Vattnens status ska förbättras – samråd kring förslag om vattenvård
Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet informerar
God vattenstatus garanterar att vi får tryggt dricksvatten och att vattnet kan användas för rekreation och fiske, samtidigt som den biologiska mångfalden i vatten tryggas. För att uppnå god vattenstatus har närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM‑centralerna) tillsammans med samarbetsinstanser berett förslag till vattenförvaltningsplaner för olika områden i Finland. Alla kan påverka planerna under det samråd som ordnas mellan den 1 oktober 2014 och den 31 mars 2015.
För att förbättra vattenstatusen krävs handling, pengar https://yhanc.edelkey.net/management/editor/Default.asp?och långsiktigt arbete – och god planering. Nu utarbetas förvaltningsplanerna för åren 2016–2021. För att stöda vattenvården ber vi om synpunkter på de planerade åtgärderna för bättre vattenstatus och på hur tillräckliga åtgärderna är med tanke på ändamålet. Det är också viktigt att höra hur olika instanser kan bidra till att god vattenstatus uppnås.
Alla vattendrag ska få god status
Många vattendrag i Finland har redan nu god status. Sammanlagt 85 procent av sjöarnas areal har god eller hög status. I synnerhet de stora sjöarna och vattendragen i Norra Finland är i huvudsak i gott skick. Däremot har bara två tredjedelar av åarna och älvarna och en fjärdedel av kustområdena god status.
Det finns inga realistiska genomförandealternativ för att uppnå god vattenstatus på kort tid. Naturen återhämtar sig långsamt efter långvarig belastning, och klimatförändringen ökar risken för urlakning av näringsämnen i vattendragen. Det uppskattas att statusen i Finska viken och Skärgårdshavet inte kommer att vara god förrän 2027. I många åar och älvar kommer det också att dröja innan statusen är god.
”Det här är en gemensam sak. Alla vattendrag i Finland måste få god status så snart som möjligt. Genomförandet av vattenvårdsåtgärderna får inte fördröjas”, säger miljöminister Sanni Grahn-Laasonen.
Grundvattnens status är god i en stor del av grundvattenområdena: Statusen är dålig i cirka 100 av Finlands cirka 3800 grundvattenområden. Mänsklig verksamhet hotar grundvattnens status, i synnerhet i grundvattenområdena i Södra Finland och i tätorterna. Det är viktigt att skydda grundvattnet, eftersom det är en naturrikedom att få rent dricksvatten från grundvattnet.
God vattenstatus kräver handling
I vattenförvaltningsplanerna presenteras kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå god vattenstatus. För att dessa åtgärder ska vara genomförbara har olika branscher deltagit i planeringen i samarbete med NTM-centralerna.
”Vattenförvaltningsplanerna har gjorts upp i ett gott samarbete mellan olika instanser. Vi ser också tillsammans till att de åtgärder som avtalas i planerna genomförs”, konstaterar Grahn-Laasonen.
Nästan alla de största åarna och älvarna i Finland som rinner ut i Östersjön är föremål för vattenbyggnad, och de ursprungliga vandringsfiskbestånden har dött ut.
”Genom fiskvägsstrategin främjas vandringsfiskarnas uppstigning i åar och älvar med vattenbyggnad. Det är det viktigaste sättet att stärka svaga vandringsfiskbestånd på”, säger jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo.
Eutrofiering största utmaningen
Den omfattande algblomningen i somras påverkade många finländares sommar. Det viktigaste målet och den största utmaningen för vattenskyddet i Finland är att minska näringsbelastningen. Den totala belastningen av fosfor som hamnar i vattnet från olika utsläppskällor borde minska med närmare en tredjedel mot det nuvarande för att god vattenstatus ska kunna uppnås. Näringsutsläppen bör minskas från alla källor, i synnerhet från diffus belastning.
Jordbrukets andel av den fosforbelastning som orsakas av mänsklig verksamhet är trots att belastningen minskat fortfarande närmare två tredjedelar och nästan hälften av kvävebelastningen. Det används mycket mindre gödsel än för tjugo år sedan. Det behövs dock ytterligare åtgärder.
”Inom jordbruket införs ett effektiverat och skiftesspecifikt miljöersättningssystem som riktas enligt grunderna för vattenskyddet” säger jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo.
Balanserad användning av näringsämnen och åtgärder såsom växttäcken på åkrarna vintertid, skyddszoner och våtmarker, som alla ingår i landsbygdens utvecklingsprogram, är nödvändiga och fungerande medel för att förbättra vattenstatusen. Landsbygdsprogrammet och i synnerhet genomförandet av miljöersättningen har en avgörande betydelse för minskningen av belastningen från jordbruket.
Påverka vattenvården och hanteringen av översvämningsrisker
I samband med samrådet om vattenvården ordnas också samråd om planerna för hantering av översvämningsrisker.
Man kan bekanta sig med planförslagen på adressen www.miljo.fi/paverkavattnen samt i de kommuner som publicerat en kungörelse om samrådet på sina anslagstavlor. Man kan ge respons till NTM-centralerna via webbtjänsten på en elektronisk blankett eller genom att skicka e-post eller brev till NTM-centralens registratorskontor. Du kan också delta i diskussionen och ge respons via webbtjänsten Dinasikt.fi. De kommentarer som lämnas in gås igenom och sammanfattas. Responsen utnyttjas då de slutgiltiga planerna görs upp.
Statsrådet godkänner vattenförvaltningsplanerna i december 2015.
- Pintavesien ekologinen tila 2013 -kartta (jpg, 6 Mt)
- Statusklassifiering av grundvattnen (pdf, 620 kt)
- Ekologiska miljömålens nåbarhet (pdf, 2,6 Mt)
- Ytvattnens kemiska status (pdf, 2,6 Mt)
Ytterligare information:
Miljörådet Hannele Nyroos, miljöministeriet, tfn 02952 50211, [email protected]
Konsultative tjänstemannen Minna Hanski, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 02951 62360, [email protected]