Ohisalo: Överenskommelse om lagstiftning för att minska EU:s utsläpp med drygt 55 procent före 2030
EU har enats om en utvidgning och förstärkning av utsläppshandeln

EU-länderna, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen har nått en preliminär överenskommelse om en reform av EU:s utsläppshandel. Genom reformen stärks utsläppshandelns roll som en hörnsten i EU:s klimatpolitik.

För att EU:s klimatmål ska nås skärps EU:s nuvarande utsläppshandel, som omfattar stora anläggningar inom industrin och energiproduktionen, och utsläpp från sjötrafiken inkluderas. Samtidigt inrättas en helt ny utsläppshandel som särskilt gäller utsläppen från vägtransporten och uppvärmningen av byggnader och som är separat från den nuvarande utsläppshandeln. Man kom också överens om att stärka den så kallade reserven för marknadsstabilitet som stabiliserar utsläppshandelssystemets verksamhet.

”Utsläppshandeln har visat sig vara en succé. Marknadsmekanismen garanterar att utsläppsminskningarna riktas kostnadseffektivt, att miljövänliga lösningar är lönsamma och att det finns ett pris på utsläppen. Det inhemska näringslivet understöder också utsläppshandeln och stärkandet av den. Investeringar och den gröna omställningen behöver villkor som är förutsägbara på lång sikt. En gradvis utvidgning av utsläppshandeln som omfattar hela EU, svarar mot detta behov”, säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.

Den befintliga utsläppshandeln skärps och utvidgas

De utsläpp som omfattas av EU:s nuvarande utsläppshandel, inklusive sjötrafiken, ska minska med 62 procent fram till 2030 jämfört med utsläppsnivån 2005. För att detta ska uppnås skärps den årliga nedskärningen och dessutom görs det två engångsnedskärningar i utsläppstaket. Den första nedskärningen görs 2024 och den andra år 2026. 

I den nuvarande utsläppshandeln tilldelas aktörerna en del av utsläppsrätterna gratis. Vid förhandlingarna kom man överens om ändringar i den så kallade gratistilldelningen. Tidigare denna vecka nåddes en preliminär överenskommelse om införande av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Under förhandlingarna kom man nu överens om att gratistilldelningen stegvis ska upphöra 2026–2034 inom de sektorer som i fortsättningen skyddas av den nya gränsjusteringsmekanismen. Beslut om att inkludera förbränning av kommunalt avfall i utsläppshandeln från och med 2028 fattas utifrån kommissionens utredning 2026. 

Utsläppen från sjötrafiken ska integreras i den nuvarande utsläppshandeln stegvis 2024–2026. I utsläppshandeln inkluderas utsläpp från fartyg med en bruttodräktighet på 5000 eller mer som transporterar passagerare eller kommersiell frakt medan de trafikerar eller ligger i hamn inom EU samt hälften av de utsläpp som uppstår på flygrutterna utanför EU. I fråga om växthusgaser beaktas från och med 2026 inte bara koldioxid utan även metan och kväveoxidul. När det gäller vintersjöfarten beaktas i utsläppshandeln fartygens isförstärkningar. 

Utsläppshandel för uppvärmning av byggnader och för vägtransporter inleds 2027

Vid förhandlingarna kom man också överens om en helt ny utsläppshandel som gäller vägtransporter och uppvärmningen av byggnader. Utsläppshandeln omfattar koldioxidutsläppen från de bränslen som används inom dessa sektorer och bränsledistributörerna inom dessa sektorer. Auktioneringen av utsläppsrätter enligt den nya utsläppshandeln inleds 2027. I en situation där energipriserna är exceptionellt höga skjuts dock inledandet av systemet upp till 2028. 

Målet att minska utsläppen från uppvärmningen av byggnader och från vägtransporter kommer även i fortsättningen att ingå i medlemsländernas nationella mål som en del av genomförandet av EU:s ansvarsfördelningsförordning. Den nya utsläppshandeln bedöms främja uppnåendet av målen i ansvarsfördelningsförordningen på ett kostnadseffektivt sätt. 

