Utredning: frivilliga utsläppskompensationer effektiviseras genom offentlig styrning, inte genom lagstiftning
Enligt en färsk utredning kan de verkliga klimateffekterna av frivilliga utsläppskompensationer stärkas genom offentlig styrning och genom att fastställa enhetliga kriterier för branschen. Det behövs dock ingen ny lagstiftning för att reglera kompensationstjänsterna.
På den inhemska kompensationsmarknaden har det hittills inte funnits tydliga gemensamma spelregler, t.ex. definitioner av kompensation och koldioxidneutralitet. Enligt utredningen kan kvaliteten på kompensationerna förbättras genom att sammanställa en guide om god praxis och kriterier för kompensationer som företagen frivilligt kan förbinda sig att följa.
En annan effektiv metod är ett frivilligt register över dem som erbjuder kompensationstjänster, vilket skulle gagna dem som köper tjänsterna. Med hjälp av registret kunde man också undvika dubbelräkning av utsläppsminskningen, dvs. att samma utsläppsminskning används flera gånger eller räknas till godo för flera olika mål.
Enligt utredningen är en ny tvingande nationell lagstiftning om frivillig kompensation för närvarande inte är ett genomförbart styrmedel. Detta beror i synnerhet på aktörernas närings- och avtalsfrihet samt på att EU-lagstiftningen sätter strikta ramar för konsumentlagstiftningen i Finland.
”Användningen av frivilliga kompensationer har under de senaste åren ökat i Finland och ute i världen, och inom branschen förutspås kraftig tillväxt i framtiden. Det är viktigt att ha tillgång till tillförlitlig information om utsläppskompensation. Konsumenterna bör få tillförlitlig information om de utsläppsminskningar som uppnås genom kompensationerna utan oskäligt besvär. Det är bra att det skapas tydliga spelregler för branschen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
Den internationella klimatpolitiken bör beaktas vid beredningen av styrmedel
Utredarna betonar att man i de nationella lösningarna bör beakta den internationella utvecklingen och möjliggöra flexibilitet i framtiden när reglerna utvecklas. Nationella särlösningar som föråldras snabbt bör undvikas.
De fortsatta förhandlingarna om Parisavtalet och förändringarna i EU:s klimatpolitik, såsom klimatpaketet Fit for 55 och den nya lagstiftningen om ett certifieringssystem för kolsänkor och kollager som träder i kraft 2023, påverkar de beslut som fattas i Finland. Europeiska kommissionen förväntas också lägga fram nya lagstiftningsförslag om vilseledande marknadsföring av produkter. Enligt utredningen utgör dock den lagstiftning som kommer från EU under de närmaste åren inget hinder för att samtidigt utveckla det nationella systemet.
”För att kompensationen ska kunna användas på ett trovärdigt sätt för att uppnå koldioxidneutralitet inom en organisation eller för en produkt måste kompensationen uppfylla kriterierna för ett bra kompensationsprojekt. Den kraftigt ökande efterfrågan på kompensation behöver tydliga spelregler som stöd", säger Pasi Rinne, direktör för Gaia Consulting Oy.
Utredningen genomfördes av Gaia Consulting, Perspectives och Bärkraft Legal Services. I utredningen undersöktes i vilken utsträckning utbudet av kompensationstjänster i Finland behöver regleras. Vidare utredde man vilka styrmedel som finns tillgängliga för detta ändamål samt bedömde man styrmedlens tillämplighet och konsekvenser.
Mer information:
Timo Juurikkala
miljö- och klimatminister Krista Mikkonens specialmedarbetare
0295 250109
[email protected]
Projektchef för utredningen
Anna Laine
äldre sakkunnig
Gaia Consulting Oy
050 513 1260
[email protected]
Representant för beställaren
Ville Laasonen
sakkunnig
miljöministeriet
029 525 0046
[email protected]