Hoppa till innehåll
Media

Minister Mikkonen: Klockan tickar och därför måste takten i klimatåtgärderna öka snabbt
Klimatkonferensen i Glasgow resulterade i nya verktyg för att nå målet på 1,5 grader

miljöministeriet
Utgivningsdatum 13.11.2021 22.22 | Publicerad på svenska 13.11.2021 kl. 23.38
Pressmeddelande

Klimatkonferensen i Glasgow, som avslutades sent på lördagen, lyckades stärka engagemanget för att genomföra målen i klimatavtalet från Paris, men lösningarna i vissa centrala frågor sköts emellertid upp till kommande år.

Länderna uppmanas att uppdatera sina mål för utsläppsminskning och de långsiktiga färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle redan under nästa år. Framstegen när det gäller målet på 1,5 grader enligt Parisavtalet kommer i fortsättningen att granskas årligen.

”I och med beslutet kan målet på 1,5 grader fortfarande nås. Klockan tickar och de närmaste åren är kritiska. Därför behöver vi ett kontinuerligt tryck på att främja klimatåtgärderna i synnerhet på 2020-talet. Den årliga granskningen, som vi nu beslutade om, bidrar till detta”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Vid mötet kunde man efter mer än fem års arbete slutföra regelboken för Parisavtalet, vilket enligt Mikkonen visar att världens länder tillsammans är kapabla att finna lösningar i kampen mot klimatkrisen.

Reglerna för marknadsmekanismerna lämnade utrymme för förbättring

Regelboken för Parisavtalet kompletterades med regler för internationella marknadsmekanismer. Syftet med reglerna är att förhindra att samma utsläppsminskningar räknas till godo i de nationella målen i två olika länder och att säkerställa att projekten för minskning av utsläpp är additionella i förhållande till andra åtgärder. Kompromisslösningen tillåter dock en begränsad användning av gamla utsläppsminskningsenheter från tiden för Kyotoprotokollet under avtalsperioden för Parisavtalet fram till 2030. EU och Finland förespråkade ett alternativ där enheterna från föregående period inte alls skulle ha godkänts för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet.

”Reglerna för mekanismen är långt ifrån fullständiga, men med stöd av dem kan man undvika dubbelräkning. Det resultat som nu nåddes ger möjlighet att utveckla mellanstatliga marknadsbaserade lösningar för utsläppsminskning, varvid genomförandet inte enbart är beroende av den frivilliga koldioxidmarknaden. Många detaljer återstår och måste tas upp vid senare förhandlingar”, säger Tuomo Kalliokoski, konsultativ tjänsteman vid miljöministeriet.

Ett aldrig tidigare skådat antal finansieringslöften för utvecklingsländernas anpassning till klimatförändringarna

Anpassningen till klimatförändringarna lyftes fram i allt högre grad i Glasgow. Under mötet lovade länderna mer finansiering än någonsin, 356 miljoner US-dollar, för anpassningen till klimatförändringarna. Utvecklade länder förband sig att senast 2025 fördubbla sin finansiering till utvecklingsländerna för anpassningen till klimatförändringarna jämfört med nivån 2019 och att sträva efter att den andel som riktas till anpassningen till klimatförändringarna ska ökas så att den utgör hälften av all offentlig klimatfinansiering. Länderna kom dessutom överens om att fem procent av försäljningsinkomsterna från den internationella marknadsmekanismen överförs till en anpassningsfond.

”Det är förargligt att den brandmur som föregick Parisavtalet och som innebär att förpliktelserna endast gäller de utvecklade länderna fortfarande kvarstår”, säger Outi Honkatukia, EU:s finansieringsförhandlare vid mötet.

Länderna kom överens om följande steg för att fastställa klimatfinansieringsmålet för offentlig och privat finansiering efter 2025. Dessutom enades man om att stärka det expertnätverk som inrättades för att hantera förluster och skador i samband med klimatförändringarna (Santiago Network). De utvecklade länderna uppmanas också att finansiera dess verksamhet. Denna fråga kommer man att återkomma närmare till vid de kommande mötena.

Vidare strävar man efter att konkretisera det globala anpassningsmålet med hjälp av ett tvåårigt arbetsprogram, Glasgow-Sharm el-Sheikh. I Parisavtalet fastställdes ett klart numeriskt mål endast för att bromsa klimatförändringarna.

”Det är lätt att mäta utsläppsminskningarna, men vi har inga mätare för hur anpassningen lyckas. Nu inleder vi ett gemensamt arbete för det", säger minister Mikkonen, som förhandlade om anpassningsfrågorna på EU:s vägnar.

Rapporteringsreglerna säkerställer att länderna redogör för sina åtgärder och utsläpp på ett transparent och enhetligt sätt

Parterna nådde också enighet om tabeller utifrån vilka länderna redogör för hur deras utsläpp utvecklats, om sina åtgärder och finansieringen. I och med reglerna stärks och preciseras också utvecklingsländernas rapportering om utsläpp och åtgärder. Utvecklingsländerna kommer att få stöd för att uppfylla rapporteringskraven.

I fortsättningen ska de nationella utsläppsminskningsåtagandena vara enhetliga och jämförbara. Målåret för de åtaganden som ingås 2025 ska vara detsamma för alla, det vill säga 2035. Även detta underlättar uppföljningen och utvärderingen av att det gemensamma målet nås, liksom även femårsöversynerna av Parisavtalet.

”När alla länder, och i synnerhet de stora ekonomierna, rapporterar om sina utsläpp på ett enhetligt och transparent sätt, har vi en tydligare lägesbild över i vilken takt arbetet fortskrider”, säger Finlands chefsförhandlare Marjo Nummelin.

En första skrivning av FN om att frångå förbränningen av kol – naturskyddet och återställandet av ekosystem fick en mer framträdande roll

Länderna förband sig att påskynda nedfasningen av kolförbränning och att slopa ineffektiva subventioner till fossil energi. I beslutet betonas också vikten av naturskydd och återställande av ekosystem när det gäller att nå målen i klimatavtalet från Paris.

”Nedfasningen av kolkraft nämns nu för första gången i FN-texten. Det är en viktig signal, även om vi hade hoppats på en starkare skrivning. Jag anser det också viktigt att naturskyddet och återställandet betonas. Klimatkrisen och naturkrisen kan inte lösas separat från varandra – detta är bra att vidkänna även inför det stora naturmötet i Kunming” konstaterar minister Mikkonen.

Utöver det egentliga mötesbeslutet offentliggjorde man i Glasgow flera initiativ för att minska utsläppen. Finland anslöt sig till initiativ och deklarationer om bland annat förebyggande av avskogning samt minskning av utsläpp från trafiken och metanutsläpp. Initiativen stöder det internationella arbetet för att minska utsläppen och driver också på länderna i deras nationella åtaganden.

Nästa klimatmöte ordnas i Egypten om ett år.

Ytterligare information

Marjo Nummelin
chefsförhandlare i klimatfrågor
tfn 0295 250 227
[email protected]

Riikka Yliluoma
Minister Mikkonens specialmedarbetare
tfn 050 414 1682
[email protected]

Finansieringen av klimatåtgärder
Outi Honkatukia
chef för klimatenheten
tfn 050 341 1758
[email protected]

De internationella marknadsmekanismerna
Tuomo Kalliokoski
konsultativ tjänsteman
tfn 0295 250 053
[email protected]

Förfrågningar om intervjuer med ministern och förhandlarna
Riikka Lamminmäki
Kommunikationschef
tfn 050 576 2604
[email protected]