Naturmötet COP15 i Montreal

Den femtonde partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP15) ordnades i Montreal i Kanada den 7–12 december 2022.

COP15 antog det globala Kunming-Montrealramverket för biologisk mångfald (Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework). Det innehåller mål för biologisk mångfald som syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald och bana väg för en naturpositiv utveckling.

Ett nytt ramverk för mål utarbetades, eftersom de tidigare Aichimålen skulle sätta stopp för förlusten av biologisk mångfald före 2020. Det lyckades ändå inte, och därför antog man i samband med de nya målen ett nytt övervakningssystem för att följa upp åtgärdernas genomförande och framsteg.

Målen för ramverket

Skydd av den biologiska mångfalden samt förbättring av arternas och livsmiljöernas tillstånd i alla livsmiljöer på land, i sjöar och vattendrag och hav.
Främjande av hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden.
Jämlik och rättvis fördelning av de nyttor som användningen av genetiska resurser ger.
De två första målen ingår också i EU:s gällande strategi för biologisk mångfald.

Ramverkets syfte

Med ramverket vill man

främja uppföljningen och utvärderingen av åtgärdernas genomförande på alla nivåer på ett genomgående och ansvarsfullt sätt samt
försnabba och möjliggöra ett sådant brådskande reformarbete i såväl stater som regionala och lokala förvaltningar som hela samhället deltar i.
Ramverket kommer att läggas fram för FN:s generalförsamling för godkännande hösten 2023. På detta sätt bekräftas det att genomförandet av det globala ramverket också stöds av FN:s fackorgan.
Ramverket innehåller de allmänna utgångspunkterna för dess genomförande. Dessa omfattar bland annat
ett människorättsperspektiv, till exempel jämställdhet mellan könen, ursprungsfolkens rättigheter, ett rättvist förhållande mellan generationerna,
åtgärder som genomförs i hela samhället,
naturbaserade lösningar och en ekosystembaserad strategi,
en fördelning av kostnadsbördan mellan utvecklade länder och utvecklingsländer samt ökad finansiering,
sambandet mellan biologisk mångfald och hälsa.

Vad gäller de 23 åtgärdsmålen?

Ramverket innehåller 23 åtgärdsmål för brådskande åtgärder före 2030. Detta förutsätter fler effektiva metoder för att trygga naturen och att nationella strategier och handlingsprogram för biologisk mångfald förnyas, utvecklas och uppdateras.

Skydd: Alla områden omfattas av den områdesplanering som tryggar den biologiska mångfalden både på land och till havs, Minskningen av den biologiska mångfalden till följd av den förändrade användningen av marker, skogar och hav bromsas genom att

antalet skyddsområden ökas globalt till 30 procent i land- och insjöområden samt havsområden.
naturens tillstånd förbättras och restaureringen av de livsmiljöer som har försämrats ökas till 30 procent,
den negativa utvecklingen vad gäller hotade arter stoppas,
invasiva främmande arter bekämpas,
föroreningarna minskas och riskerna med växtskyddsmedel minskas med hälften, klimatförändringarna bromsas och bekämpas med beaktande av pollineringen och markens tillstånd,
klimatförändringens konsekvenser för naturen minskas och naturens motståndskraft och återhämtningsförmåga ökas. Vid bromsningen och anpassningen samt vid minskningen av riskerna utnyttjas naturbaserade lösningar. Pollineringens och jordmånens betydelse för insekterna beaktas vid genomförandet.

Hållbar användning: hållbar användning av naturen inom jord- och skogsbruket och fiskerinäringen:

ekosystemtjänsterna tryggas,
städernas roll i åtgärder som tryggar naturen stärks, de gröna och de blå områdenas antal, kvalitet, sammanlänkning, integritet och tillgänglighet ökas, stadsplanering som beaktar den biologiska mångfalden säkerställs,
naturbaserade produkter och tjänster främjas på ett sätt som respekterar naturen,
agroekologiska metoder (såsom ekologisk produktion) ökas betydligt.

Integrering av den biologiska mångfalden och förbättring av handlingsberedskapen:

naturens mångfald beaktas i allt beslutsfattande och inom olika samhällssektorer,
företag och finansbranschen rapporterar regelbundet om sina beroenden av och risker och konsekvenser för den biologiska mångfalden, minskar avsevärt överkonsumtionen och uppmuntrar medborgarna att göra hållbara konsumtionsval, stärker ökad medvetenhet samt forskning och utbildning,
subventioner som är skadliga för naturen kartläggs före 2025 och avskaffas och omriktas före 2030,
åtgärder för biologisk mångfald finansieras och aktionsberedskapen utvecklas,
ursprungsfolkens och lokalsamhällenas fulla och effektiva deltagande i beslutsfattande och jämställdhet mellan könen säkerställs.

Det fortsatta arbetet i Finland och ute i världen

Med tanke på målen för och resultaten av konventionen om biologisk mångfald är nationella strategier och handlingsplaner (NBSAP) centrala.

Finland har förbundit sig till målen för det globala Kunming-Montrealramverket för biologisk mångfald, och Finlands nationella strategi uppdateras som bäst. I enlighet med riktlinjerna i den nationella strategin utarbetas ett handlingsprogram, där det för varje förvaltningsområde och i vidare bemärkelse fastställs hur strategin ska genomföras.
Enligt den nya naturvårdslagen kan närings-, trafik- och miljöcentralen för sitt område utarbeta en genomförandeplan för biologisk mångfald som gäller strategin och handlingsprogrammet för biologisk mångfald.
Uppföljningen och uppföljningssystemet kommer att utvecklas före den sextonde partskonferensen 2024, så att det blir möjligt att mäta hur målen verkställs och framskrider.
En ny fond inrättas vid den sextonde partskonferensen och dess uppgift blir att stöda verkställandet av målen för ramverket för biologisk mångfald.
Partskonferensen COP16 hålls i oktober-november 2024 i Turkiet.

Videor om mötets teman

MM:s COP15-spellista (YouTube)

Pressmeddelanden om resultaten av COP15-mötet

Mer information

Marina von Weissenberg, miljöråd
miljöministeriet, Naturmiljöavdelningen, Naturens biologiska mångfald Miljörådet Telefon:0295250321 E-postadress: [email protected]