Hoppa till innehåll
Media

Dricksvattendirektiv förbättrar befolkningens tillgång till uppgifterna om hushålls-vattnets kvalitet – utkastet till regeringspropositionen på remiss

jord- och skogsbruksministerietmiljöministerietsocial- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 1.3.2022 15.33 | Publicerad på svenska 1.3.2022 kl. 15.39
Pressmeddelande
vesihana

Regeringens utkast till proposition om det nationella genomförandet av EU:s dricksvattendirektiv är på remiss från den 28 februari till den 8 april 2022. Dricksvattendirektivet omfattar hela produktionskedjan för hushållsvatten med allt från råvatten till kranvatten. Det viktigaste syftet med direktivet är att trygga kvaliteten på hushållsvattnet. Genomförandet kräver ändringar i många olika lagar.

Dricksvattendirektivet ska främja kvaliteten på hushållsvattnet i synnerhet genom riskhantering. I utkastet till regeringens proposition föreslås det många lagstiftningsändringar som gäller hälsoskyddslagen, lagen om vattentjänster och miljöskyddslagen samt lagen om marknadskontrollen av vissa produkter.  

I fortsättningen ska de aktuella uppgifterna om hushållsvattnets kvalitet finnas tillgängliga och uppdateras på webben i ett användarvänligt format. Vattentjänstverken ska i fortsättningen också utan särskild begäran ge kunderna uppgifter om vattenförbrukningen, vattenpriset och vattenkvaliteten, och kunderna blir skyldiga att förmedla uppgifterna vidare till slutförbrukarna av hushållsvatten. Även egenkontrollen vid vattentjänstverken och deras skyldighet att övervaka kvaliteten på råvattnet preciseras. 

Produkter såsom vattenledningar, anslutningar och tätningar som kommer i kontakt med vatten i vattenproduktionskedjan kan försvaga kvaliteten på hushållsvattnet. Därför införs det i hela EU nya sanitära minimikrav för de material som kommer i kontakt med hushållsvatten, och dessutom marknadskontroll för alla produkter som kommer i kontakt med hushållsvatten. 

Riskbedömning av vattenkvaliteten i byggnaders vatteninstallationer behövs i synnerhet för att bekämpa legionellabakterien. Legionella kan förorsaka legionellos hos människor, det vill säga en allvarlig lunginflammation. Enligt statistiken rapporteras det i genomsnitt 30 sjukdomsfall per år i Finland. Riskbedömningen ska gälla det tillståndspliktiga byggandet och sådana byggnader som används som så kallade prioriterade fastigheter, där vattnet kan medföra en hälsorisk för ett stort antal människor. Sådana byggnader är till exempel sjukhus, hotell, simhallar och badanstalter samt byggnader där man tillhandahåller institutionsvård. 

EU:s dricksvattendirektiv utfärdades första gången 1998, och den 12 januari 2021 trädde en ny version av direktivet i kraft. Medlemsländerna ska införa de nya direktivbestämmelserna i sin lagstiftning före den 12 januari 2023. Avsikten är att lagändringarna i utkastet ska träda i kraft den 1 januari 2023. 

Regeringspropositionen har beretts av en styrgrupp som tillsattes och styrdes av social- och hälsovårdsministeriet. I styrgruppen deltog miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Finlands Kommunförbund rf och Finlands Vattenverksförening rf.  

Ytterligare information

Hälsoskyddslagen, material och produkter som kommer i kontakt med hushållsvatten, marknadskontrollagen: Jarkko Rapala, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 315,

Lagen om vattentjänster: Vilja Klemola, lagstiftningsråd, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 309

Riskbedömning av byggnaders vatteninstallationer: Tomi Marjamäki, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 027

Miljöskyddslagen: Erja Werdi, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 312

[email protected]