Revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda

Europeiska kommissionen offentliggjorde den 15 december 2021 ett förslag till ändring av direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget är en del av det omfattande 55 %-paketet. Förslaget inbegriper både effektivisering av de nuvarande energieffektivitetsåtgärderna och nya initiativ. Om förslaget genomförs har det betydande konsekvenser också för Finland.

Läget med direktivet

Det slutliga innehållet i direktivet om byggnaders energiprestanda är ännu öppet. Förhandlingarna mellan kommissionen, parlamentet och rådet inleds våren 2023. Vid trepartsförhandlingarna kommer parterna överens om direktivets innehåll och ikraftträdande.

När direktivet har trätt i kraft inför medlemsländerna förpliktelserna i direktivet i den nationella lagstiftningen. Verkställighetstiden anges i direktivet, men i typiska fall är den cirka 1,5–2 år. De nationella bestämmelserna beräknas träda i kraft i början av 2026.

Kommissionens förslag

Enligt kommissionens förslag ska alla nya byggnader vara utsläppsfria från och med 2030. I förslaget angav kommissionen maximivärden på unionsnivå för förbrukningen av primärenergi i utsläppsfria byggnader.

För befintliga byggnader med sämst energieffektivitet fastställdes i förslaget miniminivåer, dvs. energieffektivitetsklasser, samt tidsramar för uppnåendet av dessa. Befintliga bostadshus ska enligt förslaget uppnå den nya miniminivån senast vid ingången av 2030 och andra byggnader senast vid ingången av 2027. Nästa miniminivå ska uppnås tre år senare.

Enligt kommissionens förslag ska energirenoveringar uppmuntras genom finansiering och andra stödåtgärder. Medlemsstaterna ska utarbeta en nationell plan för grundlig förbättring av byggnader. Kommissionen föreslog också ändringar i bestämmelserna om energicertifikat, laddningsstationer för elbilar och förinstalleringen av kablar i nya byggnader, installation av automationssystem, inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem samt renoveringspasset och indikatorn för smart beredskap i byggnader.

Europeiska kommissionen publicerade den 18 maj 2022 en REPowerEU-plan som syftar till att så snart som möjligt frigöra sig från importerade fossila bränslen från Ryssland och påskynda övergången till ren energi. Som en del av REPower-planen föreslog kommissionen en rättsakt där främjandet av användningen av solenergi i byggnader fogas till det direktiv om byggnaders energiprestanda som ska ses över.

Finlands ståndpunkt till kommissionens förslag

Statsrådet lämnade den 31 mars 2022 till riksdagen sitt förslag till Finlands ståndpunkt i fråga om kommissionens förslag till revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda.

Regeringen anser att kommissionens mål om att förbättra nya byggnaders energiprestanda och använda utsläppsfri energi är goda, men att de föreslagna metoderna kan vara problematiska. Regeringen förhåller sig kritisk till förslaget om att bestämmelser om befintliga byggnaders energieffektivitetsnivåer och tidtabeller för renoveringar kan utfärdas på EU-nivå. Medlemsstaterna behöver ha tillräckligt med spelrum när det gäller att förbättra byggnadsbeståndets energiprestanda för att kunna beakta till exempel olika klimatförhållanden, energisystem och byggnadsbestånd.

Riksdagens stora utskott lämnade utlåtande om kommissionens förslag den 8 juni 2022.

Statsrådet lämnade den 8 juli 2022 till riksdagen sitt förslag till Finlands ståndpunkt i fråga om kommissionens förslag till att inkludera främjandet av användningen av solenergi i det direktiv om byggnaders energiprestanda som ska revideras.

​​​​Rådets ståndpunkt om kommissionens förslag

Rådet bekräftade i energirådet den 25 oktober 2022 en allmän riktlinje om kommissionens förslag. Vid rådsbehandlingen ändrades kommissionens förslag i många avseenden i en positiv riktning för Finland.

Enligt rådets uppfattning ska bindande maximivärden för förbrukningen av primärenergi i utsläppsfria byggnader fastställas nationellt och inte på EU-nivå på det sätt som kommissionen föreslog.

Rådet skulle ställa bindande miniminivåer för befintliga byggnaders energiprestanda som direkt förpliktande endast för icke-bostadsbyggnader, vilket dessutom skulle möjliggöra undantag för enskilda byggnader vid tillämpningen av kraven. När det gäller bostadshus skulle skyldigheterna att förbättra energiprestandan till en viss nivå inte längre gälla själva ägarna till enskilda bostadshus, utan utvecklingen av energiprestandan för hela bostadsbyggnadsbeståndet skulle ses över.

Enligt rådet behövs det också flexibilitet bland annat i förpliktelserna kring energicertifikat, laddningsstationer och kraven på solenergi.

Parlamentets ståndpunkt om kommissionens förslag

Europaparlamentet fastställde den 14 mars 2023 sin ståndpunkt om kommissionens förslag för fortsatta förhandlingar.

Mer information

Maarit Haakana, miljöråd 
miljöministeriet, Avdelningen för den byggda miljön, Byggnader och byggande 0295250069  

Sari Rapinoja, lagstiftningsråd 
miljöministeriet, Avdelningen för den byggda miljön, Byggnader och byggande 0295250320