Arbetsgrupp lägger fram rekommendationer för utveckling av den statligt stödda bostadsproduktionen
En arbetsgrupp som miljöministeriet tillsatt har tagit fram rekommendationer för utvecklingen av den statligt stödda bostadsproduktionen och förvaltningen av den. I sina åtgärdsrekommendationer föreslår arbetsgruppen bland annat en tio år kortare lånetid för nya lån som godkänns inom modellen med långfristigt räntestöd samt att befrielse från begränsningarna ska underlättas och att lånefinansieringen av bostadsobjekt för studerande ska utvecklas.
Arbetsgruppen hade till uppgift att granska olika stödformer för statligt stödd bostadsproduktion och hur de kan utvecklas samt att utarbeta förslag till lagstiftningsändringar och andra eventuella ändringar. Arbetsgruppen granskade också finansieringen av den stödda bostadsproduktionen och de risker som är förknippade med den på längre sikt.
Utgångspunkterna i arbetsgruppens arbete var föresatserna om utvecklandet av den statligt stödda bostadsproduktionen i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering samt det arbete om behoven att utveckla det statligt stödda boendet som slutfördes av en utredningsgrupp våren 2024. Arbetsgruppens utgångspunkt var dessutom statsrådets beslut om planen för de offentliga finanserna 2025–2028, som fattades våren 2024.
Lånetiderna för nya lån som godkänns inom modellen med långfristigt 40-årigt räntestöd förkortas till 30 år
”En förkortning av lånetiden för nya lån för byggande av hyresbostäder med tio år möjliggör bättre beredskap inför renoveringar. Då minskar behovet av statligt stödda renoveringslån och finansieringsbasen för statligt stödda lån blir mångsidigare”, säger statssekreterare Mika Nykänen, som var arbetsgruppens ordförande.
Arbetsgruppen identifierar anvisningar som bidrar till regleringsbördan inom den statligt stödda bostadsproduktionen och föreslår att processen för beviljande av stöd görs enklare. Den statligt stödda bostadsproduktionen bör inte avvika från den marknadsbaserade produktionen och de entreprenadformer som allmänt används i branschen ska vara tänkbara.
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska andelen kortvariga räntestödslån inom den statligt stödda bostadsproduktionen ökas. Arbetsgruppen har identifierat den bostadspolitiska betydelsen av modellen med kortvarigt räntestöd, särskilt i situationer där det snabbt behövs bostäder i områden med positiv strukturomvandling.
”Genom behövliga lagstiftningsändringar kan modellen med kortvarigt räntestöd utnyttjas för boende där man går från hyra till ägande, delägarskap eller motsvarande boende. På detta sätt kan man främja mångfalden i städernas invånarstruktur och erbjuda olika vägar till ägarbostad. Dessutom bör modellen med kortvarigt räntestöd i högre grad fungera som ett verktyg för att jämna ut konjunkturerna inom byggbranschen”, säger Nykänen.
Investeringsunderstöd riktas till grupper i utsatt ställning
I detta ekonomiskt strama läge är det inte möjligt att rikta lika mycket direkta understöd till studentbostäder som förut. Arbetsgruppen rekommenderar därför att det i fortsättningen ska vara möjligt att få ett långfristigt räntestödslån på 100 procent för byggande av studentbostäder. Investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov riktas till byggande av kollektivbostäder för studerande inom ramen för den totala marginalen.
Genom att erbjuda gemenskapsboende kan man minska behovet av serviceboende med heldygnsomsorg och kostnaderna för det. Arbetsgruppen föreslår att gemenskapsboende kan främjas med kortvarigt räntestöd och understöd för reparation av det befintliga bostadsbeståndet.
I lånefinansieringen av statligt stödd bostadsproduktion ska man beakta bostadsbehovet på lång sikt, bostadsbyggandets helhetssituation och förebyggandet av segregation.
”Användningen av anskaffningslån som ett bostadspolitiskt och segregationsförebyggande instrument bör ökas och främjas till exempel med hjälp av en modell med kortvariga räntestödslån för anskaffning av bostäder. Det bör finnas en kontinuerlig uppföljning av hur valet av boende utfaller”, säger Nykänen.
Arbetsgruppen rekommenderar också att de lån med statlig fyllnadsborgen som godkänns för byggande av hyreshus, det vill säga modellen med borgenslån, avskaffas. De bostäder som finansieras med borgenslån riktas inte till dem som behöver dem mest på det sätt som anges i regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering. Modellen har använts i liten utsträckning och under de senaste åren har endast enstaka objekt inletts trots att det funnits tillgång till fullmakt.
Man bör minska ökningen av ansvaren och riskerna inom de offentliga finanserna
Finanspolitiska ministerutskottet beslutade i juni 2024 på rekommendation av arbetsgruppen att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ska läggas ned och att dess funktioner ska överföras till miljöministeriet. Finanspolitiska ministerutskottet fastställde också att Statens bostadsfond ska läggas ned och att stöden till bostadsproduktionen ska finansieras med medel ur statsbudgeten.
”Det att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet läggs ned och den nya Centralen för statligt stött bostadsbyggande inleder sitt arbete är en möjlighet att utveckla och effektivisera processen för beviljande av stöd för statligt stödd bostadsproduktion samt de administrativa förfarandena”, säger Nykänen.
De borgens-, garanti- och ränterelaterade risker som statligt stödd bostadsproduktion medför för den offentliga ekonomin bör ägnas större uppmärksamhet och man bör försöka minska ökningen av ansvaren och riskerna
Vad händer nu?
”Jag tackar arbetsgruppen för ett grundligt arbete. I sina förslag behandlar arbetsgruppen flera viktiga teman, som att göra systemet smidigare och modernare, minska de risker som statligt stött bostadsbyggande innebär för den offentliga ekonomin och möjliggöra modellen från hyra till ägande, som är viktig för stora städer, genom att utveckla modellen med tioårigt räntestöd. Jag är också nöjd över att arbetsgruppen har identifierat ett potentiellt sätt att främja byggandet av studentbostäder med 100-procentiga räntestödslån utan direkta understöd. Vi behandlar förslagen inom regeringen och drar upp riktlinjer för hur arbetet fortsätter i början av året”, säger miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.
Ordförande för arbetsgruppen var statssekreterare Mika Nykänen från miljöministeriet och vice ordförande var överdirektör Teppo Lehtinen från miljöministeriet. Arbetsgruppen arbetade i brett samråd med intressentgrupper, städer och företrädare för grupper med särskilda behov. Arbetsgruppens mandatperiod var den 1 maj 2024–31 december 2024.
Mer information
Mika Nykänen
statssekreterare, arbetsgruppens ordförande
[email protected]
tfn 029 504 7266
Emma-Stina Vehmanen
ministerns specialmedarbetare
[email protected]
tfn 040 847 1992