Lagutkastet om modellen med långfristigt räntestöd på remiss
Modellen med långa räntestödslån förbättras genom ändringar som beretts av miljöministeriet. Modellen stöder byggande, anskaffning och ombyggnad av hyres- och bostadsrättsbostäder med skäliga boendekostnader.
Behovet av boende till skäligt pris ökar kontinuerligt på grund av att boendekostnaderna särskilt i de största stadsregionerna orsakar problem i synnerhet för låginkomsttagare och grupper med särskilda behov. Hyresgästerna till bostäder som byggts med hjälp av långa räntestödslån väljs på sociala grunder. Långa räntestödslån beviljas också för byggande av hyresbostäder avsedda för grupper med särskilda behov.
I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering vill man nu utveckla modellen för långfristigt räntestöd så att den blir ännu mer sporrande och transparent. I beredningen av det lagutkast som sänds på remiss har man tagit stöd av den respons och de kommentarer som samlades in under den tidigare remissbehandlingen vid årsskiftet 2021–2022.
Förbättringar i fråga om stödbelopp och övervakning
I utkastet till proposition föreslås att beloppet av stödet i modellen med långfristigt räntestöd höjs så att bassjälvriskräntan på lånen permanent sjunker till 1,7 procent. Enligt förslaget ska också stödet för ombyggnadslån ökas; på detta sätt dämpas trycket att höja självkostnadshyrorna och invånarnas ställning förbättras.
Dessutom ska avsättning för kommande grundläggande reparationer tillåtas i självkostnadshyror. Genom att tillåta en skälig avsättning främjar man god fastighetsförvaltning och förbättrar man sammanslutningars möjligheter till ombyggnad. Enligt förslaget tillåts också en skälig avsättning i räntestödsobjekt som har beviljats lån mellan den 30 juni 2018 och den 1 september 2023, då avsättning för kommande reparationer i hyrorna var förbjuden.
I lagutkastet föreslås att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) och Statskontoret ska få möjlighet att förelägga vite för att effektivisera övervakningen av hyressamfund. Möjligheten att förelägga vite förbättrar ARA:s och Statskontorets förutsättningar att övervaka och ingripa i situationer där beviljade stöd har missbrukats.
Ändringar i bestämmelserna om val av boende
Som ett led i utvecklandet av modellen med långfristigt räntestöd föreslås också ändringar i bestämmelserna om valet av boende till statsunderstödda hyresbostäder. De ska uppdateras så att de motsvarar grundlagsutskottets tolkning, där valet av boende till statsunderstödda hyresbostäder är en offentlig förvaltningsuppgift som ska fullgöras i enlighet med de allmänna förvaltningslagarna.
I räntestödslagen föreslås också bestämmelser om tjänsteansvaret för de personer som väljer boende och om hyreshussamfundens skadeståndsansvar.
Social- och hälsovårdsreformen överför uppgifter till välfärdsområdena
I och med social- och hälsovårdsreformen vill man överföra en del av de uppgifter som gäller statsunderstödda bostäder för grupper med särskilda behov från kommunerna till välfärdsområdena i situationer då välfärdsområdena ansvarar för att ordna boendeservicen. Tillsynen över valet av boende till bostäder som finansierats med räntestöds- eller aravalån överförs till välfärdsområdena i sådana fall då bostäderna är avsedda för grupper med särskilda behov och det är välfärdsområdets uppgift att ordna boendeservicen.
Enligt regeringsprogrammet ska man i samband med revideringen av räntestödslagen också beakta tjänstefieringen av boendet. Största delen av remissinstanserna ansåg att grundavgifterna för tjänster som gäller boende borde kunna inkluderas i självkostnadshyran. Enligt lagutkastet ska skäliga grundavgifter inkluderas i hyran genom ändring av ARA:s anvisning om bestämning av hyra.
Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkastet till regeringens proposition före den 31 juli 2022. Regeringens proposition lämnas till riksdagen hösten 2022. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2023.
Mer information
Liisa Meritähti
regeringssekreterare
[email protected]
0295 250 376