Vägen mot ett klimatneutralt Finland – regeringen godkände den klimatpolitiska planen på medellång sikt

I den klimatpolitiska planen på medellång sikt har man samlat de åtgärder genom vilka Finland ska halvera sina utsläpp inom ansvarsfördelningssektorn fram till 2030 och uppnå klimatneutralitet 2035. Statsrådet godkände och lämnade redogörelsen om en klimatpolitisk plan på medellång sikt till riksdagen den 2 juni 2022.

"Nu är det mer brådskande än någonsin att bygga upp en fossilfri välfärdsstat med tanke på både klimatpolitiken och säkerhetspolitiken. Samtidigt måste vi säkerställa att förändringen är rättvis. Ett effektivt och samtidigt rättvist klimatarbete är också den röda tråden i den klimatpolitiska planen på medellång sikt som nu har blivit färdig. Planen innehåller flera olika stöd riktade både till hushållen och till kommunerna för att säkerställa att utfasningen av fossila bränslen sker så rättvist som möjligt”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.

Åtgärder i planen som ska stärka en rättvis omställning är bland annat understöd för slopande av oljeuppvärmning, stöd för anskaffning och konvertering av fordon så att de blir utsläppssnåla samt stöd för byggande av laddningsstationer för elbilar.

Enligt preliminära uppgifter från Statistikcentralen hölls växthusgasutsläppen i Finland 2021 på samma nivå som året innan. På längre sikt har utsläppen minskat.

"En god nyhet är att utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn, det vill säga till exempel trafiken, jordbruket och avfallssektorn, minskade förra året. I den klimatpolitiska planen på medellång sikt har vi samlat åtgärder för att fortsätta minska utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn och hålla oss på spåret mot ett klimatneutralt Finland", säger minister Kari.

"Förra veckan fick vi höra allvarliga nyheter om att markanvändningssektorn enligt preliminära uppgifter från 2021 för första gången har varit en utsläppskälla istället för en kolsänka. En klimatplan för markanvändningssektorn bereds som bäst under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. I finslipningen av planen måste regeringen ta fram metoder för att vända den här riktningen”, fortsätter minister Kari.

Riktlinjerna i den klimatpolitiska planen på medellång sikt ger Finland förutsättningar att uppnå Europeiska kommissionens utsläppsminskningsmål fram till 2030 inom ansvarsfördelningssektorn. Till ansvarsfördelningssektorn hör jordbruket, trafiken, den separata uppvärmningen av byggnader och avfallshanteringen. Genom åtgärderna i planen minskar utsläppen uppskattningsvis med sammanlagt 5,7 megaton före 2030 jämfört med den nuvarande utsläppsutvecklingen.

Minskning av utsläppen från trafiken, jordbruket och uppvärmningen

Utsläppen från trafiken minskas i enlighet med färdplanen för fossilfria transporter. Med hjälp av olika stöd påskyndas övergången från fossila bränslen till el och biodrivmedel, förnyas fordonsparken och höjs energieffektiviteten i trafiksystemet. Genomförandet av utsläppsminskningarna inom trafiken tryggas genom fortsatt beredning av den nationella utsläppshandeln för vägtransporter och en trafikskattemodell som baserar sig på körsträckor för den händelse att de övriga nationella åtgärderna och lösningarna på EU-nivå tillsammans är otillräckliga. Dessutom höjs distributionsskyldigheten i fråga om förnybara drivmedel inom trafiken från 30 procent till 34 procent fram till 2030 och genomförs åtgärderna i biogasprogrammet för att öka produktionen av biogas.

Åtgärderna för att minska utsläppen från jordbruket stöds och stärks. Till åtgärderna hör till exempel att begränsa utsläpp från torvmarker, öka kolinlagring i mineraljordar, precisionsodling, klimatvänliga matval och att minska metanutsläppen från mjölkkor. 

De utsläpp som separat uppvärmning ger upphov till minskas framför allt genom att frångå oljeuppvärmning och gasuppvärmning och genom att övergå till utsläppssnåla lösningar. Övergången stöds med investeringsbidrag och hushållsavdrag. Avsikten är dessutom att höja distributionsskyldigheten i fråga om förnybara uppvärmningsbränslen fram till 2030, vilket också effektivt minskar utsläppen.

Uppmärksamhet riktas mot kommuner och offentliga upphandlingar

Klimatarbetet i kommunerna stärks. För närvarande bereds lagstiftning som förpliktar kommunerna att göra upp klimatplaner ensamma eller tillsammans. Avsikten är att en ändring av klimatlagen, som hänför sig till kommunernas skyldigheter, ska överlämnas till riksdagen hösten 2022.

Offentliga upphandlingar spelar också en viktig roll när det gäller att minska utsläppen. Enligt planen ska statsrådet utarbeta ett principbeslut om inhemska och koldioxidsnåla upphandlingar. I beslutet uppställs ett mål för utsläppsminskning inom offentlig upphandling. Uppnåendet av målet ska följas upp. Närmare 80 procent av de offentliga upphandlingarnas växthusgasutsläpp orsakas av kommunernas och samkommunernas upphandlingar och cirka 20 procent av statens upphandlingar.

Vad händer härnäst?

Riksdagen tar ställning till den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Genomförandet av planen inleds omedelbart.

Den klimatpolitiska planen på medellång sikt har beretts parallellt med klimat- och energistrategin och markanvändningssektorns klimatplan. De tre planerna omfattar tillsammans alla Finlands utsläpp och åtgärderna för att minska dem. Planen är en fortsättning på Finlands första klimatplan på medellång sikt från 2017.

Mer information:

Milja Henttonen
Miljö- och klimatministerns specialmedarbetare (förfrågningar om intervjuer med ministern) 
tfn 050 599 3094
[email protected]

Riikka Yliluoma
Miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
029 525 0091
[email protected]

Magnus Cederlöf
Miljöråd
0295 250 060 
[email protected]