Naturmötet COP15 i Montreal

Den femtonde partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP15) ordnades i Montreal i Kanada den 7–12 december 2022. Partsmötets första fas ordnades i oktober 2021.

Parterna i konventionen kom överens om nya internationella mål för den biologiska mångfalden. Genom målen ska förlusten av biologisk mångfald stoppas och utvecklingsbanan ska vändas mot återhämtning. Avsikten är att fyra långsiktiga mål fram till 2050 ska godkännas vid förhandlingarna. Målsättningen stöds av 23 delmål som ska uppnås före 2030. 

Man talar om de nya målen som ett post 2000-ramverk (Post-2020 Biodiversity Framework). Den nya ramen för biologisk mångfald bereds på grund av att avsikten var att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2020 med hjälp av de tidigare så kallade Aichimålen. Det lyckades inte, och därför är det nödvändigt att i samband med de nya målen anta en stark övervakningsram för att följa upp genomförandet och framstegen.

De fyra nya målen överensstämmer med de tre huvudsakliga målen i FN:s konvention om biologisk mångfald, och de tar också hänsyn till integreringen och finansieringen av den biologiska mångfalden. Målen är indelade enligt följande:

  • Skydd av den biologiska mångfalden och förbättring av arternas och livsmiljöernas tillstånd på land och i insjövatten och hav
  • Främjande av hållbar användning av den biologiska mångfalden
  • Jämlik och rättvis fördelning av den nytta som användningen av genetiska resurser ger
  • Finansiering, effektivare genomförande och integration av biologisk mångfald i alla delområden inom politiken och samhället

De två första målen ingår också i EU:s gällande strategi för biologisk mångfald.

Vad gäller de 23 målen?

Skydd: naturrespekterande regionplanering på land och till havs; öka antalet skyddsområden till 30 procent av världens land- och havsområden; återställande; stoppa utrotningen av arter; insamling, handel och hållbar användning av vilda arter; bekämpning av invasiva främmande arter; minska föroreningar och begränsa och bekämpa klimatförändringar.

Hållbar användning: hållbar användning av naturen inom jord- och skogsbruket och fiskerinäringen; ekosystemtjänster och städernas grönområden.

Tillgång till genetiska resurser och en rättvis och jämlik fördelning av den nytta som uppstår vid utnyttjandet av de genetiska resurserna.

Genomförande och integrering: beaktande av naturens biologiska mångfald i allt beslutsfattande och inom alla samhällssektorer; beaktande av naturens biologiska mångfald i företagens verksamhet; hållbar konsumtion; bioteknik; avskaffande och omriktande av naturskadliga stöd; finansiering av åtgärder för biologisk mångfald och utveckling av aktionsberedskapen; ursprungsfolkens och lokalsamhällenas kunskaper; deltagande i beslutsfattande och jämställdhet mellan könen.

Finland deltar aktivt i förhandlingarna som en del av EU. Finland, liksom alla andra avtalsparter, utarbetar egna nationella naturstrategier och handlingsprogram som verkställer och stöder uppnåendet av de gemensamma målen.

Miljöministeriets pressmeddelanden:

Mer information

Marina von Weissenberg, miljöråd 
miljöministeriet, Naturmiljöavdelningen, Naturens biologiska mångfald Miljörådet  0295250321