Utredning: Den nuvarande lagstiftningen är bristfällig när det gäller att stoppa förlusten av biologisk mångfald – en naturlag skulle stärka skyddet
I den lagstiftning som skyddar naturen finns det enligt en färsk förstudie flera strukturella brister som måste åtgärdas för att bromsa förlusten av biologisk mångfald. Lagstiftningen kan utvecklas genom att man stärker sektorlagarna och stiftar en helt ny naturlag.
Den lagstiftning som tryggar naturen är punktvis och spridd över flera sektorlagar. Lagstiftningen är inte heller tillräckligt förpliktande och det finns luckor i regleringen. De nuvarande styrmedlen är spridda och leder till att bekämpningen av förlusten av biologisk mångfald inte styrs som en helhet med stöd av någon enda lag.
För att stoppa förlusten av biologisk mångfald rekommenderar forskarna en modell där det utöver en naturlag med förpliktelser görs ändringar i den lagstiftning som gäller olika sektorer, såsom markanvändningslagen och bygglagen, skogslagen, vattenlagen eller miljöskyddslagen. Det går att avancera stegvis i den här riktningen. Man kan gå in för en naturlag som baserar sig på samordning, förpliktar myndigheterna och som innehåller centrala bestämmelser om planeringssystem och mål för att trygga naturens mångfald.
– I klimatlagen finns ett klart mål för arbetet mot klimatkrisen och ett bestämt år när Finland ska vara klimatneutralt. Vi behöver en motsvarande vilja att stoppa förlusten av biologisk mångfald senast 2030. Efter det borde naturens tillstånd börja återhämta sig. En naturlag skulle garantera att det här uppnås, konstaterar miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.
Ramarna för ett planeringssystem som gäller naturen kan fastställas med hjälp av naturlagen
Förlusten av biologisk mångfald är ett mångfasetterat fenomen som kräver att lagstiftningen överskrider de politiska sektorerna och gränserna mellan myndigheterna. I Finland finns inget system där man målinriktat och på ett sätt som genomsyrar produktionssektorerna planerar åtgärder som inverkar på naturens tillstånd. En ny naturlag skulle i första hand för myndigheterna fastställa målen för tryggande av den biologiska mångfalden och skapa ett system för planering och informationsproduktion för att uppnå målen. I naturlagen skulle det till exempel vara möjligt att skriva in målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald, vilket Finland har förbundit sig till genom internationella avtal och på EU-nivå. En sådan naturlag erbjuder också medborgare och företag förutsägbarhet och öppenhet som de behöver för att visa sitt ansvar och genomföra förändringen.
– Den reviderade naturvårdslagen ger viktiga verktyg för att skydda den redan försvagade och hotade naturen. Som ett exempel kan nämnas bestämmelserna om frivillig ekologisk kompensation. Utanför de hotade naturvärdena som avses i naturvårdslagen finns det dock få mål och medel för att bromsa förlusten av biologisk mångfald. Redan tidigare har Naturpanelen och olika forskare föreslagit en ny naturlag. Den rättsliga förutredningen ger en god grund för en noggrannare planering av beredningen under nästa regeringsperiod, säger lagstiftningsdirektör Johanna Korpi.
Utredningen baserar sig på en tvärsektoriell forskarpanel
Utredningen har gjorts av Niko Soininen, professor i miljörätt, och Minna Pappila, specialforskare. Utredningen baserar sig på en syntes av tidigare utredningar och forskningsrön samt på resultaten från expertpanelen eDelphi som miljöministeriet ordnade i januari 2023 och den expertworkshop som organiserades på basis av denna i februari 2023. Till expertpanelen kallades centrala sakkunniga inom juridik, ekologi, samhällsvetenskap och miljöekonomi.
Ytterligare information
Johanna Korpi
lagstiftningsdirektör
tfn 029 525 0278
[email protected]