Miljöministeriet begär utlåtanden om författningar som ska genomföra direktivet om byggnaders energiprestanda

Miljöministeriet har sänt tre regeringspropositioner och två förordningar på remiss. Dessa genomför de ändringar som enligt det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (Energy Performance of Buildings Directive, EPBD) ska göras i den nationella lagstiftningen. Utlåtanden kan lämnas fram till den 30 april 2026.

”Det finns många olika sätt att förbättra byggnaders energiprestanda. Vid genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda strävar vi efter lösningar som är kostnadseffektiva och ändamålsenliga”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala. 

Antalet laddningspunkter ska nå direktivets miniminivå

Genom en ändring av den lag som gäller automation och laddningspunkter ska minimiantalet laddningspunkter för elfordon i byggnader som är nya eller genomgår en större renovering preciseras, liksom definitionen av en laddningspunkt. 

”Det är viktigt att öka laddningskapaciteten för elbilar, men det finns inte utrymme för bortkastade investeringar. Exempelvis inom kommunfältet och hos företag och andra fastighetsägare har det funnits motiverade farhågor kring skyldigheten att installera laddningspunkter som kommer att användas mycket lite. Jag är nöjd med att den föreslagna genomförandelösningen gör att vi undviker onödiga laddningspunkter och bortkastade investeringar på upp till hundratals miljoner euro”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Enligt propositionen ska byggnader som används för annat än boende och som har fler än 20 parkeringsplatser ha minst en laddningspunkt per tio platser. Alternativt ska minst 50 procent av platserna förses med kabelrör för att möjliggöra installation av laddningspunkter före utgången av 2026.

Lagen föreslås också preciseras så att endast byggnadens parkeringsplatser ska beaktas när antalet laddningspunkter beräknas för andra byggnader än bostadshus med fler än 20 parkeringsplatser. Enligt den gällande lagen ska också fastighetens parkeringsplatser räknas, vilket leder till att betydligt fler laddningspunkter behöver installeras.

När färre laddningspunkter därmed behöver installeras är det sannolikt att olika aktörer, i stället för att installera billigare, långsamma laddningspunkter, satsar på att installera mer effektiva laddningspunkter, som det för närvarande finns ett större behov av.

Mer energieffektiva byggnader

I den nya lagen om byggnaders energiprestanda anges maximivärden för E-talet bland annat för kontors-, affärs- och undervisningsbyggnader samt för idrottshallar och sjukhus. E-talet är ett beräknat jämförelsetal för energiprestanda som gör det möjligt att jämföra byggnader utifrån deras standardanvändning. Att värdena underskrids ska visas med ett energicertifikat inom de tidsfrister som anges i den nya lagen och när energicertifikat enligt lag ska visas upp. Lagen ska också innehålla bestämmelser om möjligheter till flexibilitet när det gäller fullgörandet av skyldigheterna.

I lagen ingår också skyldigheter att bygga ut solenergiinstallationer på vissa byggnadstyper. Tidsfristerna infaller stegvis under åren 2026–2030, och i regleringen finns möjligheter till flexibilitet.

Energicertifikat för byggnader som genomgår större renoveringar och för offentliga byggnader

I och med ändringen av lagen om energicertifikat för byggnader ska ett nytt energicertifikat krävas när en byggnad genomgår en större renovering. Detsamma gäller utvidgningar där byggnadens nyttoyta ökar avsevärt. Dessutom ska alla offentliga byggnader som inte är i bostadsbruk ha energicertifikat. 

Innehållet i energicertifikatet för en ny byggnad föreslås utökas med uppgifter bland annat om byggnadens koldioxidfotavtryck, uppdelat enligt livscykelns olika skeden, om dess koldioxidhandavtryck, uppdelat i delfaktorer, och om de växthusgasutsläpp som uppstår vid användningen.
I lagen föreslås också en möjlighet att i vissa situationer utreda de uppgifter som krävs för energicertifikatet genom ett virtuellt besök vid objektet, förutsatt att det ger lika tillförlitliga uppgifter som ett besök på plats.

Som ett nytt verktyg i lagen föreslås ett frivilligt renoveringspass som stöder en planmässig förbättring av byggnaders energiprestanda och kopplas till energicertifikatet.

Den globala uppvärmningspotentialen hos byggnaders livscykelutsläpp tas in i lagstiftningen

Genom ändringarna i lagen om energicertifikat för byggnader, bygglagen och förordningarna ska den globala uppvärmningspotentialen (Global Warming Potential, GWP) under byggnadens hela livscykel omfattas av regleringen. 

GWP ska beräknas och anges i energicertifikatet från och med den 1 januari 2028 för nya byggnader på över 1 000 m² och från den 1 januari 2030 för alla nya byggnader. Gränsvärdena föreslås träda i kraft den 1 januari 2030.

Bakgrund

Syftet med direktivet om byggnaders energiprestanda är att minska byggnaders energiefterfrågan enligt principen om energieffektivitet först, minska driftsrelaterade växthusgasutsläpp fram till 2030 samt fastställa en långsiktig vision om ett energieffektivt byggnadsbestånd på väg mot ett klimatneutralt EU 2050. 

De förordningar om nybyggande, reparationsbyggande och energiformsfaktorer som genomför direktivet var på remiss våren 2025. 

• Begäran om utlåtande: Utkast till regeringens proposition om ändring av lagen om automation och laddningspunkter (på finska, utlåtande.fi)
• Begäran om utlåtande: Utkast till regeringens proposition med förslag till lag om byggnaders energiprestanda (utlåtande.fi)
• Begäran om utlåtande: Utkast till regeringens proposition för ändring av lagen om energicertifikat för byggnader och bygglagen samt om ändring av förordningarna om energicertifikat och om byggnaders klimatdeklaration (utlåtande.fi)

Mer information

Författningarna om laddningspunkter och tekniska system
Jaakko Rastas
specialsakkunnig
tfn 0295 250 217
[email protected]

Lagen om byggnaders energiprestanda
Ida Väisänen
sakkunnig
tfn 029 5250 097
[email protected]

Författningarna om energicertifikat och GWP-beräkning
Mikko Koskela
lagstiftningsråd
tfn 029 5250 051
[email protected]

Jyrki Kauppinen
byggnadsråd
tfn 0295 250 122
[email protected]

Emma-Stina Vehmanen
ministerns specialmedarbetare
tfn 0295 250 078
[email protected]