Klimatårsberättelsen: För att klimatmålen ska uppnås krävs ytterligare åtgärder

Finlands växthusgasutsläpp minskade med cirka fyra procent 2022. Markanvändningssektorn var en liten kolsänka. Enligt klimatårsberättelsen behövs det ytterligare åtgärder i synnerhet för att stärka kolsänkan inom markanvändningssektorn så att det åtagande som på EU-nivå fastställts för Finlands markanvändningssektor kan fullgöras. Det är också osäkert om det åtagande som fastställts på EU-nivå för Finlands ansvarsfördelningssektor kan fullgöras.

Statsrådet lämnade sin klimatårsberättelse till riksdagen fredagen den 14 juli. Statsrådet rapporterar årligen till riksdagen om hur Finlands utsläpp har utvecklats och om hur man har framskridit mot de mål som ställts upp för utsläppsminskningen. Utsläppen och sänkorna rapporteras inom utsläppshandelssektorn, ansvarsfördelningssektorn och markanvändningssektorn.

Enligt Finlands klimatlag ska utsläppen inom utsläppshandelssektorn fram till år 2030 minskas med 60 procent jämfört med 1990 års nivå. Enligt nuvarande bedömningar är det möjligt att uppnå målet. Däremot kräver Finlands mål att vara klimatneutralt 2035 ytterligare åtgärder. År 2035 bör utsläppen vara i balans med sänkorna.

Sänkan inom markanvändningssektorn ligger långt från den eftersträvade nivån

År 2022 återgick markanvändningssektorn till att vara en liten kolsänka. År 2021 var markanvändningssektorn för första gången en utsläppskälla, det vill säga den orsakade mer utsläpp än vad den tog upp.

Med markanvändningssektorn avses markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbrukssektorn (LULUCF). Skogar och mark utgör den viktigaste kolsänkan inom markanvändningssektorn. Storleken på kolsänkan i skogen varierar mycket från år till år, men sänkan har minskat betydligt under de senaste åren. Orsaken till att den finländska markanvändningssektorns nettosänka har utvecklats i en dålig riktning beror främst på ökad avverkning, långsammare skogstillväxt och ökade markutsläpp från torvmarker. Skogsavverkningsnivån påverkas av efterfrågan på skogsindustriprodukter och energived samt av importen av virke från andra länder.

När det gäller markanvändningssektorn är Finland bundet av EU:s LULUCF-förordning. Syftet med den är att få EU-länderna att minska utsläppen från markanvändningssektorn och stärka sina kolsänkor. I enlighet med EU-rättsakterna övervakas fullgörandet av åtagandena per femårsperioder. Fullgörandet av EU-åtagandet förutsätter att markanvändningssektorns nettosänka är betydligt större än för närvarande. Enligt uppskattningar kommer det för Finlands första femårsperiod (2021–2025) att uppstå ett underskott på tiotals miljoner ton i förhållande till åtagandet.

Osäkerhetsfaktorer i fullgörandet av åtagandena inom ansvarsfördelningssektorn

Utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn minskade med tre procent år 2022 jämfört med 2021. Utsläppen från de största utsläppskällorna inom ansvarsfördelningssektorn, det vill säga transporterna och jordbruket, förblev dock nästan på samma nivå som året innan. Andra betydande utsläppskällor inom ansvarsfördelningssektorn är bland annat uppvärmning av byggnader samt arbetsmaskiner och avfallshantering.

Inom ansvarsfördelningssektorn har Finland på EU-nivå åtagit sig att minska utsläppen med 50 procent fram till 2030. Åtgärder för att minska utsläppen från transporter är bland annat distributionsskyldigheten för drivmedel och en snabbare elektrifiering av transporterna. 
Uppnåendet av målet och de åtgärder som står till buds är förenande med flera osäkerhetsfaktorer och fullgörandet av utsläppsminskningsåtagandet beror också på framtida politiska beslut.

Utfasningen av fossila bränslen inom el- och värmeproduktionen kommer att ske under de närmaste åren

Något under hälften av alla utsläpp i Finland uppstår inom utsläppshandelssektorn, i huvudsak inom energiproduktionen och i stora industrianläggningar. Utsläppen inom utsläppshandelssektorn minskade klart år 2022, med sammanlagt sex procent. De viktigaste orsakerna till de minskade utsläppen var förändringarna i energianvändningen. Förbrukningen av naturgas halverades i och med att priset på naturgas steg och importen från Ryssland upphörde.

EU:s allt strängare utsläppstak och det stigande priset på utsläppsrätter styr genomförandet av åtgärderna för att minska utsläppen inom utsläppshandelssektorn. De aktörer som omfattas av utsläppshandeln är i regel tvungna att betala för sina utsläpp, det vill säga köpa ett antal utsläppsrätter som motsvarar deras utsläpp. Det utsläppstak som EU:s utsläppshandelssystem fastställer avgör hur många utsläppsrätter som finns på marknaden. Detta antal minskar årligen.

En snabb utfasning av fossila bränslen inom el- och värmeproduktionen kommer att ske under de närmaste åren. Utsläppen inom utsläppshandelssektorn kan också minska snabbare än väntat. Investeringarna i den gröna omställningen ökar och omställningen påskyndas av det höga priset på utsläppsrätter.

Anpassningen till klimatförändringar stärks genom den nationella anpassningsplanen

För anpassning till klimatförändringar har man kommit överens om 24 mål på nationell nivå fram till 2030. Målen och de åtgärder som fastställts för att uppnå dem presenteras i den nationella planen för anpassning till klimatförändringar. Verkställandet av anpassningsplanen har redan delvis inletts.

Åtgärder till stöd för jordbruket vid anpassningen till klimatförändringarna ingår i den nationella strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Planen gäller fram till 2027. Dessutom vidtas flera anpassningsåtgärder, såsom hantering och begränsning av växtskadegörare och djursjukdomar och förädling av växter så att de blir klimattåliga, genom nationella åtgärder.
Inom helheten för ett klimattåligt skogsbruk genomfördes och inleddes flera projekt och utredningar. Hanteringen av riskerna för torka utvecklades som en del av det riksomfattande arbetet för hantering av riskerna för översvämningar och torka.

Vad är klimatårsberättelsen?

Klimatårsberättelsen grundar sig på Finlands klimatlag. Den årsberättelse som nu lämnas är den femte i ordningen. I klimatårsberättelsen granskar man den allmänna utvecklingen av utsläppen av växthusgaser och huruvida de planerade åtgärderna är tillräckliga i förhållande till de nationella klimatmålen och Finlands EU-åtaganden. 

I årets årsberättelse beskrivs läget i fråga om genomförandet av klimatpolitiken så som det var våren 2023. I berättelsen har man inte beaktat riktlinjerna i det nya regeringsprogrammet.

Klimatårsberättelsen kan läsas i sin helhet på adressen ym.fi/sv/klimatarsberattelsen.

Mer information:

Riikka Siljander
Specialsakkunnig
Miljöministeriet
tfn +358 295 250 253
(anträffbar den 14 juli)

Outi Honkatukia
Chef för klimatenheten
Miljöministeriet
tfn +358 295 250 272
(anträffbar den 17–21 juli)