Regeringen fastställde sin ståndpunkt i fråga om revideringen av direktivet om byggnaders energiprestanda
Regeringen anser att kommissionens mål om att förbättra nya byggnaders energiprestanda och använda utsläppsfri energi är goda, men att de föreslagna metoderna kan vara problematiska. Regeringen ställer sig kritisk till förslaget om att bestämmelser om befintliga byggnaders energieffektivitetsnivåer och tidtabeller för renoveringar bara kan utfärdas på EU-nivå.
Medlemsstaterna behöver ha tillräckligt med spelrum när det gäller att förbättra byggnadsbeståndets energiprestanda för att kunna beakta till exempel olika klimatförhållanden, energisystem och byggnadsbestånd.
Statsrådet anser också att nya byggnaders maximivärden för förbrukningen av primärenergi och de viktkoefficienter som används vid beräkningen av energiprestandan ska kunna fastställas nationellt. Enligt kommissionens förslag ska alla nya byggnader vara utsläppsfria från och med 2030, offentliga byggnader redan från och med 2027. Statsrådet anser att den tidtabell som har föreslagits för offentliga byggnader är sträng.
Statsrådet fastställde sin ståndpunkt om kommissionens förslag till revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda i den U-skrivelse som i dag överlämnades till riksdagen. Kommissionens förslag är en del av det så kallade 55 %-paketet.
Statsrådet ger sitt stöd till nationell plan för grundlig förbättring av byggnader som alternativ för tidtabeller för energirenoveringar av byggnader som fastställs på EU-nivå
Statsrådet anser det vara viktigt att byggnader renoveras kostnadseffektivt och i rätt tid med tanke på deras livscykel. Statsrådet förhåller sig kritiskt till att kommissionen fastställer miniminivåer för befintliga byggnaders energiprestanda och tidtabeller för renovering.
Enligt kommissionens förslag ska medlemsstaterna renovera den 15 procent av byggnadsbeståndet som har sämst energiprestanda så att de stiger från energiklass G till energiklass F. Kravet är att andra byggnader än bostadshus ska renoveras före början av 2027, och bostadsbyggnader ska renoveras före början av 2030. Tre år senare ska alla byggnader i energiklass F renoveras så att de uppnår energiklass E. Enligt Teknologiska forskningscentralen VTT:s uppskattning gäller renoveringarna totalt 35 procent av Finlands byggnadsbestånd. Klassificeringen av energiprestandan bör först revideras före utgången av 2025, vilket innebär att de krävda miniminivåerna kommer att bli förenliga med den nya klassificeringen.
Statsrådet anser att direktivets mål om ett koldioxidfritt och energieffektivt byggnadsbestånd 2050 ska kunna uppnås på ett alternativt och effektivare sätt än genom kategoriska renoveringar, nämligen genom att utarbeta en nationell plan för grundlig förbättring av byggnader i enlighet med målen i direktivet. Planen skulle effektivisera genomförandet av den nationella långsiktiga strategin för renoveringsbyggande 2020–2050, som har utarbetats enligt det nuvarande direktivet.
Enligt statsrådet får direktivet, som ska revideras, inte reglera medlemsstaternas skattemässiga ärenden eller användning av budgetfinansieringen till exempel för energirenoveringar. Stöd som det fattas beslut om nationellt skulle emellertid utgöra ett viktigt verktyg för att påskynda energirenoveringarna av byggnader.
Statsrådet anser det vara viktigt att byggnadernas energiförsörjningssystem också kan stödja sig på det allmänna elnätet och på fjärrvärme. Statsrådet understöder bedömning av klimatkonsekvenserna av nya byggnaders livscykel.
Statsrådet understöder en utvidgning av informationssystemet för energicertifikat och skyldigheten att öka antalet laddningsstationer för elbilar i samband med nybyggnad och reparationsbyggnad
Statsrådet understöder upprättandet av digitala energicertifikat, förenhetligandet av certifikatens innehåll samt utvidgningen av förfarandet med energicertifikat så att det omfattar större renoveringar, förnyande av hyresavtal samt byggnader som ägs av offentliga aktörer. Statsrådet anser att det är ändamålsenligt att bevara de nuvarande undantagen enligt vilka energicertifikat inte behöver upprättas till exempel för byggnader som är mindre än 50 kvadratmeter eller för sommarstugor med uppvärmning.
Statsrådet ställer sig positivt till kommissionens mål att öka antalet laddningspunkter för elbilar och förinstalleringen av kablar för elbilar i samband med nybyggnad och omfattande reparationer. Statsrådet anser dock att de föreslagna kraven på laddningspunkter och installering av kablar i befintliga byggnader är utmanande att genomföra. I synnerhet de krav som gäller befintliga byggnader bör vara flexibla för att till exempel kunna beakta byggnader som används sällan när skyldigheterna tillämpas.
Statsrådet godkänner att automations- och styrsystem i större utsträckning än för närvarande installeras i nya byggnader som inte är bostadshus och i byggnader som inte är bostadshus och som genomgår en större renovering. Statsrådet anser emellertid inte att installering i befintliga byggnader är motiverad.
Byggnaderna har en viktig roll i klimatarbetet
Europeiska kommissionen offentliggjorde den 15 december 2021 ett förslag till revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget är en del av kommissionens omfattande 55 %-paket. Genom klimatpaketet strävar EU efter att minska sina nettoutsläpp med 55 procent före 2030. Byggnaderna spelar en viktig roll i uppnåendet av målen, eftersom de förbrukar 40 procent av all energi och orsakar 36 procent av de energibaserade växthusgasutsläppen i EU.
Kommissionens förslag behandlas i Europaparlamentet och Europarådet. Behandlingen i rådets arbetsgrupp för energi inleddes den 25 januari 2022. Det finns inte ännu några uppgifter om tidtabellen för behandlingen i Europaparlamentet.
Förhandlingarna kan ta upp till två år. Medlemsstaterna ändrar sin nationella lagstiftning först när de slutliga besluten om direktivets innehåll har fattats.
Ytterligare information:
Erkki Perälä
Ministerns specialmedarbetare
tfn 050465 8388
[email protected]
Terhi Lehtonen
Statssekreterare
tfn 029 516 1000
[email protected]
Sari Rapinoja
Lagstiftningsråd
tfn 0295 250 320
[email protected]
Maarit Haakana (fr.o.m. 4.4)
Miljöråd
tfn 0295 250 069
[email protected]