Samarbetsgrupp har utrett miljökonsekvenserna av bärgningen av mossa: bärgningen av vitmossa borde styras till utdikade myrar

Bärgningen av vitmossa borde styras till sådana områden som inte längre är i naturligt tillstånd konstaterar en samarbetsgrupp som utrett miljökonsekvenserna av bärgningen av mossa. Dessutom borde bärgningsmetoden utvecklas så att man kan trygga vitmossans möjligheter att förnya sig i bärgningsområdena. Arbetsgruppen anser också att man i framtiden skulle kunna odla vitmossa i de områden som tidigare använts för torvproduktion.

Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Samarbetsgruppen för utredningen av miljökonsekvenserna av bärgningen av mossa tillsattes av miljöministeriet den 29 januari 2021. Samarbetsgruppen hade till uppgift att beskriva den lagstiftning som gäller bärgning av vitmossa och de olika riktlinjerna och strategierna och att utreda de frivilliga och lagstadgade anmälnings- och tillståndsförfarandena och Green deal-avtalets lämplighet för bärgningen av mossa. Samarbetsgruppens enhälliga slutrapport godkändes den 28 januari 2022.  

Samarbetsgruppen föreslår bland annat följande fortsatta åtgärder:

• Rekommendationerna i slutrapporten ska beaktas vid hållbar bärgning av vitmossa. Principen är att bärgningen ska riktas till sådana områden som inte längre är i naturligt tillstånd och att bärgningsmetoden ska utvecklas så att det kan växa ny vitmossa i bärgningsområdena.  
• Det behövs mera forskning bland annat om miljökonsekvenserna av bärgningen av vitmossa och de faktorer som påverkar tillväxten av ny vitmossa samt försök med odling av vitmossa.
• Under år 2022 ska miljöministeriet utreda behoven att utveckla lagstiftningen och övriga styrmetoder och skapa ett samarbetsnätverk gällande bärgningen av vitmossa.
• Avsikten är att producenterna ska inleda Green deal-förhandlingarna, dvs. börja bereda ett frivilligt avtal mellan staten och näringsidkarna.
• Geologiska forskningscentralen samlar in och publicerar geografiskt datamaterial från de områden där vitmossa bärgas och uppdaterar materialet årligen.

Samarbetsgruppen bestod av miljöministeriet, Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, Finlands miljöcentral, jord- och skogsbruksministeriet, Geologiska forskningscentralen, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Neova Oy, Biolan Oy, Östra Finlands universitet, Finlands naturskyddsförbund rf, WWF Finland och Naturresursinstitutet.  

Förutom samarbetsgruppen har miljöministeriet år 2021 även finansierat två andra projekt i fråga om bärgning av vitmossa. Finlands miljöcentral SYKE har genomfört ett projekt där man utredde mångfalden och miljökonsekvenserna i samband med bärgningen av vitmossa, och Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral har genomfört ett projekt där man utvecklade anvisningarna, förfarandena och uppföljningen. Det datamaterial som projekten producerade utnyttjades i samarbetsgruppens arbete och slutrapport.
 
Under de kommande åren när man fått mer data om bärgningen av vitmossa och miljökonsekvenserna får man också en exaktare uppfattning om verksamhetens konsekvenser för miljön. Mer forskning behövs bland annat om bärgningens miljökonsekvenser, om vitmossans och andra myrväxters förnyelse och konsekvenserna för myrarnas vattenekonomi. Redan i år inleds flera forskningsprojekt som gäller bärgning av mossa. Till exempel Biolan Oy har beviljats en treårig finansiering via Europeiska unionens återhämtningsinstrument NextGenerationEU. USVA-projektet för ansvarsfull bärgning och odling av förnybar myrbiomassa har som mål att producera data om hur metoderna för bärgning av myrbiomassa påverkar vitmossans förnyelse och att utreda olika odlingssätt.

Mer information:

Tarja Haaranen
överdirektör
miljöministeriet
tfn 0295 250 282
[email protected]

Ari Koski
överinspektör
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
tfn 0295 027 350
[email protected]