Lagen om skyddande av byggnadsarvet ändras

Ändringar i lagen om skyddande av byggnadsarvet träder i kraft i början av 2021. Allt fler kan föreslå att en byggnad ska skyddas, och grannarna hörs i allt större utsträckning när skyddsbesluten fattas. I fortsättningen kan beslut om byggnadsskydd överklagas hos förvaltningsdomstolen.

Enligt lagändringen ska miljöministeriet inte längre fastställa beslut om skyddande av byggnader. Skyddsbeslut som fattats av närings-, trafik- och miljöcentralen träder i kraft som sådana, såvida inga ändringar söks. Ändring söks inte genom besvär hos ministeriet, utan besvären anförs hos den regionala förvaltningsdomstolen. De fastställelseärenden och besvärsärenden som redan har inletts vid miljöministeriet slutbehandlas dock vid ministeriet.

Lagändringen breddar möjligheterna att lägga fram förslag om skydd. En byggnad kan föreslås bli skyddad hos närings-, trafik- och miljöcentralen av byggnadens ägare, en statlig myndighet, ett landskapsförbund, ett museum med regionalt ansvar eller den kommun inom vars område byggnaden är belägen. Förslag kan också läggas fram av en sådan registrerad sammanslutning vars uppgift är att värna om kulturarvet eller påverka den byggda miljöns kvalitet. En sådan sammanslutning kan vara till exempel en by- eller stadsdelsförening eller ett museum med riksansvar. Sametinget kan lägga fram förslag om att skydda det samiska byggnadsarvet och skolternas byastämma kan lägga fram förslag om att skydda det skoltsamiska byggnadsarvet. Vid behandlingen av en framställning om skydd hörs också grannar i större utsträckning än tidigare. Den mer omfattande rätten att göra framställningar och det mer omfattande hörandet gäller de framställningar om skydd som inleds efter årsskiftet.

Efter lagändringen kan ägaren eller innehavaren av skyddsobjektet ansöka om tillstånd att avvika från det gällande skyddsbeslutet hos närings-, trafik- och miljöcentralen. Tillståndet kan beviljas om det finns en särskilt tungt vägande grund som främjar användningen eller vården av byggnadsarvet. Detta kan vara fallet till exempel om en del av byggnaden är skadad eller om användningen av byggnaden förutsätter förbättringar i tillgängligheten eller räddningssäkerheten. Undantag från skyddsbeslutet ska planeras så att byggnadens viktigaste kulturhistoriska värden bevaras, eftersom byggnaden även efter undantaget förblir skyddad. Ändring i ett beslut om undantag får också sökas genom besvär hos den regionala förvaltningsdomstolen. Museiverket är fortfarande en riksomfattande expert som ger råd och utlåtanden vid renovering av skyddade byggnader.

Samtidigt reviderades definitionen av byggnadsskyddsbrott i 48 kap. 6 § i strafflagen så att den omfattar gärningar som strider mot undantagslov och andra bestämmelser om skydd. Närings-, trafik- och miljöcentralerna och Museiverket övervakar att lagen om skyddande av byggnadsarvet följs. Närings-, trafik- och miljöcentralen är skyldig att göra en anmälan till polisen om gärningar som strider mot lagen om skyddande av byggnadsarvet, och centralen ska också ges tillfälle att bli hörd vid behandlingen av brottsmisstankar.

För närvarande finns det i hela landet 331 skyddsbeslut enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet. Ett beslut kan omfatta flera byggnader, så det finns sammanlagt över tusen skyddade byggnader. Lagen används som en skyddsmetod huvudsakligen utanför detaljplaneområden och då man utöver byggnadens exteriör även skyddar värdefulla interiörer.

Ytterligare information:

Matleena Haapala, regeringssekreterare, tfn 0295 250 332, [email protected]
Laura Tuominen, specialforskare, tfn 0295 33 6257, [email protected]