Två alternativa förslag till genomförande av metropolförvaltningen
Finansministeriet och miljöministeriet informerar
Den arbetsgrupp som bereder metropollagstiftningen lägger i en halvtidsrapport fram två alternativa modeller till metropolförvaltning. Arbetsgruppen överlämnade i dag, den 1 april 2014, sin halvtidsrapport till förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen och till bostads- och kommunikationsminister Pia Viitanen.
I bägge modellerna hänför sig metropolförvaltningens uppgifter till markanvändning, boende och trafik (MBT), konkurrenskraft, närings- och innovationspolitik, segregation, arbetskraft och invandring. Modellerna skiljer sig från varandra i fråga om uppgiftshelheternas omfattning samt bl.a. förvaltningsmodellen, områdesgränserna och finansieringsarrangemangen. Gemensamt för de båda modellerna är en stark metropolplan för hur uppgifterna inom markanvändning, boende och trafik ska organiseras.
– Metropolområdet är viktigt med tanke på Finlands framtid, både för landets konkurrenskraft och för den offentliga ekonomin. Det är bra att vi nu har konkreta alternativ till hur områdets förvaltning samt uppgifterna och finansieringen kan läggas om. Arbetsgruppen har i enlighet med sitt uppdrag framför allt fokuserat på frågor som rör markanvändning, boende och trafik, och även konkurrenskraft och segregation. Under remissbehandlingen ska det också bedömas hur den nya lösningen inom social- och hälsovården inverkar på den här helheten, sade förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen.
– Under ramförhandlingarna fattades det bra beslut för att snabba upp bostadsproduktionen. Också en stark metropolplan kan säkerställa att det produceras tillräckligt med bostäder som människor har råd med. Metropolplanen är ett redskap som bl.a. ska bidra till att målen för bostadsproduktionen uppnås, konstaterade bostads- och kommunikationsminister Pia Viitanen när hon tog emot halvtidsrapporten.
Förslag som gäller båda modellerna
Arbetsgruppen föreslår att bestämmelser om metropolförvaltningen och dess uppgifter ska utfärdas i en separat lag (lag om metropolförvaltningen) och i uppgiftsspecifika speciallagar. Det föreslås att metropolförvaltningen ska vara en tvåspråkig myndighet.
I enlighet med regeringens riktlinjer ska metropolförvaltningens beslutande organ vara ett fullmäktige, som utses genom val. Andra organ är en metropolstyrelse, en metropoldirektör, lagstadgade nämnder och andra nödvändiga organ.
Det föreslås att valet av metropolfullmäktige i regel ska förrättas enligt samma förfarande och på samma gång som kommunalvalet. För att kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka ska tryggas ska metropolförvaltningen kunna ordna rådgivande folkomröstningar där kommuninvånarna har rösträtt. Invånarna i området ska också ha rätt att komma med initiativ om folkomröstning och om metropolen.
Modellen med en begränsad mängd uppgifter
Den modell som omfattar en begränsad mängd uppgifter innehåller förslag om de uppgifter som metropolförvaltningen åtminstone bör handha. I den här modellen är metropolförvaltningens uppgifter mestadels strategiska. Det ingår dock också en del operativa uppgifter, t.ex. organisering av kollektivtrafiken och byggherretjänster.
Den modell där metropolförvaltningens uppgifter är mer begränsade ska kunna genomföras i form av en så kallad obligatorisk samkommun. Finansieringen av modellen föreslås komma från betalningsandelar som anvisas kommunerna, och delvis också från kundavgifter.
Metropolförvaltningens befogenheter kunde i denna modell avse ett större område som omfattar Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Tusby, Sibbo, Vichtis, Mäntsälä, Hyvinge, Lojo, Borgå och Riihimäki.
Fullmäktigevalet kunde genomföras så att metropolförvaltningen utgör en valkrets. Om man vill betona den regionala representationen i fullmäktige, kan valet t.ex. förrättas separat i var och en av kommunerna eller så att man delar in området i valkretsar.
Den omfattande modellen
I den omfattande modellen är metropolförvaltningens uppgiftsområde vidsträckt och funktionellt enhetligt. I den modellen svarar metropolförvaltningen för både strategiska och operativa uppgifter. Till de operativa uppgifterna hör, utöver de uppgifter som ingår i modellen med en begränsad mängd uppgifter, väg- och gatuhållning, administration som rör metron och en eventuell jokerbana, ägande i anslutning till bostadsproduktion som beviljas stöd samt sådana operativa uppgifter inom vatten- och avfallshantering som överförs från HRM.
På grund av att uppgifterna är omfattande och betydelsefulla anser arbetsgruppen att förvaltningen bör avgränsas till en mindre grupp kommuner. Det föreslås att metropolförvaltningen då ska omfatta ett så kallat kärnområde: Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Tusby och Sibbo.
Den omfattande modellen bör enligt arbetsgruppen genomföras i form av ett självstyrande system med ett förvaltningsområde som inbegriper mer än en kommun. Detta arrangemang stöds av att uppgifterna är omfattande och betydelsefulla och av att skötseln av dem förutsätter självständig behörighet.
Denna lösning stöds också av det faktum att organiseringen av uppgifterna kräver betydande finansiering. Därför föreslår arbetsgruppen att metropolförvaltningen ska ha rätt att ta ut metropolskatt, som föreslås vara en inkomstskatt. En betydande del av finansieringen skulle dessutom komma i form av kundavgifter från de operativa uppgifterna. Enligt arbetsgruppen borde fullmäktigevalet genomföras så att metropolområdet utgör en valkrets.
Beredningen fortsätter
Avsikten är att skicka halvtidsrapporten på remiss i mitten av april. Utifrån de utlåtanden som lämnas in fortsätter arbetsgruppen att bereda förslaget i form av en regeringsproposition. Målet är att ha ett utkast till proposition färdigt senast den 15 september 2014. Själva propositionen ska enligt planerna överlämnas till riksdagen i början av vårsessionen 2015.
Som stöd för beredningen offentliggjordes i dag stadsrådet Rolf Paqvalins utredning med en bedömning av metropolförvaltningens inverkan på Nylands förbunds, Helsingforsregionens trafiks (HRT) och Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) ställning och uppgifter. Sedan tidigare finns utredningar av PD Timo Aro, PM Anna Laiho och SVD Sakari Kainulainen.
-
Halvtidsrapport från den arbetsgrupp som bereder metropollagstiftningen (på finska) (pdf 4,3 mb)
-
Paqvalins utredning om metropolförvaltningens inverkan på Nylands förbunds, HRT:s och HRM:s ställning (på finska) (pdf)
-
Aros och Laihos utredning om konkurrenskraft (på finska) (FM)
-
Kainulainens utredning om segregation (på finska) (FM)
Mer information
Ordföranden för den arbetsgrupp som bereder metropollagstiftningen, överdirektör Päivi Laajala, FM, tfn 0295 530 026
arbetsgruppens vice ordförande, överdirektör Helena Säteri, MM, tfn 0295 250 281 (uppgifter)
konsultativa tjänstemannen Inga Nyholm, FM, tfn 0295 530 042
regeringsrådet Ilkka Turunen, FM, tfn 0295 530 097 (förvaltningsmodeller)
finansrådet Teemu Eriksson, FM, tfn 0295 530 177 (finansiering)
miljörådet Pekka Normo, MM, tfn 0295 250 204 (uppgifter)
regeringssekreterare Maija Neva, MM, tfn 0295 250 193
stadsrådet Rolf Paqvalin, tfn 045 209 21 99 (Paqvalins utredning)