EU:s batteriförordning träder i kraft i dag – stora förändringar inom batteribranschen på lång sikt

Batteriförordningen förändrar avsevärt många förfaranden som gäller tillverkning, försäljning, kassering och materialåtervinning av batterier. Förordningen syftar till att den ökade efterfrågan på batterier ska hållas på en miljömässigt hållbar nivå.

Batteriförordningen ersätter direktivet om batterier och ackumulatorer från 2006. Den nya förordningen utvidgas till att omfatta hela livscykeln för alla slag av batterier och ackumulatorer. I förordningen har det tagits in ett helt kapitel om iakttagande av tillbörlig aktsamhet, det vill säga så kallad due diligence, vid anskaffning av batteriråvaror.

”Strikt och bindande batterilagstiftning ligger inte bara i miljöns utan också i den finländska batteriindustrins intresse. Finland konkurrerar inte internationellt när det gäller läge eller prisnivå, men vi kan eftersträva ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart batterikluster”, säger miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.

Efterfrågan på batterier uppskattas öka 14-faldigt från 2018 till 2030. Den främsta orsaken till den ökade efterfrågan är elektrifieringen inom transportsektorn och att många olika typer av trådlösa elektriska apparater blir vanligare. Syftet med batteriförordningen är att hålla tillväxten och dess miljökonsekvenser under kontroll och på en hållbar nivå. Dessutom förbättrar batteriförordningen kvaliteten hos de engångsbatterier som saluförs samt insamlingen och materialåtervinningen av alla batterier och ackumulatorer. Förordningen leder också till ökad materialåtervinning och återanvändning av värdefulla material som finns i batterier och ackumulatorer.

Förordningen förenhetligar de krav som gäller batterier och ackumulatorer inom EU. Konsumenten har även i fortsättningen möjlighet att kostnadsfritt återlämna förbrukade batterier och ackumulatorer till säljaren.

Batteriförordningen stärker råvarukedjans hållbarhet

Råvarukedjans hållbarhet stärks genom att målen för insamling av batterier och ackumulatorer höjs. Dessutom ställs separata krav på återvinningen av de batterier som samlas in och på användningen av återvunnet material vid tillverkningen av nya batterier. Skyldigheten att använda viss andel återvunnet material ska 8 år från förordningens ikraftträdande vara 16 % för kobolt, 85 % för bly och 6 % för litium och nickel. Före utgången av 2027 ska 90 % av kobolten, kopparn, blyet och nickeln och 50 % av litiumet i de batterier som samlas in återvinnas.

Utöver råvarukedjans hållbarhet införs efter övergångsperioder av olika längd en granskning av batteriernas koldioxidavtryck, prestandakrav för batterier samt nya begränsningar för de skadliga ämnen som finns i batterier. Möjligheterna för konsumenterna och reparatörerna att få närmare information om batteriernas tillverkning, prestanda och materialsammansättning utökas med hjälp av ett datasystem som grundar sig på QR-koder och ett digitalt batteripass som kopplas till större batterier.

Mer information:

Batteriförordningens sakinnehåll:
Jouni Nissinen
specialsakkunnig
tfn 050 325 5976
[email protected]

Nationell lagberedning:
Johanna Routio
regeringssekreterare
tfn 050 471 0245
[email protected]