Undersökning: Målen för vattenvården har endast liten inverkan på vattenkraftens reglerförmåga

En färsk undersökning bedömer hur olika vattenvårdsåtgärder påverkar vattenkraftsproduktionen, vattenkraftens reglerförmåga och balansen på elmarknaden. Resultaten visar att en god ekologisk status eller potential för vattendragen kan uppnås samtidigt som man säkerställer tillförlitligheten i energisystemet.

Miljöåtgärderna inom vattenvården, som att upprätthålla minimiflöden och bygga fiskvägar, påverkar vattenkraftsproduktionen och vattenkraftens reglerförmåga. Men dessa åtgärder har dock endast liten inverkan på tillgången på reglerförmåga.

”Även om de modellerade vattenvårdsåtgärderna begränsar mängden vattenkraftsproducerad energi eller produktionsområdet för vattenkraft, är tillgången på reglerförmåga relativt stabil”, säger Hannu Huuki, forskare vid Finlands miljöcentral.

Enligt en analys av elmarknaden medför en försvagning av vattenkraftens reglerkraft ett måttligt ökat behov av reglerförmåga från andra energikällor, som energilagring eller efterfrågeelasticitet. 

”De modellerade begränsningarna av vattenvårdsåtgärder för vattenkraftsproduktionen har en mycket liten inverkan på elmarknadens effektiva funktion. Scenarioanalyser av elmarknaden visar att begränsningar av vattenkraftsproduktionen höjer marknadspriserna på el något på kort sikt. Detta gör att konsumenternas elräkningar och elproducenternas totala inkomster stiger”, säger Iivo Vehviläinen, arbetslivsprofessor vid Aalto-universitetet, om marknadseffekterna.

Nya teknikers utveckling, till exempel efterfrågeelasticitet och batterier, förväntas kompensera dessa förändringar på längre sikt. 

Behovet av samordning av miljömålen och energisystemet måste kunna tillgodoses

Maria Kopsakangas-Savolainen, projektledare och forskningsprofessor vid Finlands miljöcentral, berättar om vilka stödåtgärder för beslutfattandet som behövs just nu:

”Genom att stödja utvecklingen av nya tekniker och utveckla regleringen kan man främja införandet av förnybara energikällor och tekniker för reglerkraft, vilket bidrar till att balansera vattenvårdens miljökrav och energibehoven.”

En samordning anses möjlig och nödvändig, för att kunna tillgodose behovet av reglerkraft och uppnå hållbar status för vattendragen.

Inom projektet har man identifierat utmaningar som fokus bör ligga på vid beslutsfattande:

1. Komplicerad samordning: Det är komplicerat att samordna miljömålen och energisystemets krav, eftersom miljöåtgärderna kan begränsa energiproduktionen. Till exempel kan upprätthållande av minimiflöden minska produktionskapaciteten för vattenkraft, vilket i sin tur ökar behovet av andra energikällor.
2. Långsam teknisk utveckling: Nya tekniker, som energilagring och efterfrågeelasticitet, utvecklas och införs globalt, men denna process kan vara långsammare än vad de nationella målen förutsätter. Den kraftiga ökningen i efterfrågan på el och av vind- och solkraft, som har granskats i projektets scenarier, framstår som en utmaning och förutsätter antingen en ökning i den mycket flexibla efterfrågan på el eller en snabbare global teknisk utveckling än för närvarande. 
3. Politiska beslut: Det går att hitta balans mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala mål. Detta förutsätter ett brett samarbete mellan beslutsfattarna och olika intressenter samt långsiktig planering. En hållbar lösning på miljöfrågor av bestående karaktär bidrar till att minska osäkerheten kring elmarknaden och främjar sektorns utveckling. 
4. Rättslig situation: Vattenlagstiftningen i Finland erbjuder inte tillräckliga möjligheter att uppdatera tillstånd för vattenkraft. I ramdirektivet för vatten förutsätts tydligt att tillstånden ska kunna ändras för att uppnå miljömålen för vattenvården, men i Finland finns det såväl materiella som förfarandemässiga begränsningar för en uppdatering av tillstånden för vattenkraft.    

Ytterligare information: Maria Kopsakangas-Savolainen, projektledare, forskningsprofessor, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 297, [email protected], Hannu Huuki, forskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 873, [email protected] och Iivo Vehviläinen, arbetslivsprofessor, Aalto-universitetet, tfn 050 345 3705, [email protected]

Julkaisu on toteutettu osana valtioneuvoston vuoden 2023 selvitys- ja tutkimussuunnitelman toimeenpanoa. Selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarjassa julkaistujen raporttien sisällöstä vastaavat tiedon tuottajat, eikä sisältö välttämättä edusta valtioneuvoston näkemystä. Lisätietoja: https://tietokayttoon.fi.