Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet
Finland informerade Skyddskommissionen för Östersjön om läget gällande strykandet av belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets område från listan över de värsta belastningskällorna
Miljöministeriet sände i dag till sakkunniggruppen till Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (Helsinki Commission, HELCOM) information om Finlands planer för att få näringsbelastningen från jordbruket i Skärgårdshavets område struken från listan över de värsta belastningskällorna i Östersjön. Sakkunniggruppen sammanträder den 22 oktober. Färska uppgifter visar en nedåtgående trend i den diffusa fosforbelastningen.
Miljöministeriet sände i dag till sakkunniggruppen till Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (Helsinki Commission, HELCOM) information om Finlands planer för att få näringsbelastningen från jordbruket i Skärgårdshavets område struken från listan över de värsta belastningskällorna i Östersjön. Sakkunniggruppen sammanträder den 22 oktober. Färska uppgifter visar en nedåtgående trend i den diffusa fosforbelastningen.
Det finns flera villkor för att stryka en hot spot från listan
Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö har fastställt flera villkor för att en belastningskälla ska kunna strykas från hot spot-listan. Det viktigaste villkoret är att minska kväve- och fosforbelastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde, och att den nedåtgående trenden är bestående. Andra villkor är ett handlingsprogram som inletts för att stävja belastningen och finansiering för genomförande av det. Dessutom ska villkoren i den så kallade jordbruksbilagan till konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö uppfyllas. De gäller bland annat mängden gödsel i förhållande till spridningsarealen, djurstallarnas egenskaper, återvinning av näringsämnen och gödsling samt skyddszoner kring odlingsmark och åkrarnas växttäcke vintertid.
Den totala näringsbelastningen till Skärgårdshavet har minskat 1995–2023. Minskningen av den totala belastningen beror framför allt på den minskade punktbelastningen, som i sin tur beror på att reningen av avloppsvattnet från tätbebyggelse har förbättrats. Också i den diffusa fosforbelastningen, som i huvudsak härstammar från jordbruket, sker det enligt belastningsuppgifterna för 2023 för första gången en mer bestående minskning. Däremot syns det inte någon minskning i den diffusa kvävebelastningen.
”Det är svårt att uppnå målen i fråga om båda näringsämnena. Trots att vi arbetar hårt för att nå målen, sker minskningen av näringsbelastningen med fördröjning. De nya uppgifterna om den minskande diffusa fosforbelastningen är dock lovande”, säger programchef Maria Laamanen.
I enlighet med regeringsprogrammet fortsätter Petteri Orpos regering Skärgårdshavsprogrammet bland annat med betoning på åtgärder som leder till betydande förbättringar av näringskretsloppet. För att påskynda genomförandet av Skärgårdshavsprogrammet har man skapat tre pilotområden där man utför sådana åtgärder som minskar belastningen i särskilt stor utsträckning jämfört med resten av avrinningsområdet. Dessutom har man inlett ett arbete för att uppmuntra företag att utarbeta åtaganden för vattenansvar.
Färdplanen för vattenskydd inom jordbruket, som utarbetats inom ramen för Skärgårdshavsprogrammet, anger de viktigaste åtgärder som behövs, och Skärgårdshavsprogrammet uppfyller kravet på ett handlingsprogram. För genomförandet av åtgärderna har det anvisats statlig finansiering genom Ahti-programmet, vars syfte är att förbättra vattnens och havets status, och de nationella programmen för återvinning av näringsämnen. Dessutom främjar de stöd som ingår i CAP-planen arbetet med att förbättra Skärgårdshavets status. Under de närmaste månaderna kommer man att bedöma huruvida de villkor som ställts för jordbruket uppfylls samt identifiera framgångarna och de områden som fortfarande kräver arbete.
Finland vill genom sitt exempel aktivera också de andra parterna i konventionen att arbeta för att minska föroreningarna från sina sista hot spots. I Östersjöområdet fanns det ursprungligen 162 objekt inom hot spot-programmet, främst utsläppskällor från industrin, tätbebyggelse och jordbruket. Fram till 2020 hade största delen av dessa, 122 stycken, upphört att vara hot spots. På listan fanns i början tio finländska industri-, tätbebyggelse-, fiskodlings- och jordbruksobjekt, av vilka belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets område är det sista.
Mer information:
Maria Laamanen
programchef
miljöministeriet
[email protected]
tfn 0295 250 359
Sanna Tikander
specialsakkunnig
jord- och skogsbruksministeriet
tfn 0295 162 178
[email protected]