Reformen av markanvändnings- och bygglagen: Riksdagen behandlar den nya bygglagen och digitaliseringen av områdesanvändningen på hösten

Regeringen fastställt de ärenden som ska genomföras i samband med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen. Regeringens proposition med förslag till ny bygglag samt förslaget till ändring av markanvändnings- och bygglagen överlämnas till riksdagen. I ändringen upphävs de nuvarande paragraferna om byggande och till lagen fogas bestämmelser om digitalisering av områdesanvändningen. Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen i början av hösten och att lagen träder i kraft den 1 januari 2024.

"Den aktuella lagreformen om byggande och digitalisering gör bekämpningen av klimatförändringarna till en del av den lagstiftning som styr byggandet. Vi skär ner på utsläppen från byggandet och minskar förbrukningen av råvaror under byggnadernas hela livscykel. Vi förbättrar kvaliteten på byggandet. Denna reform är en bra början och jag tror att det tack vare detta blir lättare att i framtiden göra fortsatta framsteg också inom andra delområden", säger miljö- och klimatminister Emma Kari.

Miljöministeriets utkast till regeringsproposition om planläggnings- och bygglagen var på omfattande remiss i 10 veckor i slutet av 2021 och samlade in närmare 550 utlåtanden. Merparten av remissinstanserna ansåg att målen för lagreformen är viktiga och värda att understödas, men det rådde oenighet om metoderna. Remissinstanserna förhöll sig i huvudsak positiva till förslagen om att främja koldioxidsnålt byggande, cirkulär ekonomi och digitalisering.

”Reformen av markanvändnings- och bygglagen har beretts i tätt samarbete med intressegrupper under de senaste åren. Ett stort tack till alla för er viktiga insats. Vi har beaktat önskemålen i remissvaren, och beredningen framskrider till riksdagen under denna valperiod i de frågor där det råder störst samförstånd”, säger minister Emma Kari.

Bygglagen påskyndar koldioxidsnålhet och digitalisering inom byggandet

Den nya bygglagen främjar särskilt hållbart byggande och digitalisering av byggandet. Dessutom underlättas byggandet på många sätt. Den del av lagen som gäller byggande har också utvecklats utifrån remissvaren.

I den nya bygglagen ska det ställas nya väsentliga tekniska krav på byggnadernas koldioxidsnålhet och deras livscykel. I förslaget till lag fogas också bemyndiganden att utfärda förordning. Med stöd av dessa kommer det senare att utfärdas förordningar om klimatdeklaration för byggnader, materialspecifikation för byggnader och gränsvärden för byggnadernas koldioxidfotavtryck. Förordningarna bereds som bäst och de blir en del av Finlands byggbestämmelsesamling.

Digitaliseringen av byggandet framskrider, och ansökan om byggtillstånd ska i fortsättningen göras genom byggnadsplaner i form av datamodeller eller i någon annan maskinläsbar form. Planerings- och produktionsmodeller som kräver tillstånd lagras i det kommande datasystemet för den byggda miljön.

Byggandet underlättas. Tillståndsformerna bygglov och åtgärdstillstånd samt åtgärdsanmälan sammanslås till en enda tillståndsform, bygglov. I tillståndsförfarandet gällande bygglovet, som i fortsättningen ska ske i ett steg, bedöms samtidigt om kraven både för placering och för uppförande av byggnaden uppfylls. Tillståndströskeln för byggande höjs så att till exempel en bastu som är mindre än 30 kvadratmeter i fortsättningen kan byggas utan bygglov. Allt byggande ska också i fortsättningen följa den byggrätt, de byggbestämmelser och de bestämmelser som anges i planen och andra bestämmelser om (t.ex.) strandbyggandefölja.

Den huvudansvariga genomföraren åläggs ansvar för genomförandet som helhet. Lagstiftningen begränsar inte den privaträttsliga avtalsrätten, utan motsvarar till sin karaktär omsorgsplikten för den som påbörjar ett byggprojekt samt projekterarnas och arbetsledarnas ansvar. Ingen part åläggs ansvarstid. Bestämmelserna om övervakare ska också slopas. Kvaliteten på byggandet förbättras också genom att skärpa användningen av särskilt förfarande, extern granskning och kvalitetssäkringsutredning.

Planerings- och arbetsledningsuppgifterna delas in i fem kravnivåer. I fortsättningen ska byggnadstillsynen inte längre utreda projekterarnas och arbetsledarnas behörighet, utan behörigheten ska påvisas med ett intyg som utfärdats av ett organ som bemyndigats av miljöministeriet.

Utifrån remissvaren slopas också propositionsversionens förslag om ett besiktningsförfarande i anslutning till byggnader som används av stora folkmassor och indelningen av kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter på sedvanlig och krävande nivå.

Planläggningen övergår till den digitala tidsåldern genom ändring av markanvändnings- och bygglagen

Avsikten är att den gällande markanvändnings- och bygglagen ändras så att det till lagen fogas bestämmelser om digitalisering av områdesanvändningen. Landskapsplanerna, generalplanerna och detaljplanerna ska i fortsättningen utarbetas i form av datamodeller, vilket gör att planinformationen finns elektroniskt tillgänglig och är interoperabel. Planinformationen ska lagras i det framtida datasystemet för den byggda miljön, liksom även de tillstånd och beslut som gäller byggandet. En lag om datasystemet för den byggda miljön är under beredning.

Regeringen kommer inte att överlämna andra propositioner med förlag till ändring av områdesanvändningen till riksdagen under denna valperiod.

Ytterligare information:

Begäran om intervju med ministern:
Milja Henttonen
Miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 050 599 3094
[email protected]

Erkki Perälä
Miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 050 465 8388
[email protected]

Frågor om byggande:
Kirsi Martinkauppi
Enhetschef, regeringsråd
tfn 0295 250 177
[email protected]

Frågor om områdesanvändning:
Anna-Leena Seppälä
Enhetschef, byggnadsråd
tfn 0295 250 242
[email protected]

Korrigerad 28.3.2022 satsen "Allt byggande ska också i fortsättningen följa den byggrätt, de byggbestämmelser och de bestämmelser som anges i planen och andra bestämmelser om (t.ex.) strandbyggandefölja."