Utvärdering: Klimatanpassningsarbetet bör stärkas särskilt på regional och kommunal nivå

Anpassningen till klimatförändringen har gått framåt i Finland under de senaste åren, vilket syns i lagstiftning och strategier inom olika förvaltningsområden. De strategiska målen bör nu genomföras i praktiken genom nya konkreta åtgärder som gäller såväl olika sektorer som regionerna och kommunerna. Detta konstateras i helhetsutvärderingen av framstegen i den nationella klimatanpassningspolitiken, som publicerades den 26 augusti.

För att påskynda det konkreta anpassningsarbetet bör kunnandet inom olika organisationer stärkas. Därtill bör den offentliga sektorn få mera permanenta resurser för arbetet. Även lättillgänglig information som är skräddarsydd för olika målgrupper behövs för att påskynda anpassningsarbetet.

Klimatförändringens återverkningar bör beaktas bättre

Enligt utvärderingen bör anpassningsåtgärderna granskas både sektorsvis och på ett sektorsövergripande sätt.

”De risker som effekterna av klimatförändringen medför och beredskapen inför dem bör integreras med omfattande analyser av olika samhälleliga risker och utvecklingsförlopp. Samtidigt gäller det att se till att anpassningsförmågan stärks”, säger Mikael Hildén, som är professor vid Finlands miljöcentral och ledde utvärderingsprojektet.

I anpassningsarbetet bör man i allt högre grad beakta klimatförändringens återverkningar, det vill säga hur förändringar annanstans i världen exempelvis i fråga om temperatur, nederbörd eller vind påverkar Finland via internationella kedjor. Med tanke på en bättre hantering av återverkningarna är det viktigt att främja behandlingen av anpassningsfrågor bland annat inom handels-, finans-, utvecklings- och säkerhetspolitiken.

Klimatförändringen innebär också betydande förändringar i den privata sektorns verksamhetsmiljö. Den kan öka riskerna men samtidigt också erbjuda nya affärsmöjligheter. Samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn när det gäller att utveckla anpassningsåtgärderna kan erbjuda nya möjligheter för alla som deltar i samarbetet.

Utvärderingsrapporten innehåller även rekommendationer till konkreta åtgärder för att stärka anpassningsarbetet:

• mer systematisk anpassningsplanering på regional och kommunal nivå
• tydligare samordning av anpassningsåtgärderna på regional nivå
• tillräckliga ersättningsmekanismer som täcker de oskäliga följderna av extrema väderfenomen
• inriktning av medel för utvecklingssamarbete till att stärka anpassningsåtgärderna i utvecklingsländerna
• information och verktyg som stöd för anpassningsarbetet i kommunerna och inom olika sektorer
• en rådgivningstjänst som stöder utformningen och genomförandet av begränsnings- och anpassningsåtgärder i kommunerna
• öronmärkt finansiering för anpassningsarbete i olika finansieringsprogram
• utbildningsinnehåll med anpassningstema i centrala branscher inom yrkesutbildningen, högskoleutbildningen och fortbildningen.

Resultaten av utvärderingen utnyttjas särskilt i den pågående beredningen av den nationella planen för anpassning till klimatförändringen (KISS2030).

”Klimatförändringens snabba frammarsch utmanar oss att söka allt bättre sätt att förbereda oss på och anpassa oss till dess olika följder. Den färska utvärderingen ger oss goda förutsättningar att svara på den här utmaningen inom de närmaste åren”, konstaterar Kirsi Mäkinen, som ansvarar för beredningen av den nationella planen för anpassning till klimatförändringen vid jord- och skogsbruksministeriet.

Utvärderingen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. I projektet, som leddes av Finlands miljöcentral, medverkade forskare och sakkunniga från Helsingfors universitet, Meteorologiska institutet, Naturresursinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd och konsultföretaget Tyrsky-Konsultointi Oy. Under projektet ordnades flera workshoppar för olika grupper och genomfördes en enkät till kommunerna tillsammans med Kommunförbundet.

Ytterligare information: Mikael Hildén, professor, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 173, [email protected]; Jaana Halonen, direktör för forskningsprogram, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 246 100, [email protected]; Kati Berninger, forskningsdirektör, Tyrsky-Konsultointi Oy, tfn 040 879 8713, [email protected] och Kirsi Mäkinen, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 104, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.