Skyddsområden ska inrättas i Nyland
Genom förordningar av statsrådet och miljöministeriet ska det på statsägd mark i Nyland inrättas nya skyddsområden på sammanlagt cirka 8 200 hektar. Staten har redan tidigare reserverat dessa områden för naturskyddsändamål, och de omfattas till största delen av olika skyddsprogram och nätverket Natura 2000. Förordningarna godkändes idag och de träder i kraft den 13 maj 2021.
”De naturskyddsområden som ska inrättas stärker nätverket av skyddsområden i Nyland. De skyddar värdefulla naturtyper och hotade arter i ett område där befolkningstätheten, befolkningstillväxten och olika slags markanvändningstryck utgör en utmaning för bevarandet av den biologiska mångfalden. Områdena har betydande naturvärden och många av dem är också viktiga platser för friluftsliv och intressanta utflyktsmål som det lönar sig att bekanta sig med!”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
Genom förordning av statsrådet inrättas 29 naturskyddsområden med en sammanlagd areal på cirka 5 883 hektar, varav cirka 5 099 hektar omfattar markområden och cirka 784 hektar omfattar vattenområden. Genom förordning av miljöministeriet inrättas 67 naturskyddsområden med en sammanlagd areal på cirka 2 302 hektar. Genom förordning av statsrådet inrättas områden vars areal uppgår till över 100 hektar. Avsikten är att Porkala naturskyddsområde i Kyrkslätt och vissa omfattande havsområden i landskapet Nyland som reserverats för naturskydd ska inrättas som naturskyddsområde senare genom separata förordningar av statsrådet.
Även om många av de områden som ska inrättas är små, är områdenas natur värdefull. Som helhet representerar dessa naturskyddsområden Nylands natur på ett mångsidigt sätt, med undantag för de typiskt marina skyddsvärdena. Dessutom kan områdena användas för undervisning, rekreation och forskning. I de större områdena tillåts också jakt på de viktigaste viltarterna, såsom älg och rådjur samt vissa små rovdjur. Forststyrelsen kan dessutom bevilja tillstånd för jakt på främmande arter, såsom vitsvanshjort. Jakt som baserar sig på nuvarande hyresavtal fortsätter i områdena fram till den 28 februari 2022.
Omfattande skyddsområden med skogsnatur, myrar, fågelvatten och närnatur
Av de naturskyddsområden som ska inrättas är gammelskogen i Rörstrand, Kummelbergen, Metsäkulma och de gamla skogarna vid Finnträsk omfattande skyddsområden med skogsnatur. Skogarna kompletteras dessutom av diverse skogbevuxna myrar och boreala lundar. Dessa skogliga naturskyddsområden är mycket mångsidiga och representativa gammelskogsområden, som erbjuder en livsmiljö för många krävande arter av tickor, mossor och lavar.
Medvastö–Stormossens naturskyddsområde är ett exempel på ett omfattande och väldigt mångsidigt område vid havskusten. Utöver myrar, gamla skogar och lundar framträder inom Medvastö de representativa vårdbiotoperna, såsom havsstrandängar och hagmarker. Lunden vid Kervo å och dalen vid Ohkolanjoki, som ligger i ådalar och invid åar, är bland de mest värdefulla och representativa lundområdena. Inom dessa områden förekommer också ängar. Naturskyddsområdet som utgörs av områdena vid Lojosjön är viktigt särskilt med tanke på skyddet av lundar, berggrund med kalkinslag och vårdbiotoper. Naturskyddsområdet som utgörs av Vestra myrar, lundar och gammelskog har också mycket mångsidig natur. Tillsammans med de privata naturskyddsområden som redan inrättats kompletterar det skyddet av Natura 2000-området, som är viktigt med tanke på rekreation i huvudstadsregionen.
Områden som är betydande med tanke på myrnaturen är bland annat Stormossens naturskyddsområde i Ingå, mossarna i Box, Lampisuo, Keihässuo, Isosuo i Klaukkala, Kivilamminsuo–Pitkästenjärvet, Petkelsuo, Kurkisuo och Kotojärvi–Isosuo naturskyddsområden. Stormossens urskogsområde på Hangö udd är det sydligaste området av sitt slag i Finland. Det är ett mosaikartat myrområde som är exceptionellt omfattande med tanke på dess läge. Myrarna i de naturskyddsområden som ska inrättas har kärnområden som huvudsakligen förblivit odikade och de är mycket viktiga livsmiljöer för nyländska myrlevande arter och fåglar. Naturskyddsområdena Saltfjärden, Täktbukten och Svanviken, Abborforsviken och Läppträsket är betydande fågelvatten. Fågelvattnen är viktiga vilo- och födoområden och häckningsområden för flyttande andfåglar, svanar, gäss och vadare. Långvassfjärdens och Kapellvikens naturskyddsområden representerar värdefulla fågelvatten i havsviken. Långvassfjärdens vårdbiotoper och strandängar sköts aktivt, bland annat genom betesgång.
De naturskyddsområden som ska inrättas har också kulturhistoriska värden. Ett exempel på en betydande byggd kulturmiljö är Skanslandets naturskyddsområde utanför Helsingfors. Ett viktigt närnaturområde är till exempel Elfvik skogs naturskyddsområde i Bredvik i Esbo.
Inrättandet av naturskyddsområdena är en del av den riksomfattande lagberedningen
Inrättandet av naturskyddsområdena i landskapet Nyland är en del av den riksomfattande lagberedning som syftar till att sätta i kraft fridlysningsbestämmelser enligt naturvårdslagen på de områden som under flera årtionden förvärvats till eller reserverats för staten för naturskyddsändamål. I början av beredningen hördes intressentgrupper på landskapsnivå och på lokal nivå. Diskussioner har förts vid drygt trettio olika möten där bland annat landskapsförbundets, kommunernas, naturskydds- och miljöorganisationernas, viltförvaltningens, fiskeriaktörernas och jaktföreningarnas synpunkter på inrättandet av områdena har kartlagts.
- Områdesspecifika kartor (metsa.fi)
Mer information:
Johanna Korpi, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 278, [email protected]
Annukka Rasinmäki, tf regionchef, Forststyrelsen, Kustens och huvudstadsregionens Naturtjänster, tfn 0206394694, [email protected]