Utredning om små avloppsreningsverk i Skärgårdshavsområdet – fortsatt projekt ska förbättra reningsverkens verksamhet

Miljöministeriet har utrett tillståndet för små avloppsreningsverk i Skärgårdshavets avrinningsområde och i skärgården. I fråga om funktionen klassificerades nio av de femton reningsverken som relativt bra och fem som bra. I fråga om vissa objekt krävs det att ytterligare uppgifter samlas in för att tillståndet ska kunna utvärderas. Miljöministeriet kommer härnäst att kartlägga åtgärder genom vilka dessa reningsverk kan förbättra sin verksamhet ytterligare och uppnå bättre reningsresultat också under perioder med den högsta avloppsvattensbelastningen, såsom turistsäsongen.

Utredningen bidrar till genomförandet av regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering, enligt vilket regeringen utreder om behandlingen av avloppsvatten från glest befolkade områden kan centraliseras och effektiviseras särskilt i Skärgårdshavet och kustområdena.

I samband med utredningen identifierades 22 reningsverk i Skärgårdshavsområdet. Med tanke på utvärderingen fick man tillräckliga uppgifter om femton av dessa reningsverk. Reningsverken är belägna i kommunerna Pargas, Kimitoön, Sagu, S:t Karins, Åbo, Reso, Nådendal, Masku, Tövsala och Gustavs. Reningsverken klassificerades som dåliga, relativt bra och bra genom poängsättning bland annat utifrån deras effekter på vattendragen och miljön samt reningsverkets verksamhet, såsom nivån på underhållet och tillsynen. Bland dem fanns reningsverk för boende och turisttjänster, dock inte reningsverk för industrianläggningar. Kommunerna utövar tillsyn över små avloppsreningsverk vars personekvivalent är mindre än hundra och närings-, trafik- och miljöcentralerna utövar tillsyn över större reningsverk.

Syftet med utvärderingen av reningsverken var att beskriva kvaliteten på reningsverkens verksamhet och riskerna i anslutning till den. Kraven för att klassificeras som bra var stränga, och de flesta reningsverk klassificerades som relativt bra. Poängen för alla reningsverk låg dock nära gränsen för bra. De uppgifter som användes i utredningen härstammade från reningsverkens offentliga kontrolluppgifter och en enkät till små reningsverk. Utredningen gjordes av Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy.

Utifrån utredningen kommer miljöministeriet att fortsätta stödja utvecklingen av reningsverkens verksamhet genom att närmare utreda reningsverkens tillstånd och eventuella utvecklingsåtgärder genom besök på plats.

Avloppsvattnet från glesbygder och tätbebyggelse står för cirka 5 procent av fosforbelastningen och 8 procent av kvävebelastningen i Skärgårdshavet. Nästan 85 procent av fosforbelastningen och 80 procent av kvävebelastningen i Skärgårdshavet kommer från jordbruket som diffus belastning. Även om näringsbelastningen från avloppsvatten som helhet är relativt liten, kan den lokala inverkan vara stor. För att förbättra Skärgårdshavets status är det nödvändigt att vidta åtgärder för att minska näringsutsläppen från alla källor.

Arbetet med reningsverken i skärgården kompletteras också av projektet Saaristoravinne, som finansieras med medel ur miljöministeriets Ahti-program. Syftet med projektet är att utveckla den offentliga toaletthanteringen i skärgården och kustområdet så att den är hållbar och stöder näringskretsloppet. Projektet genomförs av Finlands miljöcentral i samarbete med berörda grupper i regionen.

Mer information:

Riikka Malila
programchef
fornamn.efternamn@gov.fi
tfn 0295 250 160

Ari Kangas
miljöråd
fornamn.efternamn@gov.fi
tfn 0295 250 340