Det fennoskandiska gröna bältet blir modellområde för hållbar utveckling
Av det fennoskandiska gröna bältet skapas ett modellområde där områdets hållbara utveckling stöds med gränsöverskridande samarbete. Det gröna bältet sträcker sig från Östersjön till Ishavet och inkluderar värdefulla naturområden som hör till Finland, Ryssland och Norge. Kärnan utgörs av nationalparkerna och naturskyddsområdena på båda sidor om gränserna.
Miljöministeriet har tillsatt en nationell arbetsgrupp för att främja utvecklingen av det gröna bältet i Finland. Till arbetsgruppens uppgifter hör bl.a. att öka kännedomen om bältet i Finland samt att stöda bildandet av nätverk över gränserna.
”Vi är på tröskeln till en nytt skede i det gröna bältets historia. För första gången samlas alla aktörer i Finland som är väsentliga för det gröna bältets framtid. Denna samling har säkert mod och förmåga att säga i vilken roll bältet ska ses, vilka möjligheter det har, och hur vi tillsammans realiserar alla dessa många möjligheter”, konstaterade arbetsgruppens ordförande, kanslichef Hannele Pokka när hon öppnade seminariet som ordnades i samband med arbetsgruppens första möte den 18 mars 2014 i Joensuu.
Till arbetsgruppen hör fyrtio aktörer från olika håll i Finland, bl.a. representanter för de sex landskapsförbunden. Dess mandatperiod sträcker sig till slutet av 2020 i enlighet med den internationella biodiversitetskonventionens målsättningar.
Gränstraktens hållbara utveckling bygger på en mångsidig, välmående natur och för att trygga den krävs en kraftig gemensam ståndpunkt om områdets framtid. Vid sidan av det nationella arbetet utvecklas det gröna bältet som ett samarbete mellan Finland, Ryssland och Norge. Under innevarande år utarbetas målen för trepartssamarbetet samt åtgärderna för att nå dem. Det gröna bältets alla aktörer från de tre länderna kan delta i planeringsarbetet.
En enastående natur, livskraftig och sysselsättande gränstrakt
Det gröna bältets natur är enastående: där finns ursprunglig boreal skogsnatur i naturtillstånd samt värdefulla våtmarker, till exempel kärr och fågelvatten, sjöar, åar och älvar. Bältet är en viktig ekologisk korridor längs vilken arterna kan bland annat migrera från sina nuvarande utbredningsområden och på det sättet anpassa sig till klimatförändringens effekter.
Kring naturobjekten har uppstått företagsverksamhet som är en viktig lokal arbetsgivare. Enligt Forststyrelsen producerade nationalparkerna och de viktigaste friluftsområdena på den finska sidan av det gröna bältet 2013 sammanlagt 50 miljoner euro i inkomster och sysselsatte för mer än 700 årsverken.
Idén om det fennoskandiska gröna bältet väcktes i det finsk-ryska forskarsamfundet i början av 1990-talet. En avsevärd del av det samarbete som idkas med sikte på tryggande av naturens mångfald i våra närområden sker just i det fennoskandiska gröna bältet. Finlands, Rysslands och Norges samarbete bygger på samförståndsavtalet som undertecknades 2010 om det gröna bältets samarbete och utveckling.
I samarbetet tillämpas målsättningarna i konventionen om biologisk mångfald som bland annat gäller integreringen av mångfaldstemat i samhället samt tryggande av de fördelar eller ekosystemtjänster som naturen producerar.
- Projektets webbplats (ym.fi, på finska)
Ytterligare information:
koordinatorn för projektet Det fennoskandiska gröna bältet, Aino Rekola, miljöministeriet
tfn 0295 250 352, [email protected]
miljöråd Kristiina Niikkonen, miljöministeriet
tfn 0295 250 198, [email protected]
kanslichef Hannele Pokkas sekreterare Merja Pylkkänen, miljöministeriet
tfn 0295 250 239, [email protected]
- bild 1. Tjärn i myrmark i Murhisaloområdet under försommaren, fotograf Ari Meriruoko (jpg)
- bild 2. Vårlig utflykt i åslandskap i Kalevalaparken, fotograf Ari Meriruoko (jpg)
- bild 3. Myrlandskap i Kalevalaparken i Suomussalmi under högsommaren, fotograf Ari Meriruoko
- bild 4. Landskapsbild från området Riuskanselkonen i april, fotograf Ari Meriruoko (jpg)