Montrealprotokollet, en ren framgångssaga inom internationell miljövård, fyller 30 år
Miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Meteorologiska Institutet och Tukes meddelar
Den 16 september har det gått 30 år sedan Montrealprotokollet undertecknades. Tack vare Montrealprotokollet återhämtar sig ozonskiktet, och det väntas ha återställts om ca 50–70 år. Alla världens länder har ratificerat avtalet.
”Montrealprotokollet är en framgångssaga inom internationell miljövård. Tack vare avtalet har användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet minskat med mer än 98 procent i hela världen. Samtidigt har ett oerhört stort antal fall av hudcancer och ögonsjukdomar kunnat förhindras, och spannmålsskördar har tryggats”, säger bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.
Ozonskiktet skyddar jorden från för stark ultraviolett strålning från solen som kan ge upphov till hudcancer hos människor och som kan skada växter och plankton. År 1985 upptäckte man ett hål i ozonskiktet ovanför Sydpolen, vilket orsakade stor oro för att ozonskiktet tunnas ut och för det hot detta medför för jordklotet.
Det visade sig att orsaken till hålet i ozonskiktet var CFC-gaser – dvs. i huvudsak freoner i kylutrustning – som på den tiden användes i hög utsträckning, samt haloner som användes i släckningsutrustning. I det protokoll som undertecknades den 16 september 1987 bestämdes att produktionen och användningen av dessa gaser skulle upphöra.
Ozonskiktet återhämtar sig långsamt, noggrann uppföljning av utvecklingen krävs
Montrealprotokollet har iakttagits väl. Uppföljande forskning visar att utsläppen av klorföreningar som förstör ozonskiktet började minska efter att protokollet undertecknades. Ozonskiktet återhämtar sig dock långsamt, eftersom de ozonnedbrytande ämnen som finns i atmosfären är långlivade.
Meteorologiska institutet har deltagit i flera satellitprojekt där ozonskiktets tillstånd följts upp. Den finländsk-holländska OMI-mätanordningen har i en NASA-satellit bl.a. sedan 2004 mätt ozonskiktet över världen. Dessa mätningar utgör en fortsättning på de undersökningar som påbörjades redan 1979.
”Även om situationen nu verkar god, måste ozonskiktets tillstånd följas upp noggrant i fortsättningen. I framtiden kommer atmosfären att vara annorlunda än på 1980-talet på grund av klimatförändringen, vilket kan inverka på hur ozonskiktet återhämtar sig. Därför behövs fortsättningsvis forskning, och vi får inte invagga oss i tron att det goda läget är beständigt”, säger Erkki Kyrölä, forskningsprofessor vid Meteorologiska institutet.
Nästa månad skjuts en mätanordning vid namn TROPROMI upp i Ryssland, och den kommer att fortsätta OMI:s tidsseriemätningar av ozonet. TROPROMI har konstruerats i samarbete mellan Nederländerna och Europeiska rymdorganisationen ESA, och den skjuts upp tillsammans med satelliten Sentinel 5 Precursor som en del av Europeiska kommissionens program för fjärranalys, Copernicus.
Montrealprotokollet med i kampen mot klimatförändringen
Alla länder bestämde hösten 2016 i Kigali i Rwanda att de HFC-föreningar som ersatt de ozonnedbrytande ämnena ska börja omfattas av de stränga bestämmelserna i Montrealprotokollet.
HFC-föreningarna är starka växthusgaser vars användning ökat explosionsartat framför allt i utvecklingsländerna, i och med att den allt mer välmående medelklassen skaffar sig kyl- och luftkonditioneringsutrustning. HFC-gaserna ersatte i tiden de ozonnedbrytande gaserna, men lösningen var bara temporär. Nu börjar också produktionen och förbrukningen av HFC-gaser regleras globalt.
”De åtgärder som fastställts i Montrealprotokollet beräknas fram till 2050 hindra koldioxidutsläpp som motsvarar mer än 70 gigaton. Att minska användningen av HFC-föreningar är en av de mest betydande enskilda åtgärderna när det gäller att stoppa ökningen i den globala medeltemperaturen”, säger Eeva Nurmi, konsultativ tjänsteman vid miljöministeriet.
”Den betydande klimatnytta som Kigaliavtalet ger kan dessutom till och med fördubblas om man ökar kylanordningarnas energieffektivitet och använder ännu mer energieffektiva ämnen i dem, t.ex. naturliga köldmedier”, berättar Tapio Reinikainen, överinspektör vid Finlands miljöcentral.
Tukes för register över tillåtna kylanläggningsrörelser
Redan för ett antal år sedan blev det i Finland förbjudet att lansera köldmedier som är skadliga för ozonskiktet, och köldmedier med F-gaser har ersatt de tidigare ämnena. De verksamhetsutövare som ingår i Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) register installerar och underhåller utrustning som innehåller köldmedier baserade på F-gaser.
Mer information
Eeva Nurmi, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 209, [email protected]
Erkki Kyrölä, forskningsprofessor, Meteorologiska institutet, tfn 050 339 7041, [email protected]
Tapio Reinikainen, överinspektör, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 847, [email protected]
Tidskriften Atmos artikel om ämnet: atmoslehti.fi/kansainvalisyys/montrealin-sopimuksen-menestystarina/