Utsläppen från jordbruket och små förbränningsanläggningar bör minskas, om EU:s utsläppsbegränsningar träder i kraft
EU:s förslag om nya begränsningar av utsläpp av luftföroreningar kräver åtgärder för att utsläppen ska minskas i Finland, i synnerhet inom jordbruket och i små förbränningsanläggningar. I den konsekvensbedömningen som miljöministeriet har beställt av Finlands miljöcentral konstateras dessutom att man genom strukturella åtgärder, såsom energisparande, kan få till stånd betydande utsläppsminskningar.
Målet med EU-kommissionens luftvårdspaket är att i Europa minska antalet fall av insjuknande och förtida död till följd av dålig luftkvalitet. Ett annat mål med förslagen är också att minska övergödningen och försurningen. Paketet består av två direktivförslag: ett förslag om minskning av utsläpp av vissa luftföroreningar (utsläppstak) och ett förslag om begränsning av utsläpp från medelstora förbränningsanläggningar. I Finlands miljöcentrals utredning bedöms hur utsläppsminskningsmålen kan uppnås i Finland: behövliga åtgärder och reduceringskostnader samt åtgärdernas inverkan på miljön och hälsan och på företagens och myndigheternas verksamhet.
Uträkningarna visar att den pågående utvecklingen i fråga om utsläppsminskning redan nu gått i rätt riktning. I Finland är det möjligt att till största delen nå utsläppsmålen redan med gällande reglering och med de författningar som ska träda i kraft, men det kommer att krävas åtgärder och uppstå kostnader inom vissa sektorer.
Omfattande tilläggsåtgärder för reducering av ammoniakutsläpp från jordbruket, även fokus på tekniker för småskalig vedeldning
Det skulle kräva åtgärder för att minska utsläppen bl.a. från jordbruket och från småskalig vedeldning i enskilda fastigheter (ugnar, kaminer, öppna spisar).
Det borde också vidtas omfattande tilläggsåtgärder för att ammoniakutsläppen från jordbruket ska kunna reduceras, t.ex. utsläppsreducerande metoder för behandling av spillning. De utsläpp som härrör från spillning kan dessutom minskas med metoder som hänför sig till utfodringen av djur.
Småskalig vedeldning är den största källan till utsläpp av små partiklar. Småskalig vedeldning har under de senaste tio åren blivit allt mer populärt, och om ökningen fortsätter måste man mer effektivt ta i bruk bästa möjliga förbränningstekniska lösningar och ge tillhörande rådgivning för att målen om minskade utsläpp av små partiklar ska uppnås.
Strukturella åtgärder såsom energisparande, byte av bränsle och ändringar i infrastrukturen möjliggör utsläppsminskningar inom ett flertal sektorer. Förslaget till utsläppstakdirektiv har dock inga direkta verkningar för företag, utan verkningarna tar sig indirekt uttryck genom de kombinationer av åtgärder som det beslutas om på nationell nivå, i synnerhet i verksamheter som hänför sig till energiproduktion och uppvärmning, trafik, industri och jordbruk.
I Finland blir mer än 1 000 medelstora förbränningsanläggningar (1–50 MW) tvungna att minska sina utsläpp
Förslaget till direktiv om begränsning av utsläpp från medelstora förbränningsanläggningar föreslås gälla befintliga och nya anläggningar med en effekt på 1–50 megawatt. Målet är att minska utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar till luften och att minska de olägenheter för hälsa och miljö som utsläppen orsakar. Utsläppsgränsvärdena för nya förbränningsanläggningar föreslås överlag vara striktare än för befintliga anläggningar. Direktivförslaget om förbränningsanläggningar beräknas i Finland påverka mer än tusen energiproducerande enheter. Sådana anläggningar som omfattas av direktivet finns t.ex. hos fjärrvärmebolag, växthus och sågverk.
"Förslaget leder i synnerhet till att gränserna för partiklar från dagens små biomassapannor (1–10 MW) blir striktare, och i uppskattningsvis 300 av dessa pannor blir man tvungen att göra nya investeringar i utrustning för rening av rökgaser. I direktivförslaget finns bestämmelser om långa övergångsperioder ända fram till 2025 eller 2030, beroende på storleksklassen. Utsläppsbegränsningen beräknas minska Finlands totala utsläpp av små partiklar med knappt tio procent före 2030", säger forskningsingenjör Mikko Savolahti vid Finlands miljöcentral.
Begränsningen av utsläpp inverkar på miljö och hälsa
Enligt Europeiska kommissionens uträkningar leder genomförda utsläppsbegränsningar till att nedfallet av långväga föroreningar minskar i Finland, och på lång sikt förbättras befolkningens hälsa och miljöns tillstånd avsevärt. Senast 2030 ökar den förväntade livslängden med en månad och de dödsfall som marknära ozon orsakar minskar i antal med ca 30 per år. Av halten små partiklar i inandningsluften i Finland utgör de långväga föroreningarna i genomsnitt mer än hälften, vilket innebär att utsläppsminskningar som genomförs på övriga håll i Europa förbättrar luftkvaliteten även i Finland.
Inom EU fortsätter behandlingen av direktivförslagen. Förslaget till direktiv om medelstora förbränningsanläggningar behandlas för närvarande i Europaparlamentet, och beslut i frågan fattas genom ett medbeslutandeförfarande tidigast hösten 2015. Rådet gav i december 2014 allmänna riktlinjer i frågan, och förhandlingarna med parlamentet och kommissionen fortsätter utifrån dessa. Enligt de allmänna riktlinjerna ska ytterligare konsekvensbedömningar göras våren 2015. Behandlingen av förslaget till utsläppstaksdirektiv pågår både i rådet och i Europaparlamentet.
- Konsekvenser av att förslaget till utsläppstakdirektiv och förslaget till direktiv om medelstora förbränningsanläggningar genomförs i Finland (SYKE, på finska)
Mer information
Konsultative tjänstemannen Sirpa Salo-Asikainen, miljöministeriet, tfn 0295 250 077, fornamn.efternamn(at)ymparisto.fi (förslaget till utsläppstakdirektiv)
Specialsakkunnig Jaakko Kuisma, miljöministeriet, tfn 0295 250 361, fornamn.efternamn(at)ymparisto.fi (förslaget till direktiv om medelstora förbränningsanläggningar)
Servicechef Kimmo Silvo, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 640, fornamn.efternamn(at)ymparisto.fi (konsekvensbedömningen)
Forskningsingenjör Mikko Savolahti, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 595, fornamn.efternamn(at)ymparisto.fi (konsekvensbedömningen, borta den 8–10 april)