Över en miljon euro till kommunernas arbete för klimat och cirkulär ekonomi

Miljöministeriet har beviljat understöd till 20 projekt som främjar klimatarbetet och den cirkulära ekonomin i kommunerna. Sammanlagt beviljas ca 1,3 miljoner euro i understöd till utvecklingsprojekt som syftar till att minska växthusgasutsläppen och användningen av naturresurser. 

”I kommunerna och regionerna görs ett mycket viktigt arbete för att bekämpa klimatförändringarna och påskynda den cirkulära ekonomin. Med hjälp av finansieringen inleds projekt på olika håll i Finland. Projekten gör kommunerna mindre beroende av fossila bränslen och överkonsumtionen av naturresurser. En hållbar vardag blir verklighet i kommunerna”, säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.

Biprodukter utnyttjas i Uleåborgsregionen

Ett av projekten som beviljats understöd fokuserar på att samordna flöden av massor och material i Uleåborg. Utöver utredningen av de flöden av material och massor som uppstår i stadens verksamhet görs det upp planer för hantering och återanvändning av de största materialgrupperna. Det regionala samarbetet effektiviserar användningen av biprodukter och ökar volymen, vilket förbättrar lönsamheten. 

”Till exempel betong och tegel, som uppkommer vid rivning av det gamla byggnadsbeståndet, samt överskottsmark, som uppstår vid markbyggnad, är betydande biprodukter som uppstår till följd av stadens verksamhet. I Uleåborg sker mycket kompletteringsbyggande, och till följd av det måste det gamla byggnadsbeståndet som är i dåligt skick rivas. Rivningsbetong och rivningstegel ska kunna utnyttjas i närheten av rivningsobjektet på ett sätt som sparar de orörda naturresurserna. Nu vill man identifiera också biprodukter som inte tidigare har beaktats, såsom gatstenar och kantstenar eller lös egendom som ägs av staden”, berättar Satu Pietola, miljösakkunnig vid Uleåborgs stad. 

Digitala verktyg ska testas vid hanteringen av materialflöden, och ett regionalt samarbete ska inledas med Uleåborgs grannkommuner och de viktigaste samarbetsparterna. Dessutom ska samarbete drivas också med gymnasier.

Lojo etablerar praxis för ledning inom klimatarbete och cirkulär ekonomi 

Tekniska väsendet i Lojo använder understödet för att anställa en projektarbetare med uppgift att samordna uppbyggnaden och etableringen av praxis för ledning inom klimatarbete och cirkulär ekonomi. Samtidigt utökas kompetensen gällande upphandlingar som stöder en koldioxidsnål cirkulär ekonomi och skapas en årsklocka för kommunikation om klimat och cirkulär ekonomi som är gemensam för organisationen.

”En av samordnarens viktigaste arbetsuppgifter är att identifiera i vilka av stadens verksamheter man genom olika val och åtgärder kan främja både klimatarbete och cirkulär ekonomi. Därefter är det möjligt att utveckla verksamhetsmodeller som minskar förbrukningen av naturresurser och därigenom utsläpp”, säger Meliina Partio, projektchef vid Lojo stad.

Att hitta nya arbetssätt och etablera dem genomgående i hela organisationen sker inte av sig själv, och därför är samordnaren mycket viktig för staden.

”Klimatarbetet i medelstora kommuner försvåras av att det är utmanande att utföra arbetet vid sidan av andra arbetsuppgifter. Bristen på centraliserad samordning utgör också en utmaning. En enhet kanske främjar klimatfrågorna ur sin egen synvinkel, men är inte medvetna om vad som görs i de andra enheterna, vilket gör att samarbetets kraft förblir outnyttjat. Stävjandet av klimatförändringar och en hållbar användning av naturresurser är till sin natur förvaltningsövergripande frågor, alltså gäller de på ett eller annat sätt en mycket stor del av stadens verksamhet”, säger Pasi Perämäki, tekniska direktören i Lojo.

Disponenterna driver energiomställningen inom HRM-området

Uppvärmningen av bostadsfastigheter är en av de största källorna till växthusgasutsläpp, men det finns en stor potential att minska utsläppen. I husbolag kan åtgärderna för att förbättra energiprestandan vara omfattande projekt, och därför känner styrelserna och delägarna ofta osäkerhet när det gäller beslutsfattandet. 

Disponenten förväntas på arbetets vägnar ofta leda projekten. Därför vill Helsingforsregionens miljötjänster HRM skapa verktyg för disponenterna för att effektivisera inledandet av energirenoveringar och beslutsfattandet i samband med dem. Delägarna får å sin sida hjälp med att skapa en gemensam syn på husbolagets energiförbrukning. Beslutsfattandet stöds genom att man utarbetar grunder för dokumentmallar, kommunikation och kostnadsberäkningar samt en separat skolning till stöd för projektledningen. 

