Bygglagen och de ändringar som gjorts i den träder i kraft vid ingången av året
Bygglagen och den så kallade ändringsserien till bygglagen, det vill säga de ändringar i bygglagen som ingår i regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering, träder i kraft den 1 januari 2025.
Riksdagen godkände bygglagen redan under Marins regeringsperiod. I enlighet med regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering har det gjorts ändringar i bygglagen som minskar den administrativa bördan och byråkratin samt förtydligar besvärsrätten och gör behandlingen av bygglov smidigare tack vare den nya tidsgarantin för behandlingstiden. Bygglagen syftar till att begränsa klimatförändringar, främja cirkulär ekonomi, göra byggandet smidigare och stödja digitaliseringsutvecklingen inom den byggda miljön.
Tidsfrist för behandling av ansökan om bygglov
Ansökan om bygglov ska behandlas inom tre månader. Ansökan om bygglov för särskilt krävande byggprojekt där projekteringsuppgiften är exceptionellt krävande och ansökan om placeringstillstånd för omställning till ren energi ska dock avgöras inom sex månader.
Ett nytt verktyg är placeringstillståndet för omställning till ren energi
I lagstiftningen ingår ett nytt placeringstillstånd för omställning till ren energi inom industrin. Placeringstillståndet för omställning till ren energi påskyndar placeringen av investeringar i ren energi i Finland.
Placeringstillståndet är en del av bygglovet, som beviljas av den kommunala byggnadstillsynsmyndigheten.
Tillståndsprocessen för och byggandet av industriprojekt som uppfyller kriterierna är smidigare när man kan fatta beslut om placeringen av dem utan planläggning. Industriprojekt för omställning till ren energi kan i fortsättningen byggas med placeringstillstånd för omställning till ren energi utan detaljplan eller generalplan, om den som påbörjar ett byggprojekt så önskar. Projektens miljökonsekvenser ska bedömas på normalt sätt och principen ”orsaka inte betydande skada” (DNSH) ska följas.
Ett industriprojekt för omställning till ren energi kan vara till exempel en anläggning som producerar förnybar energi, ett industriprojekt för elektrifiering, produktion och utnyttjande av väte, avskiljning, utnyttjande och lagring av koldioxid eller en batterifabrik. Det viktiga är att projektet inte producerar eller använder fossila bränslen.
Vind- och solkraftsprojekt omfattas dock inte av tillståndet, eftersom det i lagen om områdesanvändning föreskrivs om generalplaner som gäller dem.
Den möjlighet att bevilja bygglov innan tomtindelningen utarbetats och tomten styckats som tidigare funnits med stöd av en försökslag är också en nyhet i bygglagen.
Ändringar i beräkningen av koldioxidfotavtrycket, klimatdeklarationen utarbetas för slutsynen
Bygglagen ska bidra till mer koldioxidsnålt byggande. Det betyder att man vid byggandet ska ta hänsyn till de klimatolägenheter och klimatfördelar som uppstår under byggnadens hela livscykel. Ändringsserien ändrar bygglagen så att byggnadens koldioxidfotavtryck inte behöver räknas ut i fråga om småhus, byggnader som genomgår större renoveringar eller utvidgningar. Koldioxidfotavtrycket beräknas till exempel för flervåningshus och lokalfastigheter.
Ett underskridande av gränsvärdet för koldioxidfotavtrycket från en byggnad visas först i den klimatdeklaration som utarbetas för slutsynen. Vid fastställandet av gränsvärdet kan sådana särskilda situationer beaktas där det exempelvis på grund av särdrag i anslutning till byggnaden eller byggnadens läge är särskilt svårt att underskrida gränsvärdet.
Förteckningen över byggprodukter ersätter materialspecifikationen
Materialspecifikationen ersätts med en förteckning över byggprodukter på huvudritningsnivå. Den börda som upprättandet av förteckningen medför minskas inte bara av de avgränsningar som görs i dess innehåll utan också av inskränkningarna i tillämpningsområdet för klimatdeklarationen. Förteckningen över byggprodukter ska läggas fram vid ansökan om bygglov, om det enligt propositionen ska utarbetas en klimatdeklaration för byggnaden, och förteckningen ska uppdateras för slutsynen i fråga om sådana väsentliga ändringar som gjorts under byggtiden.
Lindrigare krav gällande bilagorna till ansökan om bygglov
Till ansökan om bygglov behöver man bara bifoga beskrivningar på huvudritningsnivå, en projektinformationsmodell på huvudritningsnivå eller uppgifter i maskinläsbart format och en utredning om att sökanden har besittningsrätt till byggplatsen. Andra bilagor behöver läggas fram endast om byggnadstillsynen begär dem av grundad anledning.
Förutsättningarna för beviljande av rivningslov har förtydligats
Möjligheten att riva byggnader som i minst tio år varit i en kommuns eller ett kommunägt bolags ägo och som är skyddade enligt en detaljplan görs lättare i situationer där byggnaden är i så dåligt skick att den inte längre kan användas. Det kan till exempel vara fråga om rivning av en gammal skolbyggnad som är i dåligt skick.
Den huvudansvariga aktörens ansvar för genomförandet har avskaffats, besvärsrätten har preciserats
Den börda som bestämmelserna om hållbart byggande medför för de olika parterna i byggandet minskas och tillståndsförfarandet görs smidigare. De bestämmelser om den huvudansvariga aktörens ansvar för genomförandet som kom till under den förra regeringen träder inte alls i kraft. Ansvaret för den som påbörjar ett projekt ändras alltså inte.
Museimyndigheternas besvärsrätt begränsas till sådana byggnadsobjekt som är av nationell betydelse eller av betydelse för landskapet, men besvärsrätten är fortfarande mer omfattande än i den gällande markanvändnings- och bygglagen.
Den förra regeringen ändrade närings-, trafik- och miljöcentralens (NTM-centralens) besvärsrätt. Ändringsserien återinför bestämmelser om NTM-centralens besvärsrätt som motsvarar bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen. Besvärsrätten i fråga om tillstånd för miljöåtgärder begränsas i situationer där en lagakraftvunnen detalj- eller generalplan genomförs.
Mer information
Kirsi Martinkauppi
regeringsråd
tfn +358 295 250 177
[email protected]