Utredning: Hållbar urbanisering förutsätter minskade utsläpp från trafik, boende och byggande

I Finland fortsätter urbaniseringen under de kommande årtiondena, vilket betyder att det byggs mycket nytt i synnerhet i de största stadsregionerna. Detta ger en möjlighet att utveckla städernas samhällsstruktur i en hållbarare riktning, men samtidigt innebär hanteringen av tillväxten en utmaning med tanke på hållbarhetsmålen. Detta konstateras i en utredning som utarbetades för statsrådet och publicerades den 6 september.

I framtidens stadsregioner behöver man samordna en tätare stadsstruktur, hållbara färdsätt, gröna närmiljöer, anpassning till klimatförändringarna och människors vardagliga behov.

I framtiden kommer elektrifieringen av trafiken och utvecklingen av byggnaders energiprestanda att minska utsläppen från trafik och boende. Om det samtidigt sker en kraftig urbanisering, förskjuts tyngdpunkten i de miljökonsekvenser som den byggda miljön medför till utsläpp från det egentliga byggandet. Dessa kan minskas genom att man använder så miljövänliga byggmaterial och byggtekniker som möjligt, bygger nytt i samband med befintlig infrastruktur och utnyttjar det befintliga byggnadsbeståndet så effektivt som möjligt.

Eventuella utvecklingsutsikter för region- och samhällsstrukturen i Finland och olika framtidsscenariers hållbarhet har analyserats i det nyligen avslutade projektet PERUS-SKENE inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

Urbaniseringen fortsätter i alla scenarier

I projektet bedömdes hur olika indikatorer och utsläpp i region- och samhällsstrukturen utvecklas enligt nuvarande trender och i fyra alternativa framtidsscenarier.

Trendutvecklingen visar att urbaniseringsgraden i Finland stiger från 73 procent till 79 procent mellan 2020 och 2050. Urbaniseringsgraden stiger långsammare i och med Finlands åldrande befolkningsstruktur, men klart fler än i nuläget kommer i fortsättningen att bo i stadsregioner.

Det av projektets alternativa scenarier som representerar den jämnaste utvecklingen mellan olika regioner, det vill säga scenariot Kotiseutu-Suomi (Hembygds-Finland), förutspår en urbaniseringsgrad på 77 procent före 2050. Scenariot Metropoli-Suomi (Metropol-Finland) som representerar storstadsutveckling innebär en urbaniseringsgrad på 83 procent. Med urbaniseringsgrad avses här andelen människor som bor i stadsregioner.

Urbaniseringen ökar behovet av nybygge och av att bygga ut nya områden i tillväxtcentrum. Samtidigt innebär den underutnyttjande av byggnader och deltidsboende i många landsbygdsområden. Byggnadsbeståndet och infrastrukturen måste begränsas på ett genomtänkt sätt i områden där antalet invånare och andra användare snabbt minskar.

Utsläppen från boende och trafik minskar inte av sig själva

Den varierande befolkningsutvecklingen i olika delar av landet leder till att prisnivåerna på byggnadsbeståndet utvecklas i olika riktning. Detta kan göra det svårt att nå målen om klimatneutralitet i områden som avfolkas, om energirenoveringar inte kan genomföras på grund av bostädernas låga säkerhetsvärden.

Allt tätare städer innebär bättre möjligheter att öka andelen gång, cykling och kollektivtrafik som färdsätt, och det gäller att satsa på detta som en del av stadsplaneringen. I regioner som avfolkas blir samhällsstrukturen glesare, vilket försvagar förutsättningarna för närservice och hållbar kollektivtrafik. I områden där det inte finns några alternativ till att använda bil är det särskilt viktigt att främja elektrifiering.

Det behövs regelbunden prognostisering och hållbarhetsbedömning gällande eventuella utvecklingstrender för region- och samhällsstrukturen när målet är att rikta statliga och regionala insatser på en hållbar, helhetsbetonad regional- och samhällsutveckling. Detta bidrar till framsynt övervägande vid beslut om stora investeringar i trafik, bostadsbyggande och industri. Hållbarhetsbedömning vägleder beredare, planerare och beslutsfattare att välja lösningar som siktar på låga utsläpp, klimatneutralitet och lönsamhet på längre sikt utan att regionernas utvecklingspotential försämras ur ett mänskligt perspektiv.

Publikationen har tagits fram som ett led i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Utredningen genomfördes av Aalto-universitetet, Finlands miljöcentral och MBT-nätverket.

Ytterligare information: Raine Mäntysalo, projektledare, professor, Aalto-universitetet, tfn 050 512 4525, [email protected], Ville Helminen, specialforskare, Finlands miljöcentral, tfn  0295 251 166, [email protected], och Timo Turunen, ordförande för projektets styrgrupp, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 303, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.