Beslut om klimatarbetet inom jordbruket vid klimatmötet COP27

Vid klimatmötet COP27 i Sharm el-Sheikh i Egypten var målet i fråga om jordbruket att slutföra arbetet enligt arbetsplanen Koronivia Joint Work on Agriculture från 2017 och att komma överens om det framtida klimatarbetet inom jordbruket under FN:s klimatkonvention.

Det rådde motstridig stämning när klimatmötet i Egypten avslutades på söndagsmorgonen efter utdragna förhandlingar. Mötet resulterade endast i få nya verktyg för att påskynda utsläppsminskningarna, och de tekniska förhandlingarna framskred långsamt. Vid förhandlingarna om klimatarbetet inom jordbruket lyckades man dock nå enighet i slutet av den andra mötesveckan.

Det beslut som nåddes om klimatarbetet inom jordbruket innehåller en heltäckande sammanfattning av resultaten av det arbete som utförts under de senaste fem åren. I beslutet fastställs bland annat ett antal centrala åtgärder som ska främja jordbrukets hållbarhet, stärka jordbrukets anpassning till klimatförändringarna och minska utsläppen från jordbruket. Parterna kom också överens om att inleda ett fyraårigt arbete för att främja livsmedelstryggheten och klimatarbete inom jordbruket.

”Resultatet av förhandlingarna om jordbruket kan anses vara balanserat och banbrytande”, säger Anna Salminen, som är ledande sakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet och deltog i förhandlingarna som samordnare för EU:s temagrupp för jordbruk och markanvändning.

”För förankringen av klimatarbetet inom jordbruket är det beslut som fattades viktigt. Klimatarbetet inom jordbruket har diskuterats vid partskonferensen för FN:s klimatkonvention ända sedan 2012”, säger Salminen. 

I beslutet lyfts också fram hur viktigt det är att i samband med jordbruket titta på hela livsmedelssystemets roll. Enligt den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC utgör utsläppen från jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen cirka 22 procent av de globala antropogena utsläppen av växthusgaser. När utsläppen från hela livsmedelssystemet beaktas, blir utsläppen över en tredjedel av de globala totala utsläppen. Samtidigt är jordbruket mycket känsligt för effekterna av klimatförändringarna, såsom ökad förekomst av extremväder och följderna av sådant.

Av den offentliga klimatfinansieringen utgör livsmedelssystemets andel endast tre procent. På global nivå går merparten av den offentliga finansieringen till jordbruksproduktionen till åtgärder som kan ha skadliga konsekvenser för både miljön och klimatet. I de nationella målen för minskade utsläpp har livsmedelssystemets finansieringsbehov inte identifierats tillräckligt noggrant.

Salminen menar att beslutet sänder ett budskap till aktörer som Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, Världsbanken och Internationella jordbruksutvecklingsfonden IFAD om hur viktigt det är att öka samarbetet inom jordbruk och livsmedelstrygghet för att stärka klimatåtgärderna och om hurdana åtgärder finansieringen bör riktas till.

”I praktiken kan resultatet ha betydelse till exempel för kanalisering av internationell klimatfinansiering till att göra jordbruket och hela livsmedelssystemet mer hållbart. Dessutom fäster resultatet uppmärksamhet vid jordbrukets och livsmedelssystemets betydelse för de nationella klimatmålen”, säger Salminen.

”Miljöministeriet sätter stort värde på jord- och skogsbruksministeriets betydande insats för klimatarbetet inom jordbruket vid COP27-mötet. Som ledare för EU:s temagrupp för jordbruk och markanvändning har Salminen haft en central roll i att inverka på det förhandlingsresultat som nu nåddes om jordbruket”, säger huvudförhandlaren Marjo Nummelin från miljöministeriet.

Vid COP27-mötet ordnade jord- och skogsbruksministeriet också flera sidoevenemang som anknöt till det nationella klimatåtgärdspaketet för markanvändningssektorn, Fånga kolet. Finländska försök med våtmarksodling var med på huvudprogrammet i samband med ett evenemang som ordnades av Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Dessutom presenterades Meteorologiska institutets, Naturresursinstitutets och Åbo Universitets klimatforskning om torvmarker i den nordiska paviljongen. Vid sidoevenemangen hölls också finländska anföranden om kostens roll i klimatarbetet inom jordbruket och om främjandet av en koldioxidmarknad.

Mer information:

Anna Salminen
ledande sakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet
+358 50 338 32 24
[email protected]

Marjo Nummelin
miljöråd, huvudförhandlaren, miljöministeriet
+358 295 250 227
[email protected]

Länkar till andra sidor:

Miljöministeriet pressmeddelande om utfallet av COP27-mötet: https://ym.fi/-/ilmastokokous-otsikko-otsikko?languageId=sv_SE

Jordbrukets klimatarbete vid FN:s partskonferens: https://unfccc.int/topics/land-use/workstreams/agriculture/sbsta-work-on-agriculture#SBSTA-36-(May-2012)

Beslutet vid COP27-mötet om genomförandet av klimatarbetet inom jordbruket: https://unfccc.int/documents/624317

Jordbruket i det allmänna beslutet vid COP27-mötet: https://unfccc.int/sites/default/files/resource/cop27_auv_2_cover%20decision.pdf