Finlands sjätte landskapsvårdsområde i Tana älvdal i Utsjoki är det första inom samernas hembygdsområde

Miljöministeriet har inrättat ett landskapsvårdsområde i Tana älvdal. Målet för landskapsvårdsområdet i Tana älvdal är att bevara och vårda landskapsbilden eller kulturlandskapets skönhet, dess historiska särdrag och andra därmed sammanhängande särskilda värden. Landskapsvårdsområdet inrättades med stöd av naturvårdslagen.

Miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland informerar

Initiativet till att inrätta ett landskapsvårdsområde togs av byföreningen i Karigasniemi. Inrättandet har beretts i ett projekt som leds av närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland och genomförs i nära samarbete mellan de lokala invånarna och olika intressentgrupper. Utsjoki kommun har understött projektet.

"Det är särskilt betydande att landskapsvårdsområdet i Tana älvdal är Finlands första landskapsvårdsområde som inrättas i samernas hembygdsområden. Miljöministeriet vill tacka de aktörer som deltagit i beredningen av området och invånarna för en målmedveten verksamhet för att värna om landskapet som är unikt på europeisk skala. Landskapsvårdsområdet i Tana älvdal stärker vårt lands nätverk av landskapsvårdsområden", säger miljö- och klimatminister Emma Kari. 

Målet är att främja natur- och landskapsvärden

Målet för landskapsvårdsområdet i Tana älvdal är att uppmuntra markägare och företagare i området till långsiktig vård av kulturlandskapet. Beslutet om inrättande av landskapsvårdsområdet innehåller rekommendationer för det praktiska genomförandet av landskapsvården. Beslutet stöds av en skötsel- och nyttjandeplan för området. I planen redogörs för områdets värden och metoderna för genomförande av landskapsvården. 

Landskapsvårdsområdet omfattar byar och landskap längs Tana älv på ett område på cirka 40 kilometer som sträcker sig från Piesjoki till Nuvvus. I väst gränsar området till riksgränsen mot Norge, som går längs älvfåran, och i öst till vildmarksfjällen i Paistunturi. Området omfattar 6 208 hektar. Drygt hälften av det ägs privat av 638 markägare. Av området är 2 340 hektar statlig mark.

Tana älvdal är Finlands längsta dalformation

​​​​​​​Tana älvdal är ställvis upp till 200–300 meter djup. Den praktfulla strömmen och fjällryggarna som omger den är särskilt anslående. Det livskraftiga kulturlandskapet i älvdalen grundar sig på gammal och ny bosättning och på byggnadsbestånd, åkrar, fält, fiskeområden och turistföretag i anslutning till bosättningen. Bosättningsområdet kantas av branta sluttningar som täckts av fjällbjörkar samt av de trädlösa och steniga fjälltopparna i naturtillstånd. 

Tana älv, som strömmar fritt, har erbjudit invånarna i regionen mat och goda trafikförbindelser året runt. De traditionella näringarna i området har grundat sig på fiske, renskötsel, skötsel av mindre boskapsdjur och jakt. Boskapsskötseln, som har inverkat på bylandskapen, baserade sig ursprungligen på nyttjande av naturängar. Egentligt jordbruk började idkas i området från och med 1700-talet i och med nybygge. Numera spelar renskötseln och odlingen av åkrar för att producera foder en viktig roll i bevarandet av kulturlandskapet. Att fånga lax är en viktig del av den lokala kulturen. En särpräglad älvsamisk kultur har utvecklats i området. De äldsta delarna av byggnadsbeståndet härstammar från 1800-talet. 

Genom miljöministeriets beslut har det tidigare inrättats fem riksomfattande landskapsvårdsområden i Skärland i Raseborg, i Hyypiänjokilaakso i Kauhajoki, i byarna Kairala och Luro i Pelkosenniemi, i Simo och i Naapurinvaara i Sotkamo. Dessutom har det genom NTM-centralernas beslut inrättats två landskapsvårdsområden i landskapen i Saija i Salla och i de östkarelska byarna i Suomussalmi.

Mer information

Tapio Heikkilä
Miljöråd
Miljöministeriet
tfn 0295 250166
[email protected]

Marjut Kokko
Överinspektör
NTM-centralen i Lappland
tfn 0295 037380
[email protected]

Taina Pieski
Kommundirektör 
Utsjoki 
050 5351574 
[email protected]