”I de utbildningar om energi som HRM:s Klimatinfo riktar till husbolagen har man redan i flera år löst husbolagens svårigheter att skapa en syn som är gemensam för hela delägarlaget. Det är delägarnas uppgift att besluta hurdana förhållanden de vill ha i husbolaget och hurdana kostnadsbesparingar de önskar uppnå”, säger Marikka Sand, energiexpert vid HRM. 

Husbolagen erbjuds data om förbrukning samt bestämmelser och rekommendationer som stöd för beslutsfattandet. Det är viktigt att husbolaget har en gemensam vision, det vill säga en strategi, både med tanke på demokratin mellan delägarna och en smidig förvaltning. Också eventuella ändringar i bolagsordningen förutsätter att delägarna har en gemensam syn på de olika frågorna. 
”Utan ett tydligt, gemensamt mål förvandlas data kanske aldrig till konkreta åtgärder”, säger Sand.
Delta i diskussionen om kommunernas klimatarbete i Twitter med hashtaggen #kuntienilmastoratkaisut.

Ytterligare information

Miia Berger
specialsakkunnig
029 525 0265 
[email protected]

Projekt som beviljats understöd

• Ackas stad: Etelä- ja Lounais-Pirkanmaan ilmastoekosysteemi  (Södra och sydvästra Birkalands klimatekosystem). Projektets grundläggande idé är att skapa en permanent verksamhetsmodell för klimatsamarbetet mellan kommunerna i Södra och Sydvästra Birkaland samt mellan företag och sammanslutningar. Som ett led i projektet inrättas ett nätverk för klimatpartnerskap. Inom nätverket sprider man information, erfarenheter och nya idéer samt får och ger kamratstöd i anslutning till klimatarbetet. Ytterligare information: Jari Jokinen, [email protected] 
• Etelä-Karjalan Jätehuolto Oy: Orgaanisen jätteen arvoketjun kehitys Etelä-Karjalassa (Utveckling av värdekedjan för organiskt avfall i Södra Karelen). Projektet fokuserar på produktifiering av den andra huvudprodukten som uppstår i biogasanläggningens process, det vill säga rötresten, och på informering om produkten. I projektet granskas olika alternativ för behandling av rötrest och målet är att skapa slutprodukter av hög kvalitet som inte bara ska bli lokala nya åkergödsel utan också alternativa jordförbättringsmedel för kommunernas grönbyggnadsobjekt. Ytterligare information: Mika Suomalainen, [email protected]
• Sydkarelens förbund: Vaihtoehtoisten käyttövoimien jakeluverkon kehittäminen Etelä-Karjalassa (Utveckling av distributionsnätet för alternativa drivmedel i Södra Karelen). Målet med projektet är att främja övergången till alternativa drivmedel inom person- och godstrafiken genom att samordna de utmaningar som är förenade med markanvändningen samt genom att göra tillståndsförfarandena och planläggningen smidigare i syfte att bygga nya privata, halvoffentliga och offentliga laddnings- och distributionsstationer. Ytterligare information: Sonja Tynkkynen, [email protected]
• Helsingfors stad: Energiaomavaraiset korttelitason alueelliset ratkaisut (OMAVA) (Regionala lösningar på kvartersnivå som är självförsörjande på energi). Målet med projektet är att producera aktuell information om självförsörjande eller till och med koldioxidnegativa lösningar för planeringen och genomförandet av regionala energiinvesteringar på kvartersnivå. Projektet tar fram tekniska lösningar och olika modeller för upphandling och finansiering för energilösningar på kvartersnivå.  Ytterligare uppgifter: Timo Määttä, [email protected]
• Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM: Isännöitsijät energiamurroksen vetureina (Disponenter som drivkraft för energiomställningen). Målet är att skapa verktyg för disponenterna för att effektivt kunna inleda energirenoveringar och effektivisera beslutsfattandet i samband med dem. Projektet utvecklar verktyg med hjälp av vilka delägarna kan skapa en gemensam syn på husbolagets energiförbrukning, underlag för dokumentmallar, kommunikation och kostnadsberäkningar till stöd för beslutsfattandet samt en separat skolning till stöd för projektledningen. Projektet görs i samarbete med Suomen Isännöitsijäliitto ry. Ytterligare information: Elina Mattero-Meronen, [email protected]
• Into Seinäjoki Oy: Vihreäksi yritysalueeksi – Yritysalueiden kestävän suunnittelun ja uudistamisen työkalu (Gröna företagsområden – Verktyg för hållbar planering och förnyelse av företagsområdena). Målet är att skapa ett verktyg med hjälp av vilket man inom de företagsområden som finns i kommuner och städer kan bygga miljöer som konkret stöder hållbar företagsverksamhet. Verktyget används för att bedöma hållbarheten under företagsområdenas hela livscykel.  Verktyget byggs upp genom samarbete mellan företagen och staden. Ytterligare information: Leena Perämäki, [email protected]
