Finlands landrapport om den biologiska mångfalden: Riktningen är rätt men takten måste ökas för att naturmålen ska nås
Finlands senaste landrapport enligt FN:s konvention om biologisk mångfald visar att arbetet för att stoppa förlusten av biologisk mångfald går i rätt riktning. Det har skett framsteg inom nästan alla delområden, men omfattningen av insatserna måste ökas när det gäller skydd, restaurering och vård av naturen. Samtidigt måste åtgärder som orsakar förlust av biologisk mångfald undvikas och begränsas. Medvetenheten om den biologiska mångfaldens betydelse har ökat, och till exempel flera aktörer inom näringslivet och den finansiella sektorn samt civilsamhällesorganisationer har stärkt sitt naturarbete.
Finlands sjunde rapport om biologisk mångfald innehåller information om hur Finland har uppfyllt de 23 målen i Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald. Rapporten beskriver Finlands åtgärder för att främja naturskydd, hållbar användning av naturresurser, tillgång till genetiska resurser och rättvis fördelning av nyttan av den biologiska mångfalden.
Enligt rapporten har Finland bland annat fortsatt att utöka nätverket av skyddsområden och genomföra restaureringsåtgärder samt fortsatt med det riktade skyddet av arter. Enligt rapporten är skyddsområdenas andel av Finlands areal över 13 procent. Det internationella målet är att skyddade områden och andra områden som stöder biologisk mångfald ska omfatta minst 30 procent av jordens yta år 2030.
Enligt rapporten måste omfattningen av åtgärderna ökas särskilt utanför skyddsområdena för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och vända utvecklingen mot återhämtning. De resurser som riktas till naturåtgärder är fortfarande otillräckliga i förhållande till målen. Särskild uppmärksamhet behövs för ekonomiska styrmedel och positiva incitament. I Finland utvecklas till exempel naturvärdesfinansieringen i snabb takt. Den bygger på tanken att de ekosystemtjänster som naturen producerar, såsom ren luft, vattenresurser och biologisk mångfald, har ett ekonomiskt värde.
”Att stoppa förlusten av biologisk mångfald kräver hela samhällets engagemang. Vi behöver nya finansieringslösningar och konkreta insatser från samhällets olika aktörer. Därför är jag glad över att Finland som ett av de första länderna har inkluderat företagens, finansinstitutens och organisationernas egna naturåtaganden i sin landrapport. Dessa åtaganden visar att omsorgen om biologisk mångfald nu allt tydligare ingår i aktörernas strategier och praktiska arbete”, säger miljö‑ och klimatminister Sari Multala.
Enligt rapporten har medvetenheten om den biologiska mångfaldens betydelse ökat betydligt under de senaste åren. Till exempel forskningsinstitut, läroanstalter, civilsamhällesorganisationer samt kommuner och städer har bedrivit långsiktigt arbete för att värna om den biologiska mångfalden och öka förståelsen.
Indikatorerna i landrapporten har sammanställts i brett samarbete med forskningsinstitut och sakkunniga.
”Trycket på naturen har delvis kunnat minskas eftersom man till stor del har slutat med några av de mest naturskadliga åtgärderna, såsom dikning av myrar och iståndsättning av diken. Användningen av naturresurser fortsätter dock att ligga på en hög nivå, och den helhetsmässigt positiva utveckling som är nödvändig för att nå naturmålen har ännu inte uppnåtts. Åtgärderna för att restaurera naturen behöver öka mångfaldigt från dagens nivå för att naturen ska kunna börja återhämta sig. Den ständigt fortskridande klimatförändringen gör det än mer nödvändigt att förbättra naturens tillstånd”, säger Ari-Pekka Auvinen, forskare vid Finlands miljöcentral.
Landrapporten innehåller för första gången ny information om arternas arvsmassa och om hur snabbt främmande arter etableras i Finland på lång sikt
Med biologisk mångfald avses livets mångfald, det vill säga mångfalden av arter och livsmiljöer samt den genetiska variationen hos arterna. Landrapporten för 2026 innehåller för första gången en bedömning av arternas genetiska mångfald. Bedömningen omfattar 65 arter och utgör en viktig grund för framtida uppföljningar. Genetisk mångfald utgör grunden för naturens anpassningsförmåga, och dess systematiska bedömning är ett betydande framsteg både nationellt och internationellt.
Etableringstakten för främmande arter i Finland har också beräknats, ända tillbaka till 1850‑talet.
”Uppföljningsuppgifterna håller hög standard i Finland. Vi har stark kompetens särskilt när det gäller utvecklingen av indikatorer och långsiktiga uppföljningar, vilket gör vår rapport exceptionellt omfattande. Högkvalitativa uppgifter är en förutsättning för att vi ska kunna fatta rättidiga och verkningsfulla beslut för naturens bästa. Finlands långsiktiga arbete med att utveckla uppföljningen och rapporteringen syns också tydligt i internationella jämförelser”, säger miljörådet Marina von Weissenberg, som samordnat arbetet med landrapporten.
Landrapporten behandlar också andra faktorer som påverkar naturen, såsom naturresursanvändning, konsumtion, utbildning, det ekologiska fotavtrycket, positiva incitament och skadliga subventioner samt deras inverkan på den biologiska mångfalden. Rapporten innehåller dessutom en förstärkt granskning av ekosystemtjänster, där naturens tillstånd samt människors välfärd, hälsa och ekonomiska konsekvenser förenas.
Uppföljning av jämställdhet och könskonsekvenser har också inkluderats som en del av helheten. Rapporten innehåller också information om samernas traditionella kunskap och näringar.
Mer information:
Marina von Weissenberg, miljöråd, miljöministeriet, [email protected], tfn 0295 250 321