Regeringen föreslår en ny miljöskadefond

Statsrådet godkände i dag en proposition med förslag till lag om en miljöskadefond. Fondens medel ska samlas in genom en miljöskadeavgift av skattenatur hos verksamhetsutövare som orsakar en risk för förorening av miljön. Avgiftens belopp ska vara beroende av miljöriskens storlek. Syftet med den nya miljöskadefonden är att staten inte ska bli tvungen att betala för verksamhetsutövarnas miljöförpliktelser med skattemedel.

Miljöskadefonden är en ny fond utanför statsbudgeten som ska ersätta den nuvarande oljeskyddsfonden och det obligatoriska miljöskadeförsäkringssystemet.

Avsikten är att det ur fonden ska betalas ersättning för kostnaderna för bekämpning av miljöförorening och återställande av förorenad miljö samt för skador som orsakats, då ersättning inte kan tas ut av den egentliga ansvariga parten eller det inte har kunnat utredas vem som är den ansvariga parten. Dessutom ska det ur fonden, inom gränserna för anslagen i budgeten, beviljas understöd enligt prövning för de aktörer som ansvarar för ordnandet av räddningsväsendet för bekämpning av miljöskador.

Staten har finansierat allvarliga situationer som innebär risk för miljöförorening i sju olika fall med cirka 26 miljoner euro 2013–2021. Dessutom har staten finansierat åtgärder för bekämpning av miljöskador i samband med Talvivaara Sotkamo Oy:s konkurs (2014).

De aktörer som orsakar fara bär kollektivt ansvar för kostnaderna

Miljöskadeavgiften ska i den mån det är möjligt uppfylla principen om att förorenaren betalar: avgiften tas ut hos verksamhetsutövare som medför risk för förorening av miljön.

Antalet betalare ska utvidgas jämfört med det nuvarande miljöskadeförsäkringssystemet. Utvidgningen gäller i synnerhet verksamhet som bedrivs med stöd av miljötillstånd som beviljats av kommuner samt med beslut med anledning av anmälan och registreringar. Oljebranschen ska inte betala någon oljeskyddsavgift som baserar sig på importen, utan aktörerna inom sektorn ska betala miljöskadeavgift på samma grunder som de övriga branscherna.

Finansieringen ska basera sig på ett kollektivt ansvar för kostnaderna för de aktörer som orsakar skadan. Avsikten är att kostnaderna fördelas så rättvist som möjligt mellan verksamhetsutövarna utgående från risken för förening av miljön inom branschen.

Miljöriskens storlek inverkar på miljöskadeavgiftens belopp

Miljöskadeavgiften ska tas ut antingen årligen eller som engångsavgift. Den årliga betalningsskyldigheten ska ha sammanlagt fem avgiftsklasser: 30 000 euro, 20 000 euro, 10 000 euro, 2700 euro och 200 euro. De högsta avgifterna tas ut hos vissa idkare av gruvdrift samt hos aktörer inom verksamhet där farligt avfall hanteras.

En miljöskadeavgift av engångsnatur (400 euro) tas ut hos aktörer inom sådan verksamhet som har mindre konsekvenser för miljön. Engångsavgiften ska i regel gälla till exempel verksamhet som kräver miljötillstånd som beviljats av kommunen samt en del av anmälningspliktiga och registreringspliktiga anläggningar.

I propositionen föreslås det att lagen om oljeskyddsfonden upphävs, att oljeskyddsfonden läggs ned och att de funktioner som hört till fonden slås samman med miljöskadefonden. Dessutom föreslås det att den obligatoriska miljöskadeförsäkringen slopas och lagen om den upphävas.
Fondens tillämpningsområde föreslås huvudsakligen täcka de fall som i nuläget hör till tillämpningsområdet för oljeskyddsfonden och försäkringen. Kostnader som orsakas myndigheter för att förebygga och begränsa förorening av miljön ska ersättas i större utsträckning än enligt den nuvarande försäkringen.

Beredningen av propositionen grundar sig på en skrivning i statsminister Marins regeringsprogram enligt vilken man ska utveckla subsidiära miljöansvarssystem.

Mer information:

Mari-Linda Harju-Oksanen
​​​​​​​regeringssekreterare
​​​​​​​tfn 0295 250 554
[email protected]

Oili Rahnasto
​​​​​​​regeringsråd
​​​​​​​tfn 0295 250 244
​​​​​​​[email protected]