Investeringsunderstöd bidrar till gemenskap och flexibilitet i boendet för personer som behöver särskilt stöd
Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till en regeringsproposition med förslag till ändring av den lag som handlar om investeringsunderstöd som beviljas för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov. Det föreslås att användningsområdet för investeringsunderstödet utvidgas till att gälla servicelokaler som bättre tjänar både dem som bor i huset och andra invånare i det närliggande området. Det föreslås dessutom vissa mindre ändringar i investeringsunderstödslagen och i annan lagstiftning som gäller stöd för bostadsproduktion så att stödsystemet förenklas och rättigheterna för grupper med särskilda behov förbättras.
Investeringsunderstöden ska också tjäna andra invånare i området
Enligt lagförslaget ska man med investeringsunderstöd i fortsättningen också kunna finansiera servicelokaler i servicehus och i andra bostäder avsedda för grupper med särskilda behov när lokalerna dimensioneras dels enligt behoven hos dem som bor i huset, dels enligt behoven hos andra invånare i området. Det kan t.ex. vara fråga om matsalar eller motionslokaler i anslutning till ett servicehus för äldre som kan användas av alla äldre i området eller stöd- och serviceställen avsedda för personer med utvecklingsstörning eller för klienter inom psykiatrisk rehabilitering.
Redan nu kan lokaler som finansieras med understöd användas av utomstående, men lokalerna dimensioneras alltid bara enligt de boendes behov. Genom ändringen vill man främja uppkomsten av serviceområden för äldre och även ge personer med utvecklingsstörning eller klienter inom psykiatrisk rehabilitering bättre möjligheter att bo i vanliga bostäder i och med att behövliga stödtjänster finns nära till hands.
Större flexibilitet i beviljandet av understöd och i användningen av bostäder
Genom lagförslaget vill man också förenkla de bestämmelser som gäller investeringsunderstödets belopp. Beloppet ska i fortsättningen basera sig på de särskilda utrymmes- eller utrustningslösningar som behövs i bostäderna och på rimliga boendekostnader. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), som beviljar understödet, ska dessutom kunna ge stödtagaren tillstånd att använda bostäderna också för andra än den grupp med särskilda behov som anges i stödbeslutet, om det hindrar att bostäderna står underutnyttjade eller om det finns något annat särskilt skäl för detta. Genom dessa ändringar blir förfarandet för beviljande av understöd tydligare samtidigt som de förändringar som under årens gång sker i nyttjandet av bostäderna och i grupperna av användare kan möjliggöras på mer flexibel grund.
Hyresavtal ska trygga boendeförhållandena för grupper med särskilda behov
Enligt förslaget ska boende i statligt understödda bostäder i fortsättningen alltid basera sig på hyresavtal. Undantag från detta kan göras endast när det är fråga om personer i behov av särskild vård och omsorg som bor i en statligt understödd bostad en kortare tid, högst tre månader. I sådana fall av kortvarigt boende är det inte vettigt att göra upp hyresavtal. Genom ändringen ska t.ex. de som bor i servicehus garanteras alla de rättigheter som tillkommer hyresgäster enligt lagen om hyra av bostadslägenhet.
Utlåtanden om utkastet till regeringens proposition kan sändas fram till den 15 augusti 2016. Propositionen ska överlämnas till riksdagen i oktober, och de nya bestämmelserna föreslås träda i kraft i början av 2017.
- Länk till materialet (på finska)
Ville Koponen, regeringssekreterare, tfn 0295 250 132, [email protected]