Tumlaren behöver skydd

Ännu för hundra år sedan levde tusentals tumlare i Östersjön, och beståndet var betydligt större än i dag. Det finns flera orsaker till att tumlarbeståndet har minskat. De mest betydande orsakerna är miljögifter och att tumlare oavsiktligt blivit bifångst inom fisket. Fiskeredskap är fortfarande det allvarligaste hotet mot att tumlarbeståndet ska återhämta sig, och därför bör man undvika nätfiske i områden där tumlarna förekommer. Tumlarna hotas också av försämrade livsmiljöer och störningar som människan orsakar, såsom ökad sjötrafik och ökat undervattensbuller.

Bevarandet av tumlarbeståndet påverkas både av olika internationella och strategiska riktlinjer och av åtgärder på nationell nivå. I EU:s strategi för biologisk mångfald anges till exempel att bifångster vid fiske av arter som löper risk att utrotas måste sluta helt eller minska så att det blir möjligt för arterna att återhämta sig fullständigt. Detta tryggar särskilt tumlaren i Östersjön.

Också kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) har i sin aktionsplan för Östersjön (BSAP) vidtagit åtgärder för att minska bifångsterna av tumlare, främja skyddet av dem och samla in mer information om andra hot, till exempel undervattensbuller. Den akustiska uppföljningen av tumlaren fortsätter på nationell nivå, vilket hjälper till att identifiera artens centrala utbredningsområden i finska vatten.
 
"Också inom ramarna för projektet LIFE IP Biodiversea, som inleddes i år, utreds bland annat konsekvenserna av undervattensbuller. Den information som fås genom projektet kan också användas i skyddet av tumlaren, och på så sätt hjälpa till med att främja situationen vid norra gränsen av artens utbredningsområde", säger miljörådet Penina Blankett från miljöministeriet.

Mer information

Akustisk uppföljning och observationer, Åbo yrkeshögskola
Olli Loisa
specialsakkunnig 
[email protected] 
tfn 050 598 5743

Miljöministeriet
Penina Blankett 
miljöråd 
[email protected] 
tfn 0295 250 058
Ålands landskapsstyrelse
 
Ålands landskapsregering
Maija Häggblom 
naturvårdsintendent 
[email protected]
tfn +358 18 25458