Klimatårsberättelse 2026: Finlands nettoutsläpp minskade med sex procent på årsnivå, men det är fortfarande lång väg till koldioxidneutralitet

Den rena energiomställningen framskrider fortfarande snabbt: inom industrin, elproduktionen och även inom uppvärmningen används fossila energikällor i allt mindre utsträckning. Även om utsläppen utvecklas i rätt riktning, krävs det mer arbete inom alla sektorer för att uppnå klimatmålen på nationell nivå och EU-nivå.

Statsrådet lämnade sin klimatårsberättelse till riksdagen torsdagen den 25 juni. Statsrådet rapporterar årligen till riksdagen uppgifter om hur Finlands utsläpp och kolsänkor utvecklas samt om hur den nationella klimatlagens mål och EU-förpliktelser framskrider.

Enligt klimatårsberättelsen minskade nettoutsläppen av växthusgaser i Finland med sex procent jämfört med året innan. Med nettoutsläpp avses skillnaden mellan utsläpp och de kolsänkor som binder utsläppen.

Utsläppen minskade inom alla sektorer:

• Utsläppshandelssektorn: -11 procent (stora industri- och energiproduktionsanläggningar, flygtrafiken och sjötrafiken inom Europa samt 50 procent av sjötrafiken mellan EU och tredjeländer)
• Ansvarsfördelningssektorn: -5 procent (inrikestrafik (exklusive flygtrafik), en del av jordbruket, separat uppvärmning av byggnader, avfallshantering och avfallsförbränning, arbetsmaskiner, F-gaser och små industri- och värmeanläggningar)
• Markanvändningssektorn: -3 procent (markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk)

”Vi arbetar för att uppnå klimatmålen och stärker samtidigt den ekonomiska konkurrenskraften och den nationella säkerheten. En ren energiomställning skapar nya arbetsplatser och ger oss utmärkta förutsättningar att exportera klimatlösningar ut i världen”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Energiomställningen påskyndar utsläppsminskningarna inom alla sektorer

Bakom minskningen av nettoutsläppen 2025 syns framför allt förändringen i energisystemet. Användningen av stenkol upphörde redan i våras, och även förbrukningen av torv, olja och naturgas minskade. Inom elproduktionen har den fossila produktionen nästan helt ersatts av vindkraft och kärnkraft. Utsläppen från värmeproduktionen minskar stadigt när elpannor, spillvärme och bioenergi utnyttjas i större utsträckning än tidigare.

Inom ansvarsfördelningssektorn styrdes utsläppsutvecklingen i synnerhet av att utsläppen från trafiken började minska på nytt tack vare distributionsskyldigheten för förnybara bränslen och den minskade förbrukningen av fossila bränslen. Elektrifieringen av vägtrafiken framskrider och andelen laddningsbara bilar av de första registreringarna ökar.

Markanvändningssektorn är fortfarande en stor utsläppskälla, eftersom skogarnas kolsänkor har försämrats under de senaste åren. Utsläppen från jordbruksmark minskade emellertid något och kolsänkan för träprodukter stärktes, vilket minskade sektorns nettoutsläpp jämfört med året innan.

Det krävs ytterligare åtgärder för att uppnå klimatmålen

Finland har knappt tio år på sig att uppnå målet att bli koldioxidneutralt före 2035 enligt den nationella klimatlagen. I klimatlagen ingår också mål för att minska utsläppen fram till 2030 och 2040. Målen för att minska utsläppen kan nås om åtgärderna i energi- och klimatstrategin genomförs fullt ut och nya lösningar, såsom avskiljning av koldioxid, tas i bruk.

Utsläppen måste minskas inom alla sektorer och kolsänkorna måste stärkas inom markanvändningssektorn för att koldioxidneutralitet ska uppnås. 

I fråga om ansvarsfördelningssektorn kan Finland enligt nuvarande bedömning fullgöra sin EU-förpliktelse för perioden 2021–2030 med hjälp av flexibilitet, även om utsläppen överskrider kvoten 2030.

En konsekvent klimatpolitik för att trygga investeringar och stärka kolsänkorna

För närvarande påskyndar regeringen investeringar i förnybar energi med hjälp av stöd. Dessutom stöds skogarnas tillväxt och stärkandet av kolsänkorna genom att verksamhetssätten inom skogsvården utvecklas, till exempel genom styrning mot en mer högklassig skogsförnyelse och tätare skogsodling. Samtidigt skapas genom internationellt samarbete förutsättningar för avskiljning och lagring av koldioxid.

”Vi har sett effektiva klimatåtgärder inom alla sektorer i samhället, särskilt inom energiproduktionen. Klimatpolitiken ska vara konsekvent och långsiktig och den ska garantera att det är säkert för företagen att investera i rena och koldioxidsnåla lösningar”, säger minister Multala.

Regeringens arbete för att minska utsläppen och stärka kolsänkorna styrs i synnerhet av energi- och klimatstrategin och av klimatplanen på medellång sikt (KAISU), som blev klar hösten 2025. Klimatplanen för markanvändningssektorn (MISU) styr dessutom klimatåtgärderna inom sektorn, och för närvarande genomförs regeringens åtgärdspaket för att stärka skogarnas tillväxt och kolsänkorna.

Utöver stävjandet av klimatförändringen fortsätter Finland arbetet för att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser och hantera riskerna i anslutning till dem. Detta främjas genom den nationella planen för anpassning till klimatförändringen (KISS2030) enligt klimatlagen. Planen genomförs i brett samarbete mellan förvaltningsområdena. 

År 2025 fördes arbetet med anpassningen till klimatförändringen framåt på bred front inom olika sektorer. Anpassningsperspektivet har stärkts som en del av samhällets beredskap, och hanteringen av klimatrisker har utvecklats på regional och lokal nivå. Det har samtidigt gjorts satsningar på att stärka kunskapsunderlaget, prognostisera och kommunicera för att anpassningsåtgärderna ska kunna riktas på ett mer verkningsfullt sätt än tidigare.

Mer information

Juuso Kilpinen
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 029 525 0128
[email protected] 

Riikka Siljander (anträffbar 25.6 och 29.6–2.7.)
specialsakkunnig
tfn 029 525 0003
[email protected] 

Sally Weaver (anträffbar 6–17.7)
specialsakkunnig
tfn 029 525 0121
[email protected] 

Foto © Adobe Stock