• Joensuu stad: Hiilineutraali kiertotalouskaupunki – suunnitellen ja rakentaen (HIKKA) (En koldioxidneutral stad med cirkulär ekonomi genom planering och byggande). I projektet utvecklas permanenta verksamhetsmodeller för beaktande av cirkulär ekonomi och koldioxidsnålhet i verksamheten inom stadsmiljösektorn i Joensuu stad. Verksamhetsmodellerna omfattar allt från planering till genomförande. Stadsmiljösektorn ansvarar bland annat för planeringen av markanvändningen, planeringen av stadsmiljön, byggandet och underhållet, trafikplaneringen och förvaltningen av stadens lokaler. Ytterligare information: Jari Leinonen, [email protected]
• Kalajoen Lämpö Oy: Irtiotto öljystä – kohti vähähiilisyyttä (Slopa olja – mot koldioxidsnålhet). Syftet med projektet är att nå de privata hushåll inom Kalajoki stads område som använder oljeuppvärmning och att genom olika åtgärder hjälpa dem att frångå oljan. Samtidigt främjar projektet energiprestandan. Inom ramarna för projektet påverkar man dessutom ägoregleringarna på gårdarna för att minska utsläppen från transporter och för att främja lokalt energiföretagande. Dessutom främjar projektet ibruktagandet av solenergi. Ytterligare information: Juha Puranen, [email protected]
• Kuopio stad: Ilmastoviisasta ruokaa lapsille ja nuorille -jatkohanke (Fortsättningsprojektet Klimatsmart mat för barn och unga). Målet med projektet är att minska de konsekvenser som måltidstjänster inom småbarnspedagogiken och skolorna har för klimatet. Inom projektet utvecklas uppföljningen av miljömålen för måltidstjänsterna och användningen av miljökriterierna för livsmedelsupphandlingen. Informationen om sätten att minska måltidstjänsternas klimatpåverkan förs in i processen för tjänsteavtal och beställarens kunnande stärks. Ett ytterligare mål är att främja vegetariska matvanor. Ytterligare information: Meri Elonheimo, [email protected] 
• Lahtis stad: Lahden ilmastobudjetti (Lahtis klimatbudget). Projektet utvecklar stadens klimatledning genom att tätare slå samman klimatarbetet med planeringen och uppföljningen av ekonomin med hjälp av nya permanenta verksamhetsmodeller. Under projektet preciseras uppgifterna om åtgärdernas potential för utsläppsminskningar och behoven för resurser och investeringar. Förhållandet mellan åtgärdernas nyttor och kostnader bedöms också. För staden upprättas en sektorsspecifik klimatbudget på årsnivå. Klimatbudgeten tas in i stadens budget. Ytterligare information: Aino Kulonen, [email protected]
• Lojo stad: Lohjan ilmasto- ja kiertotalousjohtamisen uudet käytännöt (Ny praxis för ledning inom klimatarbete och cirkulär ekonomi i Lojo). Projektet integrerar det arbete, de upphandlingar och den kommunikation som syftar till att åstadkomma utsläppsminskningar i den årliga praxisen för planering, uppföljning och rapportering på resultatenhets- och verksamhetsnivå. Arbetet sker med hjälp av konkreta årsklockor, dokumentmallar och informationspaket om god praxis. Ytterligare information: Pasi Perämäki, [email protected]
• Uleåborg stad: Massa- ja materiaalikoordinaation toimintamallin kehittäminen Oulun kaupungille (Verksamhetsmodell för samordning av massor och material för Uleåborgs stad). I projektet utreds de materialflöden som uppstår i stadens verksamhet samt utarbetas planer för hantering och återanvändning av de största materialgrupperna. Målet är att uppdatera verksamhetsmodellerna så att biprodukter kan återanvändas på ett effektivare och snabbare sätt även på regional nivå. Ytterligare information: Satu Pietola, [email protected] 
• Reso stad: Tulevaisuuden kestävä Raisio (En hållbar framtid i Reso). Inom ramarna för projektet stärks stadens klimatledning, integreras cirkulär ekonomi som en del av klimatarbetet och styrs personal och invånare mot en livsstil som överensstämmer med klimatprogrammet. Klimatarbetet integreras som en permanent del av stadens verksamhet inom olika verksamhetsområden. Det skapas ett rapporteringssystem och en webbjänst för intressegrupper för uppföljningen av de åtgärder som identifierats i klimatprogrammet. Ytterligare information: Kirsi Anttila, [email protected] 
