Undersökning: Parisavtalet har en betydande inverkan på klimatpolitiken – framtiden är mer osäker
Inom den internationella klimatpolitiken har fokus flyttats från att formulera mål och avtal till att genomföra dem i praktiken. Den så kallade genomförandefasen och olika geopolitiska förändringar, såsom Förenta staternas utträde, ökar trycket att förnya verksamhetssätten vid FN:s klimatmöten.
Den 12 december 2025 hade det gått tio år sedan Parisavtalet slöts. Jubileumsåret sammanföll också med ett viktigt ögonblick i de internationella klimatförhandlingarna: i november hölls den 30:e partskonferensen för FN:s klimatkonvention. I en rapport som utarbetats av Utrikespolitiska institutet och miljöministeriet bedöms Parisavtalets genomslag 2015–2025 och granskas de centrala utmaningarna för dess fortsatta genomförande.
”Parisavtalets styrande effekt på klimatpolitiken under de senaste tio åren har varit betydande. Avtalet erbjuder tillräckliga rättsliga ramar för en ambitiös klimatpolitik, men både den nationella och internationella implementeringen har på många sätt ännu varit otillräcklig för att uppnå målen”, säger Karoliina Pietarila, som är postdoktoral forskare vid Utrikespolitiska institutet och en av rapportens författare.
”Ur flera olika perspektiv framstår det internationella klimatpolitiska läget som mer osäkert än år 2015. För första gången befinner vi oss i en situation där en part, det vill säga Förenta staterna, har meddelat sin avsikt att träda ut ur såväl Parisavtalet som 1992 års ramkonvention om klimatförändring. Ett formellt utträde kan ha allvarliga och långvariga konsekvenser för den internationella klimatpolitiken om Förenta staterna inte återvänder till klimatmötena”, säger Pietarila.
I rapporten, som publiceras i dag, torsdagen den 22 januari 2026, granskas Parisavtalet ur flera olika perspektiv, bland annat dess genomförande, hur ambitionsmekanismen fungerar, den bredare rättsliga kontexten, frivilliga åtgärder samt utvecklingen i fråga om internationell politik och klimatförhandlingar. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur avtalets styrande effekt kan stärkas under de kommande åren.
”I dagens världsläge kan man inte ta det för givet att multilaterala avtal förblir universella och effektiva i framtiden. Detta ökar behovet av att stärka det internationella samarbetet och klimatpolitikens trovärdighet”, säger Pietarila.
I utredningen konstateras att den internationella klimatpolitiken har gått in i den så kallade genomförandefasen. Denna fas formas av utsläppsutvecklingen i de stora utsläppsländerna, motreaktioner mot Förenta staternas klimatpolitik, BRICS-ländernas växande roll samt förändringar i de traditionella förhandlingskoalitionerna. Tyngdpunkten på genomförande ställer också nya krav på FN:s klimatmöten, vars roll och verksamhetssätt behöver tydliggöras och vars tillväxt bör hanteras på ett hållbart sätt.
Mer information:
Karoliina Pietarila
postdoktoral forskare
Utrikespolitiska institutet
[email protected]
09-432 8833
Marjo Nummelin
chefsförhandlare i klimatfrågor
tfn 0295 250 227
[email protected]
Rapporten publiceras senare i miljöministeriets seriepublikation. Den finns att läsa och ladda ner på Utrikespolitiska institutets webbplats (på finska): Pariisin sopimus 10 vuotta – mitä on saatu aikaiseksi ja mitä tarvitaan jatkossa? (fiia.fi)
Rapporten hänför sig till projektet Paris 10 år, som finansieras av miljöministeriet. Rapporten har skrivits av Karoliina Pietarila, Antto Vihma (forskningsprofessor, Utrikespolitiska institutet) och Kati Kulovesi (professor, Östra Finlands universitet).