Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Vindkraftsbyggande främjas bäst genom att förbättra myndighetsförfarandena

Utredningen som publicerades den 30 juni redogör för att vindkraftsbyggande bäst främjas genom att göra myndighetsförfarandena smidigare och tydligare vad gäller vindkraftsproduktion som planeras såväl för land som för hav. I utredningen granskades tre delhelheter: myndighetsförfarandena för vindkraftsbyggande, havsvindkraftens lönsamhet och samordnandet av vindkraft med territorialövervakningen.

Utifrån slutsatserna av varje delhelhet ges i utredningen rekommendationer om främjande av vindkraftsbyggande.

I utredningen presenterades flera konkreta åtgärdsförslag för utveckling av myndighetsförfarandena och fördjupande av intressentgruppsdialogen. Landskapsplanläggningen borde reagera snabbare än för närvarande på den teknologiska utvecklingen och mer harmoniserade tolkningar borde göras om landskapsplanens styrande inverkan. Vad gäller miljökonsekvensbedömningen framlyftes det i rekommendationerna att gemensamma förfaringssätt borde tas fram i samarbetsförfarandet för kommunens roll.

Därtill rekommenderas det att man närmare utreder storleksgränsen på 45 megawatt vad gäller betydelsen för konsekvenserna i vindkraftens produktionsområde och som MKB-tröskel samt i mån av möjlighet höjning eller slopande i sin helhet av effektgränsen. Det vore bra att uppgöra beskrivningar av faserna i och förutsättningarna för myndighetsförfarandet för havsvindkraft, eftersom dessa för tillfället är föremål för oklarheter, i synnerhet i Finlands ekonomiska zon. Därtill rekommenderas det att lagen om Finlands ekonomiska zon ändras på så sätt att den innehåller en bestämmelse om prioritetsordningen för den aktör som först fått nyttjanderätt då byggrätt beviljas, eftersom projektutveckling i den ekonomiska zonen för tillfället är förknippad med betydande ekonomiska risker på grund av bristen av prioritetsordning.

I Finland finns det en avsevärd potential att producera havsvindkraft, men för tillfället är det inte lönsamt att bygga sådan på marknadsvillkor. I utredningen har man gett rekommendationer för att förbättra havsvindkraftens lönsamhet. Den redan givna regeringspropositionen om sänkning av fastighetsskatten på havsvindkraft på så sätt att beskattningen av havsvindkraftverk är neutral i förhållande till landvindkraftverken, är en betydande lönsamhetsförbättrande åtgärd. I statens havsområden ska det också säkerställas att hyresnivån i vindkraftområdena och fastställandet av hyran är transparent. Därtill finns det skäl att närmare utreda möjligheten att dra nytta av statlig borgen för medelstora företag som tilläggssäkerhet för långvariga elköpsavtal (PPA) eller mer generellt som tilläggssäkerhet för lånefinansiering för havsvindkraftprojekt.

För tillfället är vindkraften koncentrerad till Finlands västra delar och därför granskades i samband med utredningen samordnande av vindkraften med territorialövervakningen för att göra vindkraftens regionala fördelning jämnare. Utredningen visade att det i vissa områden kan vara utmanande att ta fram lösningar för att samordna vindkraften med territorialövervakningen.

Försvarsmakten har dock gett ett positivt utlåtande för 11 214 vindkraftverk, av vilka en möjlighet till över 1 350 kraftverk getts också för Östra Finland. Denna potential utnyttjas dock inte för tillfället. Som en del av den helhet som omfattar vindkraft och territorialövervakningen granskades också Försvarsmaktens utlåtandeförfarande. För närvarande grundar sig utlåtandeförfarandet inte på territorialövervakningslagen, men ett positivt utlåtande är en förutsättning för byggande av vindkraft. Som en viktig metod för ett smidigare förfarande föreslås det att man i lagstiftningen inför en bestämmelse om det utlåtande som ska inhämtas av Försvarsmakten i vindkraftsprojektens initialskede.

Utredningen har tagits fram som en del av genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.

Ytterligare information: Projektets ansvariga ledare Karoliina Joensuu (DI), tfn 050 412 0546 eller projektchef Liisa Karhu (FM), FCG Finnish Consulting Group Oy, tfn 0400 835726

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.