Utredningsgrupp för boendet har lagt fram utvecklingsförslag för att främja de bostadspolitiska målen

Utredningsgruppen hade till uppgift att bedöma den statsunderstödda bostadsproduktionens betydelse och utvecklingsbehov, bedöma ändamålet med statens bostadsfond samt identifiera de indirekta stöd som riktas till subventionerad bostadsproduktion och hur stora stöden är. Utredningsgruppen identifierade problem med finansieringen av den statsunderstödda bostadsproduktionen och dess förmåga att jämna ut konjunkturer. För att förebygga segregation föreslår utredningsgruppen att produktionen av ARA-bostäder till vissa delar fördelas på olika sätt och att räntestödslånet utvecklas för att säkerställa marknadsmässiga villkor och konkurrens.

Enligt utredningsgruppen har ARA-systemet en viktig roll som en del av stödsystemet för boende, men det finns anledning att till många delar förbättra systemets funktion. Arbetsgruppen föreslår att finansieringssystemet utvecklas så att man i fråga om statligt stöd och bostadsobjekt bevarar möjligheten till flexibilitet i stället för att låsa fast situationen för enskilda bostadsobjekt under hela deras livscykel. Som ett konkret förslag för den nuvarande modellen med 40-årigt räntestöd föreslår utredningsgruppen att långivaren och låntagaren ska kunna förhandla fritt om lånetiden och andra lånevillkor samt att stöden och deras motsvarande begränsningar ska ses över exempelvis vart tionde år. 

Utredningsgruppen anser att bekämpningen av segregation är en av de viktigaste uppgifterna för det offentliga stödet för boende och föreslår nya åtgärder för att hantera utvecklingen av segregation. Ett exempel är bostadshus med en systematisk blandning av hyresbostäder och ägarbostäder, så att man med offentligt stöd kan skaffa enskilda hyresbostäder ur det befintliga bostadsbeståndet. Staten skulle kunna stödja skapandet av sådana blandhus till exempel genom att bevilja anskaffningsstöd till kommunala hyreshusbolag i form av räntestöd eller understöd. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA borde ha en tydligare styrande roll när det gäller att följa upp segregationssituationen och i synnerhet när det gäller att fastställa var de offentligt stödda bostäderna ska byggas.

Enligt utredningsgruppen är valet av hyresgäster ett viktigt sätt att styra fördelningen av hyresbostäder, och behovet av en mer effektiv fördelning bör noga övervägas. Utredningsgruppen anser att det inte är motiverat att övergå till tidsbundna hyresavtal men förhåller sig i princip positivt till att hyrorna graderas enligt inkomsterna, särskilt i de högsta inkomstklasserna. För ARA-produktionen har det också tillsatts en uppgift att jämna ut konjunkturerna inom bostadsbyggandet. I fortsättningen är det viktigt att säkerställa att ARA-produktionen under en högkonjunktur flexibelt kan skjutas upp så att den absoluta volymen av ARA-byggande minskar. 

Även annat offentligt stöd för boendet medför kostnader

Utöver staten stöder också kommunerna boendet till exempel genom att bevilja tomthyror som är förmånligare än marknadspriset. Dessutom påverkar kommunerna genom sina förfaranden för planläggning och bygglov kostnaderna för bostadsbyggande när det gäller den fritt finansierade och understödda produktionen, där dessa inverkar direkt på självkostnadshyrorna. Det finns endast lite forskningsdata om kostnaderna för annat direkt stöd än statligt stöd, men i utredningen bedömer man att det kontinuerliga stödet till projekt som det fattats beslut om på 2020-talet koncentreras till stora städer. De stora städernas stöd för uthyrning av tomter uppgår till cirka 50 miljoner euro per år.

I rapporten bedömer man också de risker som den offentliga bostadsproduktionen medför för staten, av vilka de största riskerna gäller räntor och borgensansvar. År 2022 betalades cirka 1,8 miljoner euro i räntestöd ur Statens bostadsfond, och uppskattningen av räntestödsavgifterna för 2023 är cirka 87 miljoner euro. Om den nuvarande lånestocken beräknas enligt en räntenivå på 5 procent, uppgår de räntestödsavgifter som realiseras för staten till cirka 300 miljoner euro per år. Sannolikheten för att borgensansvarsrisken realiseras bedöms vara liten, men de enskilda beloppen kan vara betydande om de realiseras. 

”Långsiktighet och en ökad förutsägbarhet borde vara ett centralt verktyg inom bostadspolitiken. En regeringsperiod är en väldigt kort tid för att se över ändringarna och bedöma deras konsekvenser. Vi har redan uppnått samförstånd kring flera mål. Det säkraste sättet att åstadkomma hållbara besparingar i de offentliga utgifterna är att välja kostnadseffektiva och forskningsbaserade metoder för att uppnå målen”, säger utredningsgruppens ordförande Markus Lahtinen.  

”De huvudmål som utredningsgruppen identifierat i fråga om statsunderstödd bostadsproduktion motsvarar mina egna tankar. Den viktigaste uppgiften inom den statsunderstödda bostadsproduktionen är att erbjuda bostäder till de grupper som har det svårt att hitta en bostad på marknaden – specialgrupper, personer med de lägsta inkomsterna och grupper som av olika skäl diskriminerats på bostadsmarknaden. I arbetet med att bekämpa segregation måste man vara särskilt uppmärksam, och liksom det konstateras i rapporten kan produktionen av ARA-bostäder antingen dämpa eller påskynda segregationen. Den tredje och särskilt aktuella rollen är den statsunderstödda bostadsproduktionens betydelse som konjunkturutjämnare. I denna uppgift har man inte lyckats under de senaste åren, vilket också framgår av utredningsgruppens rapport”, säger minister Kai Mykkänen. 

Ordförande för utredningsgruppen var ekonomie doktor Markus Lahtinen. Övriga medlemmar var politices doktor Essi Eerola, teknologie doktor Matti Kuronen och professor i sociologi Hannu Ruonavaara. Utredningsgruppen stöddes av ett sekretariat som bestod av tjänstemän vid miljöministeriet: specialsakkunnig Mikko Friipyöli, lagstiftningsrådet Anu Karjalainen och ledande sakkunnig Eeva Alho. I arbetet hörde man ett stort antal aktörer inom byggnads- och bostadsbranschen, kommunfältet och andra berörda grupper. 

Mer information:

Markus Lahtinen
Ordförande för utredningsgruppen, ekonomie doktor
Pellervon taloustutkimus
tfn. 050-4913842  
[email protected]

Emma-Stina Vehmanen
ministerns specialmedarbetare
tfn. 040 847 1992
[email protected]