Sammanfattningar av remissvaren om utkasten till förordningar om klimatdeklaration och materialspecifikation för byggnader har publicerats – en öppen diskussion om styrningen av koldioxidsnålt byggande ordnas den 6 mars
Miljöministeriet fick sammanlagt drygt 90 utlåtanden om utkasten till miljöministeriets förordningar om klimatdeklaration och materialspecifikation för byggnader. Förordningarna var på remiss mellan den 30 september och den 11 november 2022. Sammanfattningar av utlåtandena och enskilda utlåtanden har publicerats.
"Vi har berett styrningen av koldioxidsnålt byggande i tätt samarbete med intressentgrupperna under de senaste åren, och remissvaren motsvarade i huvudsak förväntningarna. Men vi måste dock klart satsa ytterligare på att göra styrmedlen tydliga och klara. Vi tackar alla som lämnat utlåtande och beaktar responsen vi fått i den fortsatta beredningen", säger byggnadsrådet Matti Kuittinen från miljöministeriet.
Miljöministeriet ordnar den 6 mars 2023 kl. 9.30–11.30 ett öppet diskussionsmöte på webben om den kommande styrningen av koldioxidsnålt byggande. Det exakta programmet för evenemanget publiceras senare, men det går redan att anmäla sig via länken nedan.
Båda förordningarna ska utfärdas med stöd av bygglagen efter att den har trätt i kraft. Regeringen lämnade en proposition med förslag till bygglag till riksdagen den 15 september 2022. Klimatdeklarationer är redan en del av bygglagstiftningen i Sverige, Norge, Danmark, Holland och Frankrike.
Klimatdeklarationen synliggör byggnadens klimatpåverkan under hela dess livscykel
Miljöministeriet fick in 62 utlåtanden om utkastet till förordning om klimatdeklaration för byggnader. De teman som mest lyftes fram i remissvaren var fastställande av ansvaret och behörigheten hos dem som gör deklarationen, frågor som gäller koldioxidhandavtryck samt beaktande av trädbestånd, växtlighet och mark som en del av en byggnads klimatdeklaration.
Enligt 38 § i förslaget till bygglag ska en metod för beräkning av byggnaders koldioxidsnålhet användas vid utarbetandet av klimatdeklarationen. I förordningen om klimatdeklaration för byggnader föreskrivs det närmare om den enhetliga metoden för beräkning av byggnaders koldioxidfotavtryck och koldioxidhandavtryck i Finland. Metoden är material- och teknikneutral och följer de gemensamma europeiska EN- och EN ISO-standarderna. Klimatdeklarationen ska läggas fram när man ansöker om bygglov för byggnader som behöver en energiutredning.
Metoden för beräkning av byggnaders koldioxidsnålhet har utvecklats som en del av miljöministeriets färdplan för koldioxidsnålt byggande sedan 2016, och tiotals olika byggprojekt runt om i landet har deltagit i testningen av den. Förslaget till förordning sändes första gången på remiss sommaren 2021, varefter ändringar gjordes i den utifrån remissvaren
- Sammandrag av utlåtandena och enskilda utlåtanden om miljöministeriets förordning om klimatdeklaration för byggnader (på finska, hankeikkuna)
- Begäran om utlåtande om miljöministeriets förordning om klimatdeklaration för byggnader (på finska, lausuntopalvelu.fi)
Materialspecifikationen främjar den cirkulära ekonomin inom byggandet
Miljöministeriet fick 31 utlåtanden om utkastet till förordning om materialspecifikation för byggnader. I remissvaren fästes uppmärksamhet bland annat vid materialindelning och i vilket skede av ett byggprojekt materielspecifikationen ska utarbetas.
Enligt 39 § i den föreslagna bygglagen ska det göras en förteckning över de material och produkter som används vid byggande när en byggnad som behöver en energiutredning uppförs eller renoveras. Materialspecifikationen, som baserar sig på förteckningen, blir en bilaga till bygglovet. Materialspecifikationen ska innehålla de uppgifter om byggnadens delar, om de material som använts i byggnaden och om materialens ursprung som anges i utkastet till förordning. De uppgifter som behövs finns redan till största delen att tillgå i klimatdeklarationen, men en separat materialspecifikation tjänar förutom klimatmålen även styrningen av den cirkulära ekonomin inom byggandet. Specifikationen är också till nytta vid utarbetandet av byggnadens bruks- och underhållsanvisningar.
- Sammandrag av utlåtandena och enskilda utlåtanden om miljöministeriets förordning om materialspecifikation för byggnader (på finska, hankeikkuna)
- Begäran om utlåtande om miljöministeriets förordning om materialspecifikation för byggnader (på finska, lausuntopalvelu.fi)
Uppgifter om koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket finns i utsläppsdatabasen för byggande, utredningar kan göras med programvara som redan är i bruk
De uppgifter om byggnadens delar som behövs för både klimatdeklarationen och materialspecifikationen hämtas från byggnadens informationsmodell eller mängdförteckningen som används vid byggnadens kostnadsberäkning. Uppgifter om koldioxidfotavtrycket, koldioxidhandavtrycket och materialen i olika delar av byggnaden fås i fortsättningen antingen från den nationella utsläppsdatabasen för byggande eller från byggproduktens miljödeklaration. Miljöministeriet och Finlands miljöcentral offentliggjorde den avgiftsfria utsläppsdatabasen för byggande i början av 2021. Databasen är öppen för alla.
Förordningarna ska enligt miljöministeriets förslag endast gälla de byggnader för vilka det i dag behövs en energiutredning. Byggnader som är viktiga till exempel med tanke på jordbruket, industrin eller försvaret behöver inte heller i fortsättningen ha en klimatdeklaration eller en materialspecifikation.
Mer information:
Matti Kuittinen
Byggnadsråd
tfn 0295 250 268
[email protected]
Mikko Koskela
Regeringssekreterare
tfn 0295 250 051
[email protected]