Nya metoder för att minska belastningen från avloppsreningsverk i Skärgårdshavsområdet

Miljöministeriet har undersökt sätt att förbättra driften av små avloppsreningsverk inom Skärgårdshavets avrinningsområde och i skärgården. De granskade reningsverken uppfyller i huvudsak kraven eller överträffar dem. Avloppsreningsverkens verksamhet kan dock förbättras genom att kontrollera mängden läckvatten som kommer till reningsverken och genom att förbättra reningsverkens driftsäkerhet.

Utredningen bidrar till genomförandet av regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering, enligt vilket regeringen utreder om behandlingen av avloppsvatten från glest befolkade områden kan centraliseras och effektiviseras särskilt i Skärgårdshavet och kustområdena.

Utredningen bygger vidare på ett tidigare projekt som kartlade tillståndet för små avloppsreningsverk i Skärgårdshavsområdet. Av de 15 undersökta reningsverken klassades nio som måttligt fungerande och fem som väl fungerande. I det fortsatta projektet deltog nio reningsverk som hade kapacitet och intresse för frivilliga utvecklingsåtgärder. Dessa omfattade nästan alla av de storleksmässigt och konsekvensmässigt mest betydande småskaliga avloppsreningsverken i området, med undantag för de reningsverk som ska eller planeras tas ur bruk inom den närmaste framtiden eller de reningsverk som betjänar industrin i området. Utredningen genomfördes av Sweco Finland Oy.

Exceptionella situationer utmanar små reningsverk

Avloppsreningsverken i området är små och har kort uppehållstid i reningsprocessen, vilket gör att avvikelser från normal drift snabbt och kraftigt påverkar deras funktion. Reningsverken är belägna i områden med mycket fritidsboende och turism under sommaren, vilket gör att den belastning som reningsverken utsätts för varierar med årstiden. Dessutom tillförs vissa reningsverk betydande mängder läckvatten, det vill säga dagvatten eller grundvatten som hamnat i avloppet. Stora mängder läckvatten under perioder med kraftiga regn eller smältvatten kan försämra reningseffektiviteten eller leda till bräddningar, där orenat eller bristfälligt renat avloppsvatten släpps ut i vattendragen.

De granskade avloppsreningsverken fungerar i huvudsak enligt kraven eller bättre. I vissa reningsverk förekommer tillfälliga eller återkommande störningar i reningsprocessen, som är svåra att hantera med nuvarande lösningar. Även enstaka maskinfel kan i vissa avloppsreningsverk helt eller delvis avbryta reningsprocessen och orsaka eventuella bräddningar.

Kontroll av läckvatten och jämnare avloppsvattenbelastning 

Enligt utredningen är det möjligt att minska näringsbelastningen på Skärgårdshavet. De åtgärder som identifierats i utredningen kan minska risken för försämrad reningseffektivitet och bräddningar av avloppsvatten. De viktigaste åtgärderna är att få kontroll på mängden inläckande vatten till reningsverken samt att jämna ut belastningen och flödet av avloppsvatten till reningsprocessen.

I samband med utredningen fick reningsverken också individuella rekommendationer för att förbättra driftsäkerheten vid reningen av avloppsvatten. Exempel på sådana åtgärder är ökad processautomation och mätning, byte av utrustning eller anskaffning av reservutrustning, ökning av lokala övervaknings- och driftsåtgärder samt beredskapsplaner för störningssituationer. För vissa reningsverk har den tekniska livslängden helt eller delvis uppnåtts, och dessa bör genomgå en mer omfattande konditions- och processgranskning inom de närmaste åren.

Den preliminära kostnadsberäkningen för investeringar i utvecklingsåtgärder vid små reningsverk i Skärgårdshavsområdet uppgår till cirka 350 000 euro.

Belastningens lokala påverkan kan vara stor

Avloppsvatten orsakar punktbelastning av näringsämnen i vattendragen. Avloppsvattnet från glesbygd och tätbebyggelse står för cirka 6 procent av fosforbelastningen och 7 procent av kvävebelastningen på Skärgårdshavet. Den näringsbelastning som orsakas av avloppsvatten har dock lindrigare konsekvenser än den övriga näringsbelastning som uppstår i Skärgårdshavet och längs kusten. Största delen av näringsbelastningen på Skärgårdshavet kommer från jordbruket: 67 procent av fosforbelastningen och 50 procent av kvävebelastningen. Även om den totala näringsbelastningen från renat avloppsvatten är relativt liten, kan den lokala påverkan vara stor.

Mer information:

Maija Vilpanen
specialsakkunnig
[email protected]
tfn 0295 250 116

Riikka Malila
programchef
[email protected]
tfn 0295 250 160