Media
Meny

Ändringar vid årsskiftet inom miljöministeriets förvaltningsområde

miljöministeriet
Utgivningsdatum 20.12.2024 9.57
Pressmeddelande

Flera författningar som gäller boende, byggande och miljö träder i kraft inom miljöministeriets förvaltningsområde den 1 januari 2025.

Bygglagen och de ändringar som gjorts i den under denna regeringsperiod träder i kraft

Bygglagen (751/2023) träder i kraft den 1 januari 2025. Garantin för behandlingstiden för bygglov, beräkningen av byggnaders koldioxidfotavtryck och bygglov i form av en informationsmodell träder i kraft ett år senare, den 1 januari 2026. I och med bygglagen blir tillståndssystemet enklare, när bygglovet och åtgärdstillståndet ersätts med en enda tillståndsform, det vill säga bygglovet. Dessutom förenhetligar bygglagen bland annat konstaterandet av kompetensen hos personer som utför projekterings- eller arbetsledningsuppgifter inom byggande (det så kallade kompetensregistret). 

I december 2024 godkände riksdagen också den så kallade ändringsserien till bygglagen, det vill säga de ändringar i bygglagen som ingår i regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering. Genom ändringsserien ändras bygglagen så att den administrativa bördan och byråkratin minskar. Ändringsserien inför i bygglagen bland annat en tidsfrist på tre månader för behandlingen av en ansökan om bygglov och som ett nytt verktyg ett placeringstillstånd för omställning till ren energi.

Myndigheter får rättigheter att få nödvändiga sekretessbelagda uppgifter om den byggda miljön

Vid årsskiftet ändras lagen om datasystemet för den byggda miljön (89/2024). Vissa myndigheter får nya rättigheter att få nödvändiga sekretessbelagda uppgifter. Genom de nya rättigheterna att få uppgifter säkerställs det att informationen om den byggda miljön även i fortsättningen utan avbrott förmedlas mellan statliga myndigheter på ett säkert, tillförlitligt och smidigt sätt.

Projekteringen av en bostadsbyggnad och dess byggnadsplats och de krav som gäller utrymmen avsedda för boende görs flexiblare

Förordningen om bostadsutrymmen, inkvarteringslokaler och arbetsutrymmen träder i kraft vid årsskiftet som en del av bygglagen och ersätter förordningen med samma rubrik från 2017. Förordningen om bostadsutrymmen, inkvarteringslokaler och arbetsutrymmen gör projekteringen av bostadsbyggnader och deras byggnadsplatser samt kraven gällande egenskaperna hos utrymmen som är avsedda för boende flexiblare. 

Inkomstgränser införs vid val av hyresgäster till statligt stödda hyresbostäder

Maximala inkomstgränser införs vid val av hyresgäster till statligt stödda hyresbostäder. Inkomstgränserna gäller både vid valet av nya hyresgäster och ansökningar om byte av bostad. Inkomstgränserna tillämpas dock inte på bostäder för grupper med särskilda behov. Bestämmelserna om inkomstgränserna finns i statsrådets förordning om val av hyresgäster till arava- och räntestödshyresbostäder (166/2008). 

Miljöskadeavgifter börjar tas ut 

Lagen om miljöskadefonden träder i kraft och miljöskadefondens verksamhet inleds den 1 januari 2025. Ur fonden betalas ersättning för kostnaderna för bekämpning av miljöförorening och återställande av förorenad miljö samt för skador som orsakats då ersättning inte kan tas ut av den egentliga ansvariga parten till exempel på grund av insolvens eller för att det inte har kunnat utredas vem den ansvariga parten är. Fonden ersätter den obligatoriska miljöskadeförsäkringen och oljeskyddsfonden. De medel i miljöskadefonden som är avsedda för att betala ersättningar samlas in genom miljöskadeavgifter av skattenatur. Avgifterna börjar tas ut 2025. 

Dessutom träder lagen om ändring av 37 och 38 § i lagen om miljöskadefonden och lagen om upphävande av 5 § 15 punkten i lagen om Finansinspektionen i kraft. Lagarna preciserar övergångsbestämmelserna om oljeskyddsfonden och miljöskadeförsäkringen i lagen om miljöskadefonden. Dessutom upphävs hänvisningen i lagen om Finansinspektionen till miljöskadeförsäkringssystemet, eftersom systemet avskaffas.

Gipsbehandlingen av åkrar kan fortsätta fram till utgången av 2030

Statsrådets förordning om stöd för gipsbehandling av jordbruksmark åren 2020–2025 ändras. Tack vare ändringen kan gipsbehandlingen av åkrar i Östersjöns kustområden fortsätta fram till utgången av 2030. Syftet med gipsbehandlingen är att förbättra i synnerhet Skärgårdshavets tillstånd.

Tillståndsförfarandena görs smidigare för projekt som påverkar vattnens status

Lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen, miljöskyddslagen och vattenlagen ändras så att man kan ansöka om undantag från miljömålet för vattenvården, det vill säga målet om god vattenstatus, på grund av projekt eller verksamhet. Genom ändringarna vill man göra tillståndsförfarandet smidigare, tydligare och mer förutsägbart inom projekt som påverkar vattnens status. I miljöskyddslagen och vattenlagen togs också in överensstämmelse med miljömålen för vattenvården som en ny förutsättning för beviljande av tillstånd. Detta motsvarar det rådande rättsläget.  

Kommunens ansvar för avfallshanteringen begränsas

Genom en ändring i avfallslagen begränsas kommunens ansvar för avfallshanteringen så att ansvaret för hanteringen av avfall från enheter inom social- och hälsovården som tillhandahåller boende och från institutionsboenden överförs från kommunen på avfallsinnehavaren. Till avfallslagen fogas också sådana bestämmelser om marknadskontrollmyndigheten för batterier och ackumulatorer som EU:s batteriförordning förutsätter. Avsikten är att ändringen stadfästs vecka 52.

Kommunernas skyldighet att utarbeta en klimatplan slopas

I fortsättningen innehåller klimatlagen inga skyldigheter som gäller kommunerna, och lagen tillämpas inte på kommunala myndigheter. Kommunernas skyldighet att utarbeta en klimatplan slopas som en del av anpassningen av statsfinanserna. I fortsättningen är utarbetandet av en plan frivilligt, och utarbetandet stöds av Finlands miljöcentrals utsläppsdatatjänst.

Mer information

Johanna Korpi
lagstiftningsdirektör
tfn 029 525 0278
[email protected]