Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Djärvare användning av styrmedel en förutsättning för pionjärskap inom en vattensmart cirkulär ekonomi

Med lösningar för en vattensmart bioekonomi och cirkulär ekonomi avses åtgärder och tekniker som gör det möjligt att 1) använda vatten effektivare inom primärproduktionen, inom industrin, i tjänsterna och i hushållen, 2) minska vattenspillet, 3) ta till vara ämnen och energi från avloppsvattnet och/eller 4) öka produktionen och användningen av återvunnet avloppsvatten.

En bedömning av nuläget och en internationell jämförelse visar att en djärvare användning av styrmedel är en förutsättning för att Finland ska kunna eftersträva en ställning som föregångarland inom en vattensmart bioekonomi och cirkulär ekonomi samt främja vattenkompetens och tillväxt i den affärsverksamhet som baserar sig på vattenkompetens. Införandet av styrmedel skulle också stödja den finländska verksamhetsmiljöns omställning till en verksamhetsmiljö som främjar vattensnåla innovationer som möjliggör tillvaratagande av ämnen och energi. Just sådana lösningar är efterfrågade ute i världen – bristen på rent sötvatten av god kvalitet hör till de största globala riskerna utöver klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

Som en konkret åtgärd som förtjänar fortsatt beredning föreslås i rapporten skatter som främjar återvinning, det vill säga sänkta mervärdesskattesatser för ämnen, till exempel näringsämnen, som tas till vara från avloppsvattnet. Även beskattningen av avloppsvatten och uttag av vatten bör granskas mera ingående. Utöver dessa ekonomiska styrmedel föreslås i rapporten ett frivilligt vatteneffektivitetsprogram som ska motsvara de program för material- och energieffektivitet som redan är i bruk.

I projektet utreddes också investerares synpunkter på finansieringsinstrument som används för att finansiera projekt med anknytning till miljöskydd och i synnerhet vatten. Finanssektorns intresse för dessa investeringsobjekt fortsätter att öka. För att kunna svara på efterfrågan bör man i Finland utveckla utbudet på finansieringsinstrument och deras former utifrån internationella exempel.

Figur 1. Uttaget, användningen och förbrukningen av grundvatten och sött ytvatten samt uppkomsten av avloppsvatten enligt användningsändamål i Finland.

KIERRE-projektet och rapporten ”Vesiviisaan bio- ja kiertotalouden kannusteet” är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019. Projektet genomfördes i samarbete mellan Finlands miljöcentral, Pellervon taloustutkimus PTT, FCG Design och planering Ab, juris doktor Kalle Määttä och Jyväskylä universitet. Ett slutseminarium för projektet ordnades den 16 januari 2020.

Rapporten Vesiviisaan bio- ja kiertotalouden kannusteet 

Publikationens permanenta adress i statsrådets publikationsarkiv 

Ytterligare information:
Jani Salminen, gruppchef, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 608, [email protected]
Kirsi Noro, företagsekonomisk forskare, Pellervon taloustutkimus PTT, tfn 040 164 8369, [email protected]
Ville Keskisarja, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 390, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi