Utredning om beaktande av de boendes inkomster i statligt stödda hyresbostäder har färdigställts

Miljöministeriet och Centralen för statligt stött bostadsbyggande har, i enlighet med regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering, utrett alternativa sätt att effektivare rikta statligt stödda hyresbostäder till de låginkomsttagare, mindre bemedlade och grupper med särskilda behov som har svårare att hitta bostad på marknaden. I utredningen granskades två möjliga genomförandesätt: att höja hyrorna för höginkomsttagare när en viss inkomstgräns överskrids och att i fortsättningen ingå tidsbestämda hyresavtal.

Enligt gällande lag kontrolleras inkomsterna hos dem som bor i statligt stödda hyresbostäder endast i samband med ansökan om bostad. Inkomstökningar under boendetiden påverkar inte hyresavtalet, vilket innebär att det i bostäderna också kan bo personer som överskrider den maximala inkomstgränsen. I en utredning som miljöministeriet publicerade i februari granskades förhållandet mellan bostadshushållens inkomster och de inkomstgränser vid valet av boende till statligt stödda hyresbostäder som infördes vid ingången av 2025. Av de som bor i hyresbostäder som stöds med statligt långfristigt räntestöd eller aravalån skulle 11,7 procent ha överskridit inkomstgränserna 2022. I huvudstadsregionen var andelen 15,6 procent. Andelen bostadshushåll som överskrider inkomstgränserna är särskilt hög i bostadsområden i Helsingfors med relativt höga inkomster och höga kvadratpriser på marknadsvillkor, såsom Hallonnäs (36 %) Fiskehamnen–Byholmen (32 %) och Busholmen (29 %).

”Statligt stöd för byggande av hyresbostäder är motiverat när bostäderna riktas till låginkomsttagare och andra grupper som har svårt att hitta en bostad på marknaden. I nuläget riktas inte alla statligt stödda bostäder till dem som har det största behovet. Regleringen behöver utvecklas vidare för att samhällets stöd ska riktas rätt”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala. 

I utredningen beskrivs en modell där hyran kan höjas när inkomsten ökar

Enligt utredningen är det lättare att samordna hyreshöjningar vid inkomstökning med principen om proportionalitet och att undvika orimliga situationer, jämfört med tidsbestämda hyresavtal. Den föreslagna modellen för hyreshöjning vid inkomstökning motsvarar så väl som möjligt de politiska målen och uppfyller de yttre villkoren.

I den föreslagna modellen höjs hyran flexibelt och stegvis. Syftet är att säkerställa att höginkomsttagare inte kan bo hur länge som helst till hyror som är betydligt lägre än marknadsnivån. Övriga boendes hyror ska inte påverkas av åtgärder riktade mot höginkomsttagare, utan deras hyror bestäms enligt faktiska kostnader.

De administrativa merkostnaderna för modellen bör täckas med hyresintäkterna från höjningarna. Hyresintäkterna är dock osäkra, eftersom boende kan välja att flytta bort när deras inkomster ökar. För närvarande är skillnaden mellan statligt stödda och fritt finansierade hyror tillräckligt stor endast i huvudstadsregionen för att hyreshöjningar ska kunna täcka sina kostnader.

Aktörer som erbjuder statligt stödda hyresbostäder kan redan enligt gällande lag i större utsträckning använda tidsbestämda hyresavtal. Lagstiftningen gör det också möjligt att till hyresavtalet foga ett villkor enligt vilket boendet kan upphöra om hyresgästens inkomster överskrider den tillåtna gränsen. Detta kan jämföras med studentbostäder, där rätten att bo i bostaden är kopplad till hyresgästens fortsatta studier.

Om inkomstgränserna överskrids, ska hyresrätten inte kunna överlåtas till en familjemedlem

Om den föreslagna modellen inte tillämpas retroaktivt, finns det i gällande avtal möjlighet att överlåta hyresrätten till en familjemedlem. Då kan hyresgästen undvika hyreshöjningen.  I utredningen föreslås därför att möjligheten att överlåta hyresrätten till en familjemedlem som bor i bostaden begränsas i situationer där inkomstgränserna överskrids. Detta säkerställer att bostaden inte kan överlåtas i vinstsyfte.

Frågor om överlåtelse av hyresrätt behandlades också på våren i en arbetsgrupps betänkande om hyreslagen, där det föreslogs en allmän ändring i bestämmelserna om överlåtelse av hyresrätt så att en familjemedlem måste ha bott i bostaden i minst ett år för att kunna ta över hyresrätten.
”Jag anser att detta förslag kan understödas oavsett om andra eventuella regleringsändringar i utredningen drivs vidare. Vid miljöministeriet inleder vi en översyn av bestämmelserna om val av boende, med målet att bland annat säkerställa att överlåtelse av hyresrätt endast är möjlig om villkoren för val av boende, såsom inkomstgränserna, uppfylls. På detta sätt främjas en rättvisare fördelning av statligt stödda hyresbostäder”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala. 

I utredningen beaktades både de rättsliga och de praktiska ramarna för båda genomförandesätten. Särskild uppmärksamhet ägnades åt bedömning av kostnader och nytta. Utredningen gjordes av Owal Group Oy och Pellervon Taloustutkimus PTT. Som stöd användes också statistiska analyser från VATT  Datarummet samt en utredning om rättsliga villkor gjord av professor emeritus Juha Karhu och biträdande professor Anu Mutanen, där alternativen granskades bland annat i hyresrättsligt och konstitutionellt hänseende.  

Mer information

Tommi Laanti 
bostadsråd
tfn 0295 250 146
[email protected] 

Emma-Stina Vehmanen 
ministerns specialmedarbetare
tfn 040 847 1992 
[email protected]