Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Skogsbruk medför en relativt liten risk för grundvattnets kvalitet
Skogsbrukets verifierade effekter på grundvattnets kvalitet har visat sig vara relativt små. Det finns dock tämligen lite forskningsdata om effekterna, och därför bör uppföljningen ökas och utvecklas så snabbt som möjligt. Detta kom man fram till i en utredning där man samlade ett omfattande informationspaket för skogsägare och experter och identifierade behov av fortsatt utveckling.
”De nuvarande skogsvårdsrekommendationerna och kriterierna i skogscertifieringssystemen beaktar i regel väl skyddet av grundvatten och försiktighetsprincipen. Det finns rum för förbättring när det gäller att informera skogsägarna om gällande anvisningar”, konstaterar projektledaren Ritva Britschgi från Finlands miljöcentral.
”Under projektet framgick det att grundvattenexperterna inte bara behöver information om effekterna på grundvattnet, utan också noggrannare information om skogsvårdsåtgärder. Experter i skogsbranschen saknar däremot information om grundvattenfrågor. Därför innehåller den färska rapporten också praktisk information utöver forskningsdata”, fortsätter Britschgi.
Det nya informationspaketet behandlar skogsvårdsåtgärdernas effekter på grundvattnets kvalitet och på mängden av grundvatten i klassificerade grundvattenområden som täcker 4 procent av Finlands areal. Skogsbruk är den mest betydande markanvändningsformen i dessa områden.
Avverkningar höjer nitratkvävehalten i grundvattnet
Avverkningar har höjt nitratkvävehalten i grundvattnet, vilket redan nu kan äventyra de ekosystem som är beroende av grundvatten. Dessutom kan grundvattnets temperatur stiga och lösliga näringsämnen och koldioxid frigöras mer än normalt till följd av avverkningarna. Överskottet av lösliga näringsämnen läcker ut i ytvattnet eller sipprar i grundvattnet med regnvattnet.
Det finns inte forsknings- och uppföljningsdata från Finland om andra skogsbruksåtgärder än avverkning. Andra skogsbruksåtgärder än avverkning som eventuellt påverkar grundvattnet är bland annat markberedning, dikesunderhåll, användning av växtskyddsmedel och skogsgödsling samt naturvårdsbränning. Vid bedömningen av dessa har man delvis utgått från internationella forskningsrön.
Uppföljningsinformation bör samlas in snabbt
Det är viktigt att hitta sådana föremål för undersökning av skogsbrukets effekter på grundvattnet där uppföljningen kan inledas i god tid innan åtgärderna genomförs.
”Behovet av uppföljningsinformation är stort, och målet är att hitta framtida samarbetspartner för grundvattenobservation i synnerhet i samband med iståndsättning av diken och naturvårdsbränning”, berättar Janne Juvonen, som är överinspektör vid Finlands miljöcentral.
Nya verktyg för hantering av effekter på grundvattnet
I projektet färdigställdes ett nytt KUNNOS-verktyg, som kan användas för att bedöma hur skogsdikning påverkar grundvattennivån och förhållandena för utflöde. Dessutom utarbetades det en checklista över aspekter gällande grundvattenområden som bör beaktas i samband med dikningsanmälningar.
MEPO-projektet om skogsbrukets effekter på grundvattnet (2020–2021)
MEPO-projektet, som har beställts av statsrådet, genomfördes i samarbete mellan Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Tapio Ab, Uleåborgs universitet, ingenjörsbyrån WaterHope och Gain Oy. Andra viktiga samarbetspartner var närings-, trafik- och miljöcentralerna och Finlands skogscentral. Projektet styrdes av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Syftet med projektet var att ge forskningsbaserade rekommendationer om skogsvårdsåtgärder i grundvattenområden.
Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.
Ytterligare information:
Ritva Britschgi, projektledare, ledande hydrogeolog, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 089, [email protected]
Sirpa Piirainen, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 323 188, [email protected]
Samuli Joensuu, ledande sakkunnig i vattenskydd, Tapio Ab, tfn 040 534 1043, [email protected]
Janne Juvonen, överinspektör, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 232, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.