Hoppa till innehåll
Media

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik gavs en översikt över Finlands och EU:s strategier för biologisk mångfald

miljöministeriet
Utgivningsdatum 11.5.2022 16.44 | Publicerad på svenska 12.5.2022 kl. 13.25
Pressmeddelande

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade biologisk mångfald på sitt möte den 11 maj 2022. I Finland utarbetas för närvarande en ny nationell strategi för biologisk mångfald, och samtidigt bereds åtaganden som gäller genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald.

Samtidigt pågår inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald förhandlingar om nya internationella mål för biologisk mångfald till 2030 och övergripande mål till 2050. Avsikten är att målen ska godkännas i september 2022 i Kunming i Kina.

"För att förlusten av biologisk mångfald ska kunna stoppas krävs en ekologisk omställning i hela samhället, det vill säga förändringar i såväl ekonomin, politiken som kulturen. Utöver att stoppa förlusten av biologisk mångfald måste det också satsas på att återställa miljöer till ett mer naturligt tillstånd”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari, som är ordförande för ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik.

”Klimatförändringarna orsakar förlust av biologisk mångfald. När vi skyddar och återställer livsmiljöer, motverkar vi samtidigt också konsekvenserna av klimatuppvärmningen”, säger minister Kari.

Beredningen av en nationell strategi för biologisk mångfald framskrider

Den nationella strategin för biologisk mångfald syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald och att vända den biologiska mångfaldens utvecklingsbana mot återhämtning före 2030. Målet är att strategin ska vara klar hösten 2022, och efter det ska ett handlingsprogram utarbetas.

Strategin bereds i nära samarbete med olika berörda grupper. Beredningen inleddes 2021 med en serie workshoppar (Biodiversitetsarenan), som miljöministeriet bjöd in ett stort antal forskare och andra experter till. Strategin bearbetades under 2021 av arbetsgrupper enligt olika teman. I vår har målen för strategin kommenterats av Finlands naturpanel, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och forskarsamhället i övrigt.

I juni ordnas ett medborgarråd vars medlemmar väljs genom slumpmässigt urval. Syftet med det är att förmedla medborgarnas väl övervägda synpunkter vidare till beredningen av strategin och handlingsprogrammet. Medborgarrådet hjälper till att identifiera vilka saker medborgarna upplever som viktiga i fråga om förlusten av biologisk mångfald och vilka åtgärder som är rättvisa.

Finlands åtaganden i genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald är under beredning

Målet för EU:s strategi för biologisk mångfald är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och att vända dess utveckling i en positiv riktning före 2030. Europeiska kommissionen förväntar sig att medlemsländerna ska ingå åtaganden gällande genomförandet av strategin i år.

I åtagandena fastställer medlemsländerna med vilka åtgärder målen för skyddsarealen och skyddsnivån för arter och naturtyper ska uppnås. En arbetsgrupp som tillsatts av miljöministeriet utarbetar under 2022 förslag på vilka åtgärder Finland ska förbinda sig till. I Finland är frivillighet en viktig princip när det gäller att uppnå målen. Helmi- och Metso-programmen, som baserar sig på frivillighet, stöder uppfyllelsen av målen.

I EU:s strategi för biologisk mångfald finns 17 huvudmål som medlemsländerna har förbundit sig till. Tre av dessa gäller nätverket av skyddsområden. Ett mål är bland annat att utöka skyddsarealen så att 30 procent av både land- och havsytan i EU är skyddad och minst en tredjedel av dessa områden är under strikt skydd. De fjorton övriga målen hänför sig till att återställa olika livsmiljöer till ett mer naturligt tillstånd. Kommissionen väntas lägga fram ett förslag till rättsakt om bindande mål för naturtillståndet i sommar.

Ministerarbetsgruppen fick dessutom ta del av en utredning där det bedöms hur energibeskattningen fungerar och hur den behöver utvecklas. Utredningen har gjorts av Teknologiska forskningscentralen VTT på uppdrag av finansministeriet, och enligt den fungerar den nuvarande skattemodellen förhållandevis väl. Energiskattemodellerna bedömdes med tanke på statens skatteintäkter, utvecklingen av växthusgasutsläppen, industrins konkurrenskraft och den sociala rättvisan. Utredningen publicerades i april 2022, och den gäller beskattningen av bränsle för uppvärmning, industri och arbetsmaskiner och beskattningen av elförbrukningen.

Mer information

Riikka Yliluoma
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
050 414 1682
[email protected]

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.