Byggnader står för närvarande för cirka 36 procent av de energirelaterade växthusgasutsläppen. Över hälften av dessa utsläpp ingår redan i EU:s utsläppshandel, såsom utsläppen från produktionen av elenergi och i huvudsak utsläppen från fjärrvärmeproduktionen. I Finland påskyndar den nya utsläppshandeln i praktiken övergången från oljeuppvärmning i synnerhet i fråga om uppvärmningen av byggnader. Vägtransporter står för en femtedel av alla växthusgasutsläpp inom EU. 

Den sociala klimatfonden stöder de mest sårbara och främjar minskningen av fossila bränslen

Vid förhandlingarna kom man också överens om inrättande av en social klimatfond. Syftet med den sociala klimatfonden är att minska de negativa konsekvenserna av utsläppshandeln för utsatta hushåll, mikroföretag och personer som använder transporterna samt att främja minskningen av fossila bränslen.

Fonden är en del av EU:s budget och finansieras med intäkter från auktioneringen av utsläppsrätter till ett belopp av högst 65 miljarder euro under 2026–2032. Av medlemsstaterna förutsätts en nationell självfinansieringsandel på 25 procent. Innan den nya utsläppshandeln inleds kan fonden finansieras med auktioneringsintäkter för högst 50 miljoner utsläppsrätter inom den nuvarande utsläppshandeln.  Medlemsländerna ska tillställa kommissionen en plan som innehåller deras åtgärder och investeringar. I planen ska åtgärder och investeringar inom bygg- och trafiksektorn inkluderas i enlighet med fondens mål. Dessutom har medlemsländerna möjlighet att tillfälligt och i begränsad utsträckning också inkludera direkta inkomststöd i planen. Andelen av de direkta inkomststöden kan uppgå till högst 37,5 % av de uppskattade totalkostnaderna för planen.

EU minskar sina utsläpp med över 55 procent före 2030

I och med den preliminära överenskommelsen tidigt på söndag morgon har man nått ett preliminärt samförstånd om de viktigaste lagstiftningsförslag som miljörådet ansvarar för i samband med 55 %-paketet. Den preliminära överenskommelse man redan tidigare har nått i fråga om ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna, minskningen av utsläppen inom markanvändningssektorn (LULUCF-förordningen), skärpningen av utsläppsgränserna för nya bilar, reformen av handeln med utsläppsrätter för luftfart samt införandet av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid under rådet för ekonomiska och finansiella frågor. 

”Det är en kritisk tid med avseende på huruvida den globala uppvärmningen fortfarande kan begränsas till 1,5 grader. Utsläppshandeln, ansvarsfördelningen och LULUCF-förordningen fastställer i praktiken ambitionsnivån i EU:s klimatpolitik. I och med besluten fortsätter EU sitt arbete som föregångare inom klimatpolitiken. Redan innan den preliminära överenskommelsen om utsläppshandelsdirektivet bedömde kommissionen att EU skulle överskrida sitt ursprungliga mål och minska sina utsläpp med 57 procent före 2030. Genom reformerna inom utsläppshandeln påskyndas minskningarna ytterligare”, säger Ohisalo.
 

Ytterligare information

Heikki Isotalo
Minister Ohisalos specialmedarbetare (förfrågningar om intervjuer med ministern. OBS! I Montreal, -7 timmar jämfört med finsk tid)  
miljöministeriet
+358 50 406 6855
[email protected] 

Terhi Lehtonen
Statssekreterare 
miljöministeriet
+358 295 161 000
[email protected] 

Laura Aho (reformen av utsläppshandeln och utvidgningen av den som helhet, inklusive ny handel med utsläppsrätter för vägtransporter och byggnader)
Konsultativ tjänsteman
miljöministeriet tfn +358 50 598 2554
[email protected] 

Hanne Siikavirta (sociala klimatfonden)
Specialsakkunnig
miljöministeriet
tfn. +358 295 250 049
[email protected] 

Outi Honkatukia (klimatpolitikens helhet) 
Miljöråd
miljöministeriet tfn 050 341 1758
[email protected]

Niko-Matti Ronikonmäki (utsläppshandel för vägtransporter och byggnader)
Enhetsdirektör
kommunikationsministeriet tfn 029 534 2129
niko-matti.ronikonmä[email protected]

Päivi Antikainen (sjötrafik)
Enhetsdirektör
kommunikationsministeriet
tfn 050 382 7101
[email protected]