• Salo stad: Kohti hiilineutraalia Saloa 2035 (Mot ett koldioxidneutralt Salo 2035). Målet med projektet är att integrera de åtgärder som ingår i klimat- och miljöprogrammet från 2021 i stadens praxis och på så sätt minska växthusgasutsläppen i området. Projektet främjar stadsorganisationens, invånarnas, företagens, organisationernas och jordbrukarnas delaktighet i klimatarbetet. Inom projektet utarbetas en verksamhetsmodell för ledning av klimat- och miljökompetensen i Salo till stöd för klimatarbetet. Ytterliga information: Anu Tuovinen, [email protected]
• Tampereen sähkölaitos Oy: ENASU − Energiatehokkaan alueen suunnittelu -kehityshanke (Utvecklingsprojektet ENASU – Planering av ett energieffektivt område). Vid planeringen av nya områden beaktas energiåtervinning och energieffektiv värmeproduktion inte för närvarande i tillräcklig utsträckning. Inom projektet främjas användningen av spillvärme genom en utredning. Utifrån den utarbetas konkreta anvisningar om hur ett nytt område som utnyttjar lågvärmenätet ska planeras. Ytterligare information: Ville Kaleva, [email protected]
• Åbo stad: Vähähiilinen kiertotalouskaupunki − investointien ohjaus ja ilmastobudjetointi (VÄKI) -hanke (En koldioxidsnål stad med cirkulär ekonomi – styrning av investeringar och klimatbudgetering). Inom ramarna för projektet utvecklar man klimatbudgeteringen som ett instrument för att bereda, styra och följa upp stadskoncernens investeringsprogram. Genom detta förenar man uppnåendet av klimatmålen och genomförandet av den cirkulära ekonomin. Samtidigt förbättras styrningen av årsledningen, och ekonomiplaneringens styrande effekt förlängs avsevärt genom investeringsprogrammet. Ytterligare information: Risto Veivo, [email protected]
• Nylands förbund: Luovien alojen ekologisen kestävyysmurroksen toimenpideohjelma (LuoTo) (Åtgärdsprogram för den ekologiska hållbarhetsförändringen inom de kreativa branscherna). Målet är att utarbeta ett åtgärdsprogram för den ekologiska hållbarhetsförändringen inom de kreativa branscherna. Programmet omfattar klimatmål och mål för cirkulär ekonomi, de effektivaste metoderna för att uppnå målen. I Nyland ska pilotprojekt i fråga om metoderna också genomföras tillsammans med kommunerna. Målet är att ta fram en riksomfattande målnivå, åtgärder för de kreativa branscherna och ett preciserat regionalt åtgärdsprogram för klimatåtgärder och åtgärder för cirkulär ekonomi i Nyland som lämpar sig för kommunerna och aktörerna inom branschen. Ytterligare information: Pia Tynys, [email protected]
• Nystad: Ekotekoagentti-toiminta Uuteenkaupunkiin ja Laitilaan (Ekogärningsagentverksamhet i Nystad och Letala). I projektet utvecklas samarbetet i fråga om klimatarbete och cirkulär ekonomi mellan städerna Nystad och Letala och mellan de företag som är verksamma inom dem. Idén till projektet baserar sig på att starta och utveckla en ekogärningsagentverksamhet i Letala och Nystad. Ytterligare information: Leena Arvela-Hellen, [email protected]. 
• Vanda stad: Taloyhtiöiden yhteistyön kehittäminen ja asukkaiden ilmastotekojen tukeminen (Utveckling av samarbetet mellan husbolag och stöd till invånarnas klimatgärningar). Målet är att öka husbolagens kunnande om klimat och cirkulär ekonomi. I projektet skapas en modell som går att utvidgas och som baserar sig på det tidigare Taloyhtiöklubi-projektet. Modellen innehåller en handbok för klubbverksamhet och integrerar invånarnas åtgärder som en större del av stadens klimatåtgärder och åtgärder för cirkulär ekonomi. Dessutom erbjuder den företag och andra projekt en plattform för att utveckla affärsmodellerna i samband med husbolagens energiomställningar. Ytterligare information: Jari Viinanen, [email protected]
• Äänekoski stad: Elämän kestävä Äänekoski − Reilun kiertotalouden vaikutukset hiilijalanjälkeen (Livskraftiga Äänekoski – Effekterna av en rättvis cirkulär ekonomi på koldioxidavtrycket). Målet med projektet är att utveckla organisationens interna klimatarbete och arbete för cirkulär ekonomi genom att stärka Hinku-arbetsgruppens verksamhet och införa klimatkoordinatorns modell. Dessutom främjar projektet hållbara färdsätt. I projektet utarbetas en plan för att utveckla gång och cykling, genomförs en enkätundersökning om behoven av hållbara färdsätt och främjas användningen av utsläppsfria fordon. Ytterligare uppgifter: Hanna Ahonen, [email protected]