Testade lösningar för socialt hållbara städer
Mobila stadslabb, fadderverksamhet och lättläst språk
De försök som genomförts inom ramen för programmet för hållbara städer har ökat stadsbornas välbefinnande och utvecklat städernas arbetsformer för starkare social hållbarhet. Inom de olika försöksprojekten har stadsutvecklarna testat hur nya lösningar fungerar och sett till att de kan skalas upp för en bredare krets.
Social hållbarhet innebär till exempel att skillnaderna i välfärd minskar och att människan har möjligheter att påverka sin egen livsmiljö och uppleva delaktighet i samhället. I de tio försök för ökad social hållbarhet som inleddes i slutet av 2019 har man tagit fram lösningar på dessa utmaningar.
”Programmet för hållbara städer ska, precis som den färska nationella stadsstrategin, stödja städerna i arbetet med att ta fram nya lösningar som är hållbara i bred bemärkelse. Försöken för ökad social hållbarhet har ökat stadsbornas välbefinnande och försett städerna med nya samarbetsformer och verksamhetsmodeller som även andra kan dra nytta av”, konstaterar programchef Virve Hokkanen.
Inom försöksprojekten testade man bland annat metoder som ska göra det lättare för olika befolkningsgrupper att delta i utvecklandet av den egna närmiljön. Delaktigheten stöddes bland annat i form av medborgarbudgetering, mobila stadslaboratorier och digitala verktyg som ökar delaktigheten bland invånare med olika språklig och kulturell bakgrund.
"I den digitala miljön har lättläst språk och visuell kommunikation visat sig vara bra sätt att stödja delaktigheten för invånare med olika kulturell bakgrund. För många känns det fortfarande främmande att använda digitala verktyg, och därför har möten ansikte mot ansikte stor betydelse. Invånarteam med representanter för olika gemenskaper har haft en viktig roll i arbetet med att bedöma metoderna för ökad delaktighet och digitala enkäter och även när det informerats om projektet. Erfarenheterna och metoderna ska även i fortsättningen utnyttjas i stadens utvecklingsverksamhet", berättar Piia Sipinen, expert på boende vid Jyväskylä stad.
Ett bra exempel på hur verksamhetsmodellerna kan spridas hittar man i Tammerfors. De sju kommunerna i Tammerfors stadsregion har tagit i bruk ett uppföljningsverktyg som utvecklats i Tammerfors stad. Verktyget används i planeringen av bostadspolitiken och i utvecklingen av välfärdstjänsterna. Modellen tillhandahåller uppdaterad information om de faktorer som påverkar differentieringen och om det aktuella läget.
Sammanlagt 18 kommuner och över 20 andra aktörer deltog i försöken för ökad social hållbarhet. Försöken utgör en del av programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet.
Försök för ökad social hållbarhet
- Helsingfors stad: Försöksprojekt för att göra personer med invandrarbakgrund delaktiga i utvecklingen av den egna boendemiljön i Helsingfors
- Helsingforsregionens miljötjänster HRM: Försök med fadderverksamhet för hållbart boende
- Tavastehus stad: Försöksprojektet Hyvät Eväät
- Jyväskylä stad: Pupu, bunny, ’arnab – delaktighet i en mångkulturell stadsmiljö
- Kangasala stad: Mobila stadslabb för unga
- Villmanstrand stad: Återvinningsmaterial blir miljöinnovationer
- Riihimäki stad: Försöksprojekt för en hållbar livsstil i Riihimäki (Kestävä Elämä Riihimäkeläisille, KERI)
- Sibbo kommun: Medborgarbudget i planeringen och anläggandet av en park i centrum av Nickby i Sibbo
- Samkommunen Tammerfors stadsregion: Regional tillämpning av redskapet för uppföljning av differentieringen i bostadsområden i arbetet med att utforma en regional bostadspolitik och planera välfärdstjänster
- Vasa stad: Försöksprojektet Vähäkyrön kulttuurikehä
Programmet för hållbara städer
Programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet, påskyndar städernas och kommunernas arbete för hållbar utveckling i samarbete med ministerier, kommuner och andra aktörer. Arbetet är bland annat inriktat på att behandla städernas gemensamma hållbarhetsutmaningar, ta fram nya lösningar genom praktiska försök och utvecklingsprojekt, främja spridning och bredare tillämpning av god praxis och stärka det internationella utbytet av erfarenheter.
Huvudteman för programmet är koldioxidsnåla städer, smarta städer, friska städer och socialt hållbara städer, och man söker framför allt nya lösningar på frågor tangerar alla dessa teman.
Mer information
Virve Hokkanen, programchef, programmet för hållbara städer, miljöministeriet, tfn 0295 250 034, [email protected]
Presentation av försöken
Försöksprojekt för att göra personer med invandrarbakgrund delaktiga i utvecklingen av den egna boendemiljön i Helsingfors
I Helsingfors stads projekt skapas en modell som ska kunna kopieras och med hjälp av vilken man i stadsplaneringsprojekt bättre ska nå ut till personer med ett främmande språk som modersmål. Modellen inbegriper bland annat information, dialog och möjligheter att påverka och ge respons med låg tröskel.
Försök med fadderverksamhet för hållbart boende
Inom ramen för HRM:s projekt tas det fram en modell för fadderverksamhet för hållbart boende. Modellen testas på bostäder för unga och långtidsbostadslösa. Rådgivningstjänsterna för en hållbar vardag kopplas till en invånarorienterad utveckling av bogemenskaperna. Försöket har följande teman: mat, bioavfall och stadsodling, smart konsumtion och sparande samt hållbara färdsätt och närnatur.
Försöksprojektet Hyvät Eväät
I Tavastehus stads projekt erbjuds barn och barnfamiljer en hälsosam parklunch i semestertider och i samband med det tjänster som familjecentret tillhandahåller. Projektet stärker delaktigheten, bygger gemensamma plattformar för stadens tjänster och skapar en väg till sysselsättning för invandrare.
Pupu, bunny, ’arnab – delaktighet i en mångkulturell stadsmiljö
Avsikten med Jyväskylä stads projekt är att invånare med ett främmande språk som modersmål och med olika kulturell bakgrund ska ha bättre möjligheter att delta i utvecklandet av närmiljön och få information om de förändringar som sker i omgivningen. I försöket utnyttjas också olika former för kommunikation och delaktighet som baserar sig på visuella uttryck.
Mobila stadslabb för unga
I Kangasala stads projekt tar man fram en öppen uppsättning av metoder som ska öka ungas deltagande, ge information om deras erfarenheter av stadsmiljön och ge dem chans att delta i planeringen samt främja koldioxidsnåla och hälsosamma färdsätt. Tillsammans med de unga studerar man olika leder och offentliga platser som är populära bland unga och analyserar hur promenadvänliga lederna och platserna är.
Återvinningsmaterial blir miljöinnovationer
I Villmanstrands stads projekt skapas ett nytt utrymme och en ny verksamhetsmodell för återvinning och återanvändning av material. Kommuninvånare och lokala företag tas med i en samhällsinriktad innovationsprocess för användning av återvinningsmaterial.
Försöksprojekt för en hållbar livsstil i Riihimäki (Kestävä Elämä Riihimäkeläisille, KERI)
I Riihimäki stads projekt samlar man sådana tjänster vid staden, läroanstalter, företag och tredje sektorn som stöder en ansvarsfull livsstil. På detta sätt får invånarna bättre möjligheter att göra hållbara val, och man styr utvecklingen av produktionen och tjänsterna i en allt mer hållbar riktning. Resultatet är en skalbar modell som ska främja en hållbar livsstil.
Medborgarbudget i planeringen och anläggandet av en park i centrum av Nickby i Sibbo
I Sibbo kommuns projekt är avsikten att öka delaktigheten och samhörigheten för i synnerhet unga samt att förbättra kommuninvånarnas möjligheter att påverka i olika roller och att öka förståelsen för ekonomiska frågor. Modellen kan kopieras och användas i motsvarande projekt i andra kommuner.
Regional tillämpning av redskapet för uppföljning av differentieringen i bostadsområden i arbetet med att utforma en regional bostadspolitik och planera välfärdstjänster
I det projekt som genomförs av samkommunen Tammerfors stadsregion utvidgas den verksamhetsmodell som tillämpas i Tammerfors stad till de sju andra kommunerna i regionen, så att kommunerna får uppdaterad information om de faktorer som påverkar differentieringen och om i vilken grad dessa förekommer i olika bostadsområden. Informationen utnyttjas i planeringen av den regionala bostadspolitiken och i utvecklingen av välfärdstjänsterna. Projektet utgör också ett led i genomförandet av MBT-avtalet för 2020‒2023.
Försöksprojektet Vähäkyrön kulttuurikehä
Inom Vasa stads projekt är avsikten att utveckla den sociala hållbarheten, den lokala identiteten och ortens attraktionskraft genom att lyfta fram olika historiska objekt i trakten, placera samhällskonst i anslutning till dessa och ta i bruk Vähänkyrön kulttuurikehä i en fysisk och kartbaserad digital version. Samtidigt tar man fram en sektorsövergripande arbetsform med vilken staden kan utveckla miljön tillsammans med invånarna genom olika tillvägagångssätt, såsom historia, kommunikation, digitala tjänster, grönområden och kultur.