Minister Kari: Vattenskyddsåtgärderna bör tryggas genom att fortsätta programmet för effektiviserat vattenskydd

Inledandet av programmet för effektiviserat vattenskydd har varit en betydande åtgärd, och en halvtidsutvärdering av programmet visar att valet av dess teman och vattenskyddsåtgärder har varit lyckat. Enligt utvärderingen finns det ett stort behov för programmet och finansieringen av det. "Det finns ännu mycket att förbättra när det gäller vattenskyddet, och därför måste vattenskyddsåtgärdernas nuvarande omfattning och programmets fortsättning tryggas. Utan kontinuerlig finansiering är det omöjligt att förutsäga hur verksamheten fortsätter", säger miljö- och klimatminister Emma Kari.

Miljöministeriet presenterade programmets halvtidsutvärdering (2019–2023) samt programmets resultat för 2019–2021 i dag. Genom programmet har helt nya projektaktörer inom vattenskyddet kommit med i arbetet, och gamla aktörer har aktiverat sig på nytt eller utvidgat sin verksamhet. Det har också bildats helt nya föreningar som arbetar för att främja vattenskyddet. 

"Effekterna av programmet för effektiviserat vattenskydd syns väl på fältet eftersom över 700 aktörer deltar i genomförandet av programmet. Bland dem finns bland annat cirka 120 kommuner och 120 lokala vattenskyddsföreningar", säger Antton Keto, programchef vid miljöministeriet.

Nya aktörer deltar i iståndsättningen av vattendrag

Programmet har understött cirka 480 projekt för restaurering av vattendrag 2019–2021. Största delen av projekten, cirka 330 av dem, genomför redan konkreta iståndsättningar, och 150 projekt planerar att iståndsätta ett vattendrag eller främjar nätverksbildning och rådgivning för aktörerna. Tack vare programmet har man kunnat tredubbla antalet understödsprojekt även om flera av projekten fortsättningsvis har en hög självfinansieringsandel och bara tar emot kortfristig projektfinansiering.

"Vattenskyddsnätverken har fått nya kommuner som tillhandahåller självfinansiering eller till och med beviljar lån för projekt. Vi vill stärka kommunernas aktiva roll som projektaktörer, eftersom det främjar projektens genomslagskraft. Att öka företagens roll är också ett mål på lång sikt", berättar Keto.

Jordförbättringsmedel minskar effektivt och snabbt belastningen som åkrar orsakar på vattendrag

Inom ramen för programmet har man undersökt den nytta som strukturkalk och fiberslam har för vattenskyddet samt inlett omfattande spridning av gips på åkrarna i Skärgårdshavets avrinningsområde. Forskningsresultaten visar att användningen av jordförbättringsmedel avsevärt kan minska urlakningen av åkrarnas marksubstanser och fosfor som bundits till marksubstanserna. Enligt resultaten förbättrar jordförbättringsmedlen dessutom skördenivåerna i vissa fall.

Genom gipsbehandling av åkrar minskar belastningen på Skärgårdshavet avsevärt. Arealen för gipsspridning är mindre än målet. Före utgången av 2021 hade gipsspridning genomförts på cirka 17 000 hektar. Man beslutade att från och med 2022 utvidga möjligheterna för gipsspridning till alla kustområden med stöd av EU:s återhämtningspaket, och målet är således att sprida gips på en areal på sammanlagt 100 000 hektar.

Enligt halvtidsutvärderingen borde man fortsätta de åtgärder som hänför sig till jordförbättringsmedel också efter att programperioden löper ut. Arbetet stöds också av KIPSI-, KUITU- och Rakennekalkki-projektens guide om användningen av jordförbättringsmedel. I halvtidsutvärderingen föreslås ett mer helhetsbetonat tillvägagångssätt för vattenskydd inom jordbruket, bland annat främjande av goda odlingsmetoder.

Anpassning till det föränderliga klimatet genom vattenhantering

Förändringarna i markanvändningen, såsom torrläggning av mark, dikning och röjning av bäddar, har minskat markens vattenbindande förmåga i flera avrinningsområden. I fortsättningen betonas en bättre, ekologisk vattenhantering i samarbete med markägarna inom jord- och skogsbruket. Hittills har det gjorts pilotförsök med 35 nya metoder för vattenhantering, och nästan 600 markägare har deltagit i genomförandet av dem. Planeringen av avrinningsområden har kommit i gång snabbt, och sammanlagt 15 planer har färdigställts eller är under beredning.

Med hjälp av understöd som hänför sig till vattnet i städer har man gjort förbättringar i behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse och utredningar om förekomsten av skadliga ämnen. Mängden skadliga ämnen i dagvattnet har också minskats. Genom att utveckla metoderna för begränsning eller förebyggande av utsläpp kan man också skapa kostnadsfördelar för de vattenverk, kommuner och städer som ansvarar för behandlingen av dagvatten och avloppsvatten. Inom projekten har 22 nya metoder undersökts. Av dessa har 19 tagits i bruk, eller det har skapats beredskap för ibruktagande. Utöver kommuner och forskningsinstitut har 47 företag deltagit i utvecklandet av metoderna.

Hylky-projektet överskred målen för sanering

Saneringen av vrak i Östersjön förebygger miljöskador i framtiden. Det är betydligt svårare och dyrare att bekämpa skadorna om vraken läcker ut olja i miljön. I programmet har man sanerat fyra vrak som utgör risk i Östersjön. Också de tekniska aktörernas kompetens när det gäller tömning av vrak har förbättrats genom utbildningar och genom en rapport om hur myndighetssamarbetet kan utvecklas.

Enligt halvtidsutvärderingen bör man trygga arbetets fortsättning och till exempel finna en ansvarig myndighet och anslag för sanering av vrak. Arbetet fortsätter i den delegation för bekämpning av fartygskemikalieolyckor som tillsatts av inrikesministeriet och genom utveckling av miljölagstiftningen.

Mer information:

Antton Keto, programchef, ttfn  0295 250148, [